Med sådana vänner…

Svenska markägare har inte råd att vara vänner med alliansregeringen. I den nya grundlagen som de genomdrev helt på egen hand, försämrade de äganderätten mer än vänsterpartierna gjort på mången god dag.
I de LRF-ägda tidningarna Land och ATL är klimathajpen fullständig. Såväl ledare som artiklar och föreningssidor svämmar över av koldioxidskräck. Vi talar här om en näring där alla inblandade ska vara mer än väl förtrogna med fotosyntesen och därigenom veta bättre än att tro på lögner om att koldixid är skadligt för miljö eller klimat. Men alla i branschen tycks vädra lättförtjänta pengar, skattepengar och bidrag för att göra det man redan gör.
Ingen tycks vilja höra på alla de varningar som kommer från såväl forskare, politiker och allmänhet som ifrågasätter klimathotet. Inte en sekund ägnas åt att analysera eller söka förstå de larm som kommer, eller ta in att allt som hittills verifierats är att de modeller (modeller, nota bene) som förutspår allvarliga klimatförändringar har haft grovt fel. Ingen verkar minnas att skillnader i årsmån inte är något bevis på klimatförändring. Ingen verkar förstå att den ytterst bristfälliga definitionen på klimat är ett löpande 30-årsmedelvärde. Utifrån den definitonen drar man ut derivatans linje från den punkt som ger linjen den mest alarmerande lutningen. Ingen tycks inse att detta är den vanligaste och allra enklaste formen av lurendrejeri med statistik.
Men även jord och skog är förtroendebranscher. När klimathotet kolappsar fullständigt, vilket redan är på gång, vad ska man då säga till alla de konsumenter som känner sig lurade?
Under tiden har man underlåtit att se om sitt hus angående äganderätten. Den stora risken är därför inte att förtoendet för produkterna från jord och skog sjunkit. Det går att reparera och produkterna behövs på ena eller andra viset. Nej, den stora risken är att man förlorat politikernas och allmänhetens förtroende för hur man sköter ägandet av sin mark. Därpå följande inskränkningar i äganderätt och brukanderätt lär komma fortare än man anar och föröda betydligt mer än de smulor man fick under bidragsåren i jakt på grön energi. Judaspengar är ett ord som kommer till sinnes.
I det perspektivet har svenska markägare inte råd att vara väner med LRF och dess propagandaapparat.

 

This entry was posted in Äganderätt and tagged , , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.