I Skogsland nr 33, 12/8 2011 skriver Ulf Lovén, ordförande för svenska ekoturismföreningen om allemansrätten. Han vill att han och hans medlemsföretag ska ha oinskränkt rätt att utnyttja andras marker för sin turismverksamhet. Till att börja med drar han till med en osanning, när han påstår att om markägarens rätt skulle skyddas bättre så skulle Sverige bli unikt i hela Norden. Danmark har redan lagar och regler som avviker betydligt från övriga Nordiska länder. Inskränkningarna i rätten att beträda andras marker är betydande i Danmark. Norge har också något mindre generös allemansrätt än Sverige.
Sedan ägnar han sig åt att i olika punkter vrida och vända på argument för näringsidkare och organisationer att tjäna pengar genom att använda andras egendom utan att betala för sig. På vilket sätt skulle det vara rätt och riktigt? Vilken vardagsmoral tillåter sådant?
Han påstår att det är stora värden som skapas i deras verksamhet. Men då har de väl råd att betala för sig? Säg att det skulle kosta 10-20 kronor per besökare, en bråkdel av reskostnaden för att komma fram till naturen, är inte besökaren villig att betala detta så är det väl inte särskilt attraktivt. Sådana turismföretag betalar, om de är enskild firma, skatt i den kommun där de ägaren bor. Är det ett aktiebolag betalar de endast statlig skatt. Det ger alltså inga skatteintäkter där verksamheten pågår. Om markägaren får ersättning för intrånget eller nyttjandet så betalar de i de flesta fall kommunal skatt där fastigheten finns. Sådan ersättning till markägaren ger alltså betydligt bättre ekonomisk utveckling lokalt.
Varför skulle bara turismföretagen ha rätt att tjäna pengar på naturen, men inte de faktiska markägarna som genom sitt arbete skappar den natur som besöks? Vi kanske ska börja ta copyright på naturmotiv, vill någon ta ett foto eller måla av en skogsdunge i min hage så får de betala för det jag har skapat. Uttryckt på det viset kanske det går upp ett ljus, att naturen inte bara finns där att ta för sig av? Har det gått så långt med konfiskationen egendom att den måste försvaras med stöd av immaterialrätt för att folk ska förstå? Den ägs av någon, sköts av någon, produktion pågår även om inte chefen syns till eller någon stämpelklocka finns vid ingången.
I Österrike finns ingen allemansrätt, men turismen frodas och många besöker deras vackra natur. De betalar för sig. The hills come alive, with the sound of money.