Svenskarna är perversa

Jag är allvarligt bekymrad för nationen Sveriges framtid. Det mest skrämmande är nog att det är landets egen befolkning som får mig att misströsta.
När vi skulle gå med i EU var ett av de starkaste argumenten att EU har en subsidiaritetsprincip som innebär att alla beslut ska fattas så nära dem som berörs som möjligt. De flesta uppfattade nog det som att svenskarna skulle få börja bestämma mer själva, var och en, inte staten. Istället utnyttjade svenska byråkrater tillfället att stärka sin makt. Nu tolkar de konsekvent alla eu-regler så att myndigheten har rätten att tolka bestämmelserna så strängt som möjligt, medan medborgarna har allt ansvar för att reglerna följs. När medborgare lider skada av konstiga myndighetsbeslut, ibland rena vantolkningar gjorda av våra egna byråkrater, då heter det att vi bara har att rätta oss för att EU har bestämt så. Sverige är perverst.

När ett politiskt parti är i kris så bestämmer de sig för att se över sin politik. Men först av allt ska de välja en ny partiledare. Ingen får anmäla sitt intresse för uppdraget, alla måste säga nej. Så man väljer en partiledare som ingen vet vad den vill genomföra för politik. Så tror man att partimedlemmarna ska få möjlighet att i efterhand bestämma vad deras partiledare ska tycka och verka för. I andra länder väljer man ledare som ställer sig upp och säger att om ni väljer mig så lovar jag jobba hårdast för det och detta Då kan medlemmarna och väljarna se vad de får om de röstar på den kandidaten. I Sverige kan man få en partiledare som säger att det är han som bestämmer vad partiet tycker, eller att hon vet vad hon vill, så hon nöjer sig med att lyssna och inte bedriva politik. I vilket fall och oavsett parti så är Sverige perverst.

I Sverige har vänstersidan tillsammans med arbetstagarorganisationerna under lång tid format samhälle och regelverk. Vården har monopoliserats, med följd att medborgaren inte har något val när vård är aktuellt. För att försäkra sig om att vårdmonopolet inte kritiseras så har medborgaren ingen rätt att bestämma över sin egen kropp när den överlämnats till vården. I konsekvens där med har medborgaren i praktiken ingen rätt att klaga på utebliven eller undermåligt utförd vård. Skadestånd eller annan ersättning för en livsförändrad situation orsakad av vården är uteslutet. Sverige är perverst.

I sann kapitalistisk anda vill arbetstagarorganisationerna få ut så hög lön som möjligt till sina medlemmar. Självklart är det de friskaste, unga och starka arbetstagarna som producerar mest. Därför gäller det för arbetstagarorganisationerna att få någon annan att ta ansvar för övriga medborgare. Länge kunde man underbehandla eller vanvårda folk med mindre skavanker. De kunde ju leva nästan lika välförsörjda på sjukpeng eller förtidspension. Allt fler slussades ut från arbetsmarknaden så att facket skulle kunna monopolisera utbudet av arbetskraft och få upp lönerna. Alla klagade på skatterna som bara steg. Till slut hade staten nått gränsen för skattehöjning, då kom man på att ansvaret för de sjukskrivna skulle läggas på arbetsgivarna. Det ville de naturligtvis inte gå med på. Nu började en rusning för att göra sig av med vad man upplevde som osäkra kostnader för medarbetare och arbetskamrater. Första att drabbas var självklart dem som redan vid förändringens införande saknade arbetsgivare. De var första vågen i utanförskap.
Sedan kom de borgerliga till makten. De vägrar helt ta något större ansvar för vården än vad vänstern gjort. Däremot ska skatten ner och de som redan kantstötts och förnekats rättvis behandling av vården är de som ska betala, för det är ju de som kostar. I högerns Sverige är man personligen ansvarig för att man blivit sjuk eller skadad. Som om man drabbats av Guds vrede och den som Gud märkt skall förskjutas även av sina medmänniskor. Sverige är perverst.

I Sverige kom kvinnors frigörelse tidigt. Kvinnor hade rätt att välja sexpartner utan att fördömas av samhället. Men en del kvinnor, så kallade feminister tyckte att en del andra kvinnor verkade ha onödigt roligt sex. Då bestämde de att kvinnor är offer för ett patriarkalt förtryck. Trots att det är kvinnorna och i princip endast kvinnorna som har rätt att säga ja eller nej till sex, är det de som anses förtryckta. Så kvinnorna måste få en ångervecka på sex. Den sträcker sig nu över flera år och verkar nästan inte ha något bortre datum. En kvinna som ångrar sitt sex kan anmäla mannen för våldtäkt. Om bevis saknas och ord står mot ord kan domstolen ändå döma mannen för ett allvarligt brott, bara för att de tycker synd om den stackars kvinnan. Hon är ju ett offer, kvinnor är alltid offer. Det är grundinställningen. Därför är prostitution bara olagligt för män att köpa men inte för kvinnor att sälja. En del kvinnor säljer sig till bara en man. Någon som är väldigt rik och gärna bor i Hollywood. Hon blir hans betalda älskarinna och barnaföderska. Hon kallas för våp och är naturligtvis ett offer, liksom de medsystrar som inte hittat en rik karl och ett bekvämt liv. Sverige är perverst.

I demokratier är äganderätten en central del av medborgarrätten. Var och en medborgare äger själv besluta om sin egendom. I Sverige anses att kollektivet ska ha rätt att via majoritetsbeslut frånta den enskilde hans egendom, eller åtminstone hans rätt att bestämma över eller bruka sin egendom. Via exempelvis NGO:s så införs så kallade certifieringar, de kan heta ISO, FSC, KRAV eller något annat. Det är frivilligt att gå med. Men när man gått med så har man förbundit sig att inte handla med sådana företag som inte är med. För dem som framhärdar i att inte gå i kollektivets ledband minskar den tillgängliga marknaden ständigt. En del marknader är redan helt slutna. Därigenom har ett kollektiv av egendomslösa tillskansat sig makt över andras egendom. Staten har inte sett något märkligt med detta. Tvärtom, det har ofta uppmuntrats. Sverige är perverst.

I Sverige har ett antal politiker från alla sidor sedan länge låtit sig duperas, eller rent av deltagit aktivt i duperandet att koldioxid skulle utgöra ett hot mot jordens klimat. Den som kan grundskolekursen i naturkunskap och åtminstone de som har förstått och behållit sina gymnasiekunskaper, vet att koldioxid är förutsättningen för liv på jorden. Till fotosyntesen behöver de gröna växterna koldioxid och värme. På en allt för kall planet fungerar inte fotosyntesen. Utan fotosyntesen blir det inget kretslopp som ger oss vårt livsnödvändiga syre. Alla vet eller borde veta detta. Ändå har lantbrukets organisationer och forskningsinstitutioner, som borde veta allra bäst, anammat klimathotet från koldioxid. En mängd andra har hakat på. För här finns det pengar att tjäna. Inte minst finns det skatter att inkräva. Sedan mer än ett år är bluffen avslöjad i sin helhet. Flera andra länder har klart deklarerat att det där jönseriet befattar de sig inte längre med. Men i Sverige fortsätter både staten och de fria medierna samt politiker att tjata sitt mantra om klimathot, medan den upplysta delen av befolkningen blir allt mer missmodigt och skakar på huvudet åt dumheterna. Sverige är perverst.

Nästa steg efter klimathotet har blivit den biologiska mångfalden. Av någon konstig anledning har naturintresserade människor totalt missförstått och det naturliga urvalet. De tror att man kan frysa ögonblicket, hejda den i naturen ständigt pågående förändringen. De hävdar, helt utan grund i vare sig vetenskap eller filosofi, att det är människans plikt att bevara naturen sådan som den är och att mångfaldens sammansättning inte får rubbas. Sverige är perverst.

Som filosofisk grund för alla dessa naturromantiska griller om status quo, det eviga paradiset, anför man försiktighetsprincipen. Trots att naturen lever och frodas efter devisen våga och vinn, så tror dessa muppar att man kan fega sig till framgång. De svenska trygghetsnarkomanerna vägrar inse att utan risk har man inte en chans. Då blir man ofelbart omsprungen av dem som vågar något. Sverige är perverst.

Allemansrätten kan väl vara bra som rätt att gästa andras marker, på de villkor ägarens markanvändning medger. Men fanatiska besserwissers springer runt och letar anledningar till att frånta markägaren rätten till sin mark. De letar rödlistade arter, nyckelbiotoper, skyddsvärda miljöer med mera allt enligt deras egna påhittade kriterier. Sedan kräver det att myndigheter ska ålägga markägaren lydnad enligt hemfridsstörarens direktiv. Ofta gör myndigheten detta. Markägarens rätt till sin egendom, rätt att bestämma över sitt, rätt till integritet beaktas inte. Sverige är perverst.

Frågan om personlig integritet har på senare år fått ny aktualitet när it-tekniken gjort nya former av övervakning och kartläggning möjlig. Alla är överens om att värnet om den personliga integriteten är mycket viktig. Men ändå tycks en majoritet aningslöst tro att den som har rent mjöl i påsen inte har något att frukta. Dessa människor är en fara inte bara för sig själva, utan även för sina medmänniskor och för hela demokratin. All erfarenhet från diktaturer och diskriminerande regimer visar att det är dessa godtrogna konflikträdda medlöpare som gör övergreppen möjliga. Sverige är perverst.

Jag har varit politiker, i centern om det skulle spela någon roll, allt för ofta har jag fått höra politikerkollegor från alla partier, bedyra att det inte är politikerna som ska ställa förslag till beslut. Det är tjänstemännens uppgift. Allt politiskt arbete tycks i dessa stackares ögon vara förbehållet tjänstemännen, som har utbildning och kompetens. Politikernas roll består mest i att via den folkvalda församlingen legitimera tjänstemannastyret. Sverigedemokraterna må vara ett skämt i riksdagen, men det värsta är att alla de andra partierna är en tragedi. Sverige är perverst.

I Sverige oroar man sig för folkhälsan och särskilt för alkoholens offer. Kollektivtrafiken byggs ut och allt fler uppmanas och ska helst tvingas åka med, alla tider på dygnet. Ingen verkar inse att denna skattesubventionerade fylleskjuts förvärrar problemet. Signalen till alla ungdomar är kristallklar. Berusa dig så mycket du vill, så ser vi till att ordna skjutsen hem, eller till efterfesten. Du får inte på villkors vis göra några ansträngningar för att ordna dina egna transporter. Alla ska med, i kollektivet.
Lägg ner kollektivtrafiken, kräv att svenskarna tar ansvar för sina egna liv, sina egna resor och kör bil, nyktra! Då skulle folkhälsan förbättras. Men Sverige är perverst.

Det är lätt att visa att i alla kommunikationssystem ökar kapaciteten om man ökar bredd och hastighet för trafiken. Sådan utökning av kapaciteten pågår och omhuldas i telekommunikationer, flyg, järnväg och sjöfart. Kan man öka medelhastigheten 10% har man ökat transportkapaciteten avsevärt inom det befintliga systemet. Men när det gäller vägtrafik applåderar svenska politiker och påtryckningsgrupper när myndigheten går ut på svarta annonstavlor och förolämpar sina kunder. Då ska hastigheten sänkas, medelhastigheten ska då vara så låg som möjligt, utan hänsyn till systemets transportkapacitet. En mängd regler införs för att försvåra och fördyra individuell transport med eget fordon, främst bil. Med noll vision om hur man ska utveckla och öka trafiken skapar uttrycket nollvision, med syftet att minska friheten för medborgaren. Sverige är perverst.

I annonser och reklam kan man se hur någon, som vill ha mina pengar för sin egen så kallat etiska förvaltning, visar en fiskande man. Han påstås stoppa utvecklingen av effektivare vapen. Det låter ytterst oetiskt i mina öron. Nog måste det väl vara mer etiskt att använda effektiva vapen när man någon gång använder dem? Den etiska dimensionen beror på hur, om och när man använder vapnen. Sverige är perverst.

Vi brukar kalla Sverige för ett sekulärt land. Vi går i skolan för att få lära oss vad vetenskapen funnit, rationellt tänkande och brukande av fakta. Ändå finns det många som kräver att skolåret måste avslutas i kyrkan för att Gud eller religionen ska få bekräfta vår bildning. En större skymf mot bildning får man leta efter. När vårt demokratiskt folkvalda parlament öppnar för säsongen, anses det som närapå en plikt för ledamöterna att närvara i Storkyrkan för att erhålla kyrkans och därmed Guds välsignelse för att fatta de beslut om världsliga ting som Gud ändå inte har med att göra. Sverige är perverst.

Allt detta och mer därtill ställer svenskarna beredvilligt upp på. De väljer samma politiker om och om igen. Svenskarna är i sanning perversa.

 

This entry was posted in Aktuella övriga ämnen and tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.