Motormännens helnykterhetsförbund, MHF, gick 21/1 2011 ut med en undersökning som visar att alkolåsen inte fungerar rättssäkert för dem som har dem inom programmet för dömda rattfyllerister. Flera gånger har tekniken fallerat, så att alkolåset slagit till och bilföraren registrerats som onykter. Trots blodprov och annan dokumentation som styrker att föraren i verkligheten varit nykter, har alkolåsets utslag resulterat i att personer förlorat såväl körkort som jobb.
Det pikanta i sammanhanget är att MHF driver fyra fokusområden, http://www.mhf.se/fokusomraden_i_mhfs_projekt.m där ett av dem är kravet på alkolås.
Vad denna rapport sätter fingret på är flera viktiga principer det demokratiska och frihetliga samhället, där kraven på alkolås går mot dessa principer.
En är att Frihet, med Mahatma Gandhis ord: ”… är ingenting värd om den inte innefattar friheten att fela”. Alltså möjligheten att göra fel och tvingas ta ansvar för det. Med beteendestyrande teknik som alkolås annuleras såväl frihet som ansvar för medborgaren. När frihet och ansvar fråntas medborgaren på flera områden och medborgaren vänjer sig vid detta, blir denne först undersåte och till slut boskap.
Det finns flera exempel på beteendestyrande teknik som redan införts. Exempelvis vajerräcken, trängselskatter, digitala färdskrivare och hastighetskameror, inom trafiken. RFID loggar, kreditkort och mobiltelefoner kan också användas för beteendestyrning. Hela tiden utvecklas nya tekniska lösningar för att styra beteenden, av kommersiella skäl eller föregivande av trygghet, säkerhet, rättvisa med mera. Mer om övervakning och beteendstyrning ka läsas här, http://atomerochbitar.se/
Att denna teknik inskränker friheten är odiskutabelt.
En annan aspekt är lobbying, för att inte säga påtryckning, ja närapå utpressning som de företag som utvecklar och tillverkar dessa tekniska prylar utövar på politiker och myndigheter. Med undersökningar som visar på ett stort problem och ett folkligt stöd för att lösa problemet hävdar de att deras teknik är en kostnadseffektiv lösning på ett moraliskt eller juridiskt problem. Med hopp om monopol, via sitt patent, söker de övertala myndigheten om att införa lagstiftning som tvingar alla att skaffa och använda deras utrustning. Stora pengar finns att tjäna om så skulle ske. Det cirkulerar också rykten om att det finns tjänstemän som tjänar stora pengar på sina egna beslut, exempelvis genom att i tid köpa aktier i de företag vars produkter det senare blir tvingande att använda. Varken företagarnas eller tjänstemännen/politikernas uppförande är tilltalande i en demokrati.
I en demokrati där politikerna ser sig nödsakade att införa tvingande, beteendestyrande teknik för medborgarna är det något som är fel. Exakt vad som är fel är jag inte människa att utröna. Men jag kan nämna några saker som kan vara värt att undersöka. Det kan vara fel på lagen, på statistiken, på tolkningen av statistiken, på politikerna, på medias rapportering, på folkets perception av problemet, på ambitionen, på målet som anses vara en tillfredsställande lösning.
Ett tredje, uppenbart problem, som anges direkt i konstaterandet, tekniken är inte tillförlitlig, den fungerar i sig inte som den ska, den fungerar heller inte i samspel med människan. Det har jag flera gånger också fått höra från folk som frivilligt, eller på grund av upphandlingsregler installerat alkolås i sina fordon. Att bärga en turistbuss från Tyskland till Sverige för att alkolåset gått i baklås är inte billigt, särskilt inte som passagerarna fick åka med ett annat bussföretags fordon hem.
Vägverket har satt in alkolås i flera av sina inspektorers bilar. De har stora problem. Det kan räcka med att lukten av spolarvätska kommer in i kupén så låser alkolåset bilen, med bärgning till verkstad som följd. Men dessa egena erfarenheter låter vägverket inte allmänheten få veta.
Det kan finnas många situationer när det är viktigare att kunna flytta ett fordon en kort sträcka än att föraren är nykter. Nyligen omkom två personer i en taxi på ett järnvägsspår. Ett motorstopp, med åtförljande krav på blåsning i alkolåset kan vara en procedur som det inte finns tidsmässigt utrymme för i det läget. Eller ett akut sjukdomstillstånd hos föraren, där en lätt berusad passagerare kunde göra nytta genom att flytta bilen en kort sträcka. Det är båda exempel där teknken är och svårligen kan anpassas till verkligheten, men stjälper mer än den hjälper.
Med den senaste statistiken över sårade och skadade i trafiken kan också sägas att rattfylleri, tvärt emot propagandan, inte är något stort problem. Som det verkar är dödsfallen inom exempelvis sjukvården, på grund av felbehandling, fler än de dödsfall i trafiken som direkt orsakas av rattfylleri. Informationen om vikten av att köra nykter har alltså gått hem. Det är något att glädjas över, inte bestraffas med krav på införande alkolås.