Miljöterrorism är stöld

Det finns människor som tror att det finns natur, ja att nästan all natur är opåverkad av människan. De tror därför att om man bara plockar bort människan, mänsklig aktivitet ur ekvationen så blir natur för evigt så som den är idag. Dessa missledda romantiker finns ofta i organisationer som vill värna naturen på olika sätt. De kallar sig miljövänner, men är i själva verket miljöterrorister.
De terroriserar naturen, de terroriserar miljön. De terroriserar de människor som sköter om naturen, som har sin näring, som sitt yrke att upprätthålla en ordning i naturen som passar oss.
All natur vi ser omkring oss idag är skapad av mänskligt godtycke. Det är det som gör de unika avsnitten så unika. Varje markägare har under sin tid som ägare satt sin prägel på sin jordbit. Somliga har brukat den intensivt, andra har låtit den sköta sig själv. Intensiv och extensiv skötsel om vartannat, invandrade arter, nyutvecklade arter, försvunna arter, allt har satt sin prägel på varje kvadratmeter natur. Men det är en stor mängd enskilda individers godtycke som resulterat i denna mångfald.
Nu vill miljöterroristerna ersätta detta oförutsägbara godtycke, denna mångfald med ett enda allomfattande godtycke. De tror i sin enfald att det kommer att rädda och spara de unika miljöer som finns. Sanningen är att det blir tvärtom. Ett sådant godtycke kommer att föröda allt. De tror sig rädda biologisk mångfald med intellektuell monokultur.

Miljöterrorism, det är de egendomslösas demokratiskt genomförda stöld av enskild egendom. Vill de bestämma över ett visst markområdes utseende och utveckling, då ska köpa det och själva bära kostnaden för detta. De ska inte ha rätten att tvinga andra att betala för att få sin egendom förstörd av miljöterroristernas naiva svärmerier.
En enskild fastighetsägare får idag inte bestämma färgen på sitt hus, inte formen på fönstren, inte formen på huset, med mera. En enskild skogsägare får inte bestämma skötseln av sin skog, inriktningen på den produktion han själv värdesätter. Ingen fastighetsägare har rätt till någonting i marken på hans fastighet under plogdjup, 30cm. Olja, mineraler eller andra värden tillhör staten och kan säljas av staten med en symbolisk ersättning till markägaren för intrånget.
Så länge som respekten för äganderätten till fysisk materiell egendom är så dålig och därtill vikande i de demokratiska församlingarna, så kommer respekten för immateriellt ägande att vara ännu mindre. Det är en skuld som vi dragit på oss de två senaste seklerna med socialism och korporativism som förött respekten för den enskildes äganderätt. Teokrati och envälde befriade vi oss från med hjälp av demokratin. Vi försvarade demokratin mot korporativism och kommunism. Miljöterrorism är bara det senaste huvudet på ofrihetens hydra

Genom att konsekvent avvisa alla anspråk på respekt för immateriell rätt, upphovsrätt och patent, kanske vi till slut kan få till stånd en återupprättelse av respekten för den materiella äganderätten. Eftersom det är immaterialrättens förvaltare som har den ekonomiska makten idag är det sannolikt hos dessa hjälpen står att finna. Men då måste vi först visa dem att grundvalen för all äganderätt är respekten för den materiella egendomen. Socialism och miljöterrorism är själva antitesen till äganderätt.

Miljöterroristerna far med osanning när de påstår att 1950-talets biologiska mångfald är försvunnen i Sverige. Den är förändrad, men inte borta. Alla arter påverkar sin miljö, från de minsta bakterierna till elefanter. Det finns inga giltiga etiska eller darwinistiska argument för att inte människan skulle få påverka sin miljö som det passar henne.
Att ta något från någon annan kallas med ett samlingsnamn för tillgreppsbrott. Stöld är ett sådant. Rån är ett annat, som anses grövre och med högre straffvärde. När en person eller grupp gör anspråk på att få ta ifrån en fastighetsägare dennes rätt att bestämma över sin egendom är det i princip ett rån.
När man gör det systematiskt och av ideologiska skäl är det att jämföra med terrorism. Det är nämligen precis så som terrorism definieras. Om det är flera personer som utför dådet utgör de en liga eller möjligen en mobb. Det spelar ingen roll att de anser sig vara en majoritet med en majoritets rätt att bestämma. När de tar sig rätten att bestämma över sådant de inte har rätt att bestämma över så är det rån och terrorism, rätt och slätt.
Att hävda att man har rätt att bestämma för att man inte har några ekonomiska intressen i saken, är ett fullkomligt ologiskt och bakvänt resonemang. Att framhärda i detta resonemang är bedrägeri. Att tillskriva eller påtvinga andra samma bevekelsegrunder som man själv har, är ett övergrepp.

Den som vill bestämma hur ett visst landområde, en lokal, eller miljö ska skötas bör lämpligen köpa den till marknadspris och därigenom själv bära den fulla kostnaden för sin övertygelse.

This entry was posted in Miljö and tagged , , , , , , , . Bookmark the permalink.