Makten hotar

Håkan Stenberg, SvD insändare, har alldeles rätt om klimathotet. Ska man bedriva utpressning mot någon så gäller det att komma med ett trovärdigt hot som om det verkställs får ödesdigra konsekvenser. Utpressningsoffret måste även känna att det inte finns något annat sätt att skydda sig än att betala. För att undgå åtal för utpressning måste hotet dessutom komma från annat håll än från den som vill ha pengarna. Är klimathotet ett sådant hot, avsett att i stor skala pressa världens folk på pengar?

Men är hotet verkligt? Kan myten om hotet vara lika effektivt för att pressa fram pengar som ett existerande hot? Klimathotet framställs som att det är vi själva som är vårt eget hot och att de som vill ha våra pengar är dem som kan frälsa oss. Vilken perfekt blåsning om man lyckas genomföra den!
Nu är klimathotet så etablerat att det nått mytiska proportioner. Det kommer att krävas mycket arbete och långt tid att avslöja det. Det är så många som investerat så mycket i hotet. De vill ha utdelning på sin investering innan de går vidare till andra intäktsslag, om de någonsin kommer att lämna det.
Försäkringsbolagen kommer att höja premierna, med hänvisning till ökad risk. Samtidigt kommer de att inskränka försäkringarnas omfattning. De tjänar mer pengar, vi förlorar. Energibolagen kommer att höja avgifterna, med hänvisning till ökad risk för deras infrastruktur. Vi får betala, de tjänar mer pengar.
Regeringarna kommer att höja punktskatter och införa nya, med hänvisning till risker, omställningar, miljöförbättringar, internationella åtaganden, solidaritet, moralisk skyldighet med mera. De tjänar pengar och får mera makt. Vi betalar och förlorar frihet.

This entry was posted in Klimat & miljö, äldre text and tagged , , , , . Bookmark the permalink.