Jag är inte utbildad linguist, men språk intresserar mig, givetvis, annars skulle man inte hålla på och plita ner sina funderingar som jag gör. Nå, min observation denna gång rör användningen av begrepp. Begrepp är alltså när man låter ett ord stå för en komplex tanke, eller något annat som kan behöva förklaras med flera ord. Men för de invigda räcker begreppet för att förmedla det komplexa.
En del språk, som jag uppfattar dem, använder begrepp ganska ofta. I engelskspråkiga tidningar använder man gärna begrepp så att texten ska bli kortfattad och snärtig. De får till och från kritik för detta från de egna engelsklärarna. De anser att en orsak till att många lågutbildade inte läser dagstidningar är att språket helt enkelt är för svårt. Man måste känna till den underliggande koden för att förstå texten.
Det räcker inte med att kunna läsa orden när inte texten pekar ut hur man ska tolka begreppen. Många begrepp på engelska kan dessutom tolkas på flera sätt beroende på sammanhang. Om inte texten ger tydliga anvisningar för tolkningen blir begreppen tvetydiga, otydliga eller missledande. Ibland används begreppen medvetet på det viset, exempelvis inom skvallerpressen.
I Svenska tidningar är det annorlunda. Här används vanligen något slags rak beskrivning. Begrepp förklaras gärna i en faktaruta vid sidan om artikeln. Åtminstone om artikeln är menad som folkbildning, men ibland också i rena nyhetsartiklar när nyheten är viktig, stor eller kräver förklaring. Även på tyska verkar man vara noggran med att undvika tvetydigheter.
Varför tar jag nu upp detta på en sajt om frihet? Därför att frihet kräver att man har redskap att analysera och förstå den, dess värde, begränsningar och eventuella hinder. För den som tänker på ett språk med många begrepp med flera betydelser ökar möjligheten att tänka fritt och komma till andra slutsatser än sina medmänniskor. Brittisk excenticitet är nog inte bara en slump. Den kan vara en följd av språket. Eller möjligen att språket är en följd av excentriciteten.
På engelska kan ordet ”reason” förstås både som förnuft och orsak. Så kan vi inte tänka på svenska. Orsak är för oss något strikt logiskt. En vilja eller en tanke är inte inblandad. Nu kanske någon invänder att förnuft är det som redan de grekiska filosoferna försökte renodla som logiskt tänkande. Så är det, men de lyckades inte helt. Sedan kom David Hume, skotte, och förklarade att enbart fakta räcker inte som skäl, lika med orsak, till att fatta ett visst beslut. Logiken i fakta räcker inte till. Det måste något annat till, en vilja.
Frihet är inte bara spontan fri aktivitet. Frihet är också att kunna planera sin aktivitet utifrån sina egna självvalda kriterier. Den som har tillgång till såväl strikt logiskt tänkande som en variation av associationer, har alla möjligheter till lateralt tänkande. Det kan vara fruktbart både för innovationer och frihetens förverkligande. Som bonus ökar chansen att man har humor. Det är helt enkelt roligare med frihet.
Ett annat sätt att säga mycket med lite text är i diktens form. Där används begrepp för att passa in orden i ett rytmiskt schema. Pregnant, brukar man säga om text som säger mycket med lite. Det är också ett sätt att släppa tanken fri. Stort grattis till Tomas Tranströmmer för Nobels litteraturpris. Och jag får ta självkritik för en ovanligt lång text om en enkel sak.
Samtidigt hörde jag Tranströmer själv på radion tycka att hans verk är svåra att översätta till engelska just för att de engelska orden är mer exakta och inte lämnar tolkningsutrymme som de svenska orden. Men det kan ju vara olika i olika ämnen.
Han gör ju ofta så att han sätter ihop ord för att de ska ”måla bilder” ge nya associationer. Det är inte självklart att om man sätter ihop ord med samma grundbetydelser på engelska, så ger de samma associationer på det språket.