Trygghetsjunkies skapar diktatur

Det är ingen självklarhet eller naturlag att den som uppfinner en teknisk pryl eller tillämpning som möjliggör övervakning eller beteendekontroll också automatiskt ska beredas en marknad för denna. Det kan inte vara svenska politikers skyldighet att antingen köpa in utrustningen till den offentliga sektorn eller lagstifta att medborgarna på egen bekostnad ska anskaffa densamma.

Trygghet och säkerhet kan inte frälsa oss från livet. Det finns ingen risk för att vi ska dö, det är garanterat och gäller alla utan undantag. Ingen säkerhetsutrustning i världen kan ändra på det. Om vi minskar risken för att dö på ett sätt, så minskar ändå inte risken för att dö ett endaste uns. Risken, som statistisk sannolikhet ökar bara någon annanstans i ekvationen.
Frihet innebär möjligheten att göra val, även dåliga val. Politiken och demokratin kan inte lova evigt liv. Religionerna lovar evigt liv, men ingen vet om de håller vad de lovar. Man kan inte kräva av politiken att den ska följa religionerna och lova evigt liv. Det enda man kan kräva av politiken är att den ska erbjuda största möjliga frihet att skapa sig ett gott liv i detta liv, så länge det varar.
Tekniska begränsningar eller absoluta lagar skapar inget bättre liv. Om det är något vi borde ha lärt av 1900-talets år med fascism så är det vilken skada övertron på absoluta lagar som kräver perfekta människor kan åstadkomma. Låt oss avstå från att skapa en teknokratisk fascism och en gestapostrikt övervakning av mänskligt liv. Låt oss bejaka friheten.

Det här inlägget postades i Frihet, äldre text och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.