Ordning på torpet

Är det någon som tror att alla skogsägare jobbar sig blå för att mata skogsindustrin med billig råvara? Nej så går det bara till när man har planhushållning eller enväldiga konungar. Vi har provat bådadera i Sverige. Då mådde de svenska skogarna och de svenska skogsägarna inte bra. Mångfalden minskade, den gammelskog man yrar om fanns inte, åtminstone inte i södra halvan av landet.
Mångfald kommer av att enskilda skogsägare får göra precis som de vill. Jag lovar att det finns inte två privata skogsägare som har samma geologiska, biologiska, med mera förutsättningar på sina marker och som dessutom har exakt samma önskemål om vad de vill ha ut av sitt skogsinnehav. Därmed är det garanterat att utfallet blir olika för var och en. Med tiden kommer nya ägare till fastigheterna och då blir det nya förutsättningar. Det är också bra.
Allt liv är skapat ur förändring, anpassat till förändring. Liv är rörelse, inkluderat genologisk och fenologisk förändring. Att försöka bevara ett status quo är att begå våld på naturen.

I Vetenskapens Värld på SVT visade de förra året att strålningen i och kring Tjernobyl inte lämnat några påvisbara bestående skador. Naturen har reparerat sig själv, den är fortfarande radioaktiv men inte skadad. Så enastående är naturens anpassningssystem. Sedan livets uppkomst på Jorden har livet utsatts för ännu värre påfrestningar än Tjernobyl och klarat sig. Lite hattande i olika skogsområden och små justeringar beroende på vem som för tillfället äger marken, gör ingen skada. Tvärtom, det utvecklar livet, ger både nya och gamla arter nya möjligheter.
Att klampa in som politiker, byråkrat eller välmenande miljömupp och stjäla beslutsrätt över privat ägande är dock mycket skadligt för demokratin. Det är kontraproduktivt för demokrati, frihet, eget ansvar, självständighet, oberoende, ökar sårbarheten, minskar rättssäkerheten, med mera. Kort sagt, det är nedbrytande och förödande för samhället.

Därför fortsätter jag hävda den antropocentriska darwinistiska synen på naturen och kritisera den intrinsikala bevaranderomantiska synen.

Det här inlägget postades i Äganderätt och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.