Könsmaktsordningen, är den att det är kvinnorna som bestämmer. Vilka är det som bestämmer vad som är inne och vad som är ute?
Kvinnor!
Vilka är det som bestämmer normer, färger, tilltalston med mera i samhället?
Kvinnor!
De gör det i kraft av moderskapsprivilegiet, den urgamla rätten/skyldigheten för modern att besluta för sitt barn. Sedan fortsätter kvinnor att ”veta vad som är bäst” för allt och alla hela livet av bara farten.
Det naturliga urvalet har skapat dem sådana, så det må vara dem förlåtet. Men det vore ju skönt om kvinnor någon gång insåg vad det är de gör, vilken reell makt de har.
Vilka är det som får bäst betyg i skolan? Flickor!
Vilka är i majoritet på högre utbildning?
Kvinnor!
Kom sedan inte och säg att skolan missgynnar flickor!
Jag gick i grundskolan på 60-talet. Vi flyttade mycket så jag gick i 4 olika klasser. Det var alltid samma visa, flickorna bestämde, med stöd av fröken. De pratade mest, uttryckte flest åsikter, fick flest frågor och mest beröm Redan då alltså. Det gjorde mig medveten om den verkliga könsmaktsordningen. När jag inte höll med flickorna eller fröken fick jag höra tillmälen som ”gubben mot strömmen”, dummer etc. Mobbing som idag inte skulle tillåtas om den träffade flickor, men som jag förstår är legio för pojkar.
Genus är inget kunskapsområde som vilken vetenskap som helst. Anledningen till att det blir en åsiktsfråga är att det är en fråga om paradigm. Hankön och honkön är två olika paradigm som finns representerat i en mängd olika arter. Könen är minst lika åtskilda paradigm som arterna.
Varje gång ett tvåkönat par håller ihop livet ut är det inget mindre än ett mirakel. Förmodligen för att det är lättare att upprätthålla balansen i livet, även den inre, med en motvikt som inte är som man själv, i sin närhet.
Bara för att flickorna tycker att livet är ett helvete ska de inte göra misstaget att tro att det är mindre djävligt för pojkarna. Kvinnor tycks huvudsakligen vara eniga om att det finns en könsmaktsordning där män är överordnade. Varför är det då så många män som känner sig underordnade kvinnorna i så fall?
De säger att feminism betyder att man vill ha jämställdhet för alla. Nej, feminism betyder ordagrant att man gör kvinnor till mall, norm. Med andra ord en könsmaktsordning där kvinnorna är överordnade. Hade man velat beskriva en filosofi där alla människor är lika värda hade man kallat det humanism eller liknande.
De säger att jämställdhet är ett begrepp som uttrycker att alla är lika värda (underförstått oavsett kön). Nej, jämställdhet är en eufemism för dem som inte vill ha jämlikhet. För dem som vill ha kvinnor som överordnade i en könsmaktsordning. Annars hade man fortsatt använda det etablerade och könsneutrala begreppet jämlikhet. I synnerhet om man hade önskat att det skulle betyda just jämlikhet på alla områden.
Ett av de viktigaste sätten att vinna debatten är att definiera begreppen. Tvinga motståndaren att beskriva världen med dina ord. Det är en härskarteknik. Ord som feminism, jämställdhet och könsmaktsordning är sådana begrepp formade i en härskarteknik.
Ett annat sätt att skaffa sig övertag är att utnämna sin egen åsikt till vetenskap. I detta fall kallas den för genusvetenskap. Men det är egentligen en filosofi, en ideologi, eller möjligen bara gammaltestamentlig dödssyndig avund.
Jag är ingen kvinnohatare, ingen förtryckare. Jag ser gärna att kvinnor lyckas med det de företar sig. Har inga problem med min mansroll. Diskuterar gärna allt möjligt med kvinnor. Det är ofta upplyftande och ger nya infallsvinklar. Men på ett område blir det vanligen skevt, nästan parodiskt. Det är när man diskuterar könsroller med devota feminister. Det påminner starkt om att diskutera kapitalism och frihet på Kuba med en kommunist, invandring med sverigedemokrater, det falsifierade klimathotet med miljöpartister, eller guds existens med naivt religiösa personer.
Feminister gör allt för ofta det klassiska misstaget att se grandet i sin broders öga, men inte bjälken i det egna.