Mills ”on Liberty” finns ständigt i mina tankar, på mitt skrivbord och i min dator. Samtidigt vållar mig funderingarna om friheten bekymmer på svenska. Vi har ju endast ett uttryck, frihet, som får försöka täcka alla aspekter och betydelser. Engelskan har två, freedom och liberty.
Delvis täcker de samma område. Men freedom kan förstås som frihet från (tex förtryck) medan liberty kan förstås som frihet med (tex ansvar). Här råkar vi i problem i Sverige, eftersom alla vet att fullständig frihet knappast ens är teoretisk möjlig, så anser socialdemokraterna att medborgarna inte behöver någon frihet alls. Tanken på frihet blir för dem ett slags fåfäng dumhet. Men därmed går medborgarna också miste om det som skulle kunna kallas rättigheter, frihet med ansvar. Den amerikanska Bill of Rights skulle kunna kallas Bill of Libertys, men knappast för Bill of Freedoms. För med dessa friheter/rättigheter följer ett personligt ansvar att bruka dem väl.
Många socialdemokratiska väljare skulle vilja ha mer frihet (libertys), men det svenska språket, och för all del även partiet, tillåter dem inte att särskilja på frihet under ansvar och total ansvarslöshet. I vart fall finns det inga språkliga begrepp som gör den distinktionen. Därmed står de vid varje valdag och väljer mellan det de tror är anarki och en slags ofri trygghet. Oftast väljer de det senare.
Om de borgerliga partierna kunde mejsla fram ett språk som beskriver frihetens olika aspekter, begrepp som särskiljer frihet från och frihet med, så skulle man också på ett högst påtagligt sätt utöka skaran av åtminstone tänkbara borgerliga väljare. Debatten om friheten för företagare, valfrihet i vården och utbildningen skulle kunna föras med såväl tydligare skärpa som mer konkret innehåll. De abstrakta tankarna skulle helt enkelt få mer begripliga konkretioner för väljarna.