Min Änglamark

Postat den 2011-01-12 av Mats Jangdal

Om andra, icke ägare av rättigheter, inte ska få utnyttja exempelvis nerladdning eller annan tillgång till imaginär eller intellektuell tillgång, är upphovsmännen till dessa verk då beredda att försvara rätten för rättmätiga ägare av fast egendom att själva förfoga över denna? Kommer de i text bild och musik att sluta skönmåla vår natur, sluta kräva att vi ska hålla den tillgänglig och i skick som passar deras nöjen?
Vi markägare är registrerade hos myndighet, vi har betalat en avgift för registreringen, vi betalar skatt för innehavet. Till detta ägande kommer en del rättigheter, vilka myndigheterna när som helst kan inskränka eller helt ta bort, beroende på rådande opinionsläge. Med ägandet kommer också en rad skyldigheter, ofta kostsamma.
Det sägs att en av statens allra främsta uppgifter är att värna medborgarnas lika rättigheter, deras rätt till liv, hälsa och egendom. Mark räknas till fast egendom och är en av de äldsta äganderättigheter som organiserade samhällen erkänt. Varför har inte rätten för markägaren att förfoga över sin egendom försvarats bättre?
Alliansen hävdar att den stärkt äganderätten med den senaste versionen av grundlagen. Sanningen är naturligtvis den motsatta. Allemansrätten har fått plats i grundlagen (det skedde tidigare), nu har också miljöhänsyn (odefinierat) fått det. Markägaren ska nu få marknadsersättning vid intrång eller expropriation. Men vem är det som bestämmer vad denna marknad är villig att betala? Jo, naturligtvis staten, expropriatören själv. Äganderätten finns fortfarande inte inskriven under egen rubrik i grundlagen.
Varför får inte jag själv bestämma om jag vill jaga älg, ekorre, morkulla eller varg på min fastighet? Vilka träd jag ska fälla och hur? Om du tycker att marken ska skötas på annat sätt, köp den eller håll tyst! Men låt bli att konfiskera den via NGO:s och politiska påtryckningar.
Jag tycker att min fastighet är vacker. Det är resultatet av naturliga förutsättningar och skötsel, det vill säga arbete. Om någon tar ett kort på min fastighet, har jag då copyright på motivet? Om inte, varför inte det? Någon utnyttjar ju det jag har skapat med såväl intellektuellt som fysiskt arbete, kopierar det för egen vinning. Någon ersättning ska jag väl ha? Eller hur, Björn Ulvaeus mfl?
Varför ska rena fantasifoster, som romaner och musik ha bättre rättsskydd än fast egendom? Min egendom är också ett försörjningsunderlag. Varför skulle inte jag få ta betalt för alla aspekter av dess värde om musik och nöjesindustrin vill ha rätt att göra det för sin egendom?

Det här inlägget postades i Äganderätt och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.