I opinionsundersökningar uttrycker en majoritet av jordens befolkning alltid att de är för demokrati, jämlikhet, frihet, rättvisa och bevarande av miljön. Att dessa saker inte går jämnt ut av sig självt är det ingen som tycks tänka på. Inte opinionsinstituten och inte de intervjuade, i den mån det finns utrymme för att uttrycka sådana tankar i undersökningarna.
Intellektuellt inser var och en nästan omedelbart att dessa ädla honnörsprinciper inte kan gå jämnt ut. Skulle man börja tvinga fram exempelvis bevarande av miljön så får alla de andra principerna stryka på foten i större eller mindre grad. Troligen större, eftersom naturen ändå inte bryr sig om våra principer eller avsikter och förändrar sig själv i alla fall. Därmed skulle vi tvingas till allt större krumbukter och uppoffringar för att bibehålla status quo.
Om vi prioriterar demokrati över allt annat, då ryker ju friheten fort. Åtminstone om vi anammar den synen på demokrati att folket har rätt att lägga sig i andras angelägenheter och bestämma via majoritetsbeslut. Alla andra principer blir då underkastade majoritetens godtycke, dess diktatur.
Om vi prioriterar jämlikhet över allt annat, hamnar vi genast i en brydsam situation. Hur ska vi hantera det ojämlika utgångsläge som människorna sinsemellan har? Ska vi först utjämna allt och därefter slå oss till ro och tro att stannar så? Eller ska vi fatta ett demokratiskt (majoritetsbeslut) på att upphäva somligas friheter, ta ifrån dem deras rättigheter för att kunna utjämna olika förutsättningar i utgångsläge?
Även om vi kunde tänka oss total frihet så sätter den fysiska verkligheten gränser för hur mycket man kan utnyttja en tänkt frihet. Frihet utan något som helst ansvar, hänsyn till andra, är det väl heller ingen som tror på. Men hur mycket kan man inskränka på friheten med ansvar för ditten och datten och ändå kalla det frihet?
Vad är rättvisa? Innan vi kommit överens om det har säkert demokratin, jämlikheten, friheten och miljön kollapsat.
I ett gott samhälle gäller det alltså att visa lite moderation i vad man önskar sig. För om man blir för framgångsrik med en kraftfull ensidig önskan blir det inte bra. Det samhället får en obekväm slagsida.