Centerpartiet ska välja ny ledare, frågan är om de ska välja ny politk också? Det finns de som rest frågan om centern behövs. Centern brukar kalla sig borgerlighetens gröna alternativ. Behövs ett sådant? Centern har också efter decenniers tövande deklarerat sig som ett liberalt parti. Är det sant, är de det?
Det sista partiet som övergav tanken om en statskyrka var centern. Ett liberalt parti borde ha gått i bräschen. Ett liberalt parti inser också värdet av en sekulär demokrati, där religiösa hänsyn inte tillåts styra politiken. Där har centern en bit kvar. Här är de dock i sällskap med de övriga borgerliga partierna som sitter fast i vanföreställningen att ett borgerligt parti måste verka för religion, för att särskilja sig från kommunismen och motarbeta denna. För centern att kasta ut religionen från politiken vore som att lyfta sig i håret. Men det skulle absolut vara välkommet med ett borgerligt parti helt på sekulär grund.
Det är lite av samma dilemma med det gröna inslaget i centerns politik. Dels så är det för mycket av gamla religiösa föreställningar om förvaltandet av naturen. Dels så är influenserna från den moderna gröna rörelsen, med tro på ett grönt evigt status quo upprätthållet av människan, påtagliga. Dessutom är de präglade av Taube och Lindgrens romantiserade idyll. Detta är lokalt svenskt, medan de två första är internationella företeelser. Ingen av dessa ansatser är hållbara i längden. De leder ofelbart till stagnation och efter stagnation in extensio brukar följa en brutal omvälvning.
Den stagnation centern biträder handlar om att man fråntar individen rätten att bestämma över sitt. I synnerhet när det rör sig om mark. Därför blir allt fler markägare tveksamma till att rösta på centern, eftersom den förda politiken inte medger markägarens anpassning till och absolut inte deltagande i den teknologiska och industriella utvecklingen. Konfiskation av enskild beslutsrätt motverkar med nödvändighet mångfald. Det är otänkbart att mångfald kommer ur intellektuell monokultur.
Ett stort frågetecken, som från tid till annan drabbar alla partier är frågan om de traditionella väljarna följer med när man moderniserar politiken och om de väljare man borde attrahera med den nya politiken verkligen hittar fram och litar på förändringen. Alternativet är naturligtvis alltid att det bildas nya partier som bättre motsvara tidens krav och att dessa småningom ersätter de gamla. Ingendera process är smärtfri.