I faktoidernas våld

Inom skogsnäringen finns en rad ”sanningar” som upprepas, för att inte säga upprapas, så att man till slut bara vill spy på dem. Jag kommer här att kalla dem faktoider i både den svenska och engelska betydelsen. Det vill säga att de kan dels vara påståenden som är åsikter snarare än fakta, dels vara sanna, men sakna relevans i sammanhanget. Faktoiderna är därför propagandamässigt nära besläktade med plattityderna.

Det lämnas färre hänsynsträd i svenska skogar än i andra jämförbara länder, Finland undantaget. Jaha, än sen? Vaddå jämförbara? I Europa är det bara Sverige och Finland som har så stor andel av sin areal beskogad. Så om vi lämnar färre träd procentuellt så lämnar vi ändå fler trän reellt. Påståendet att Sverige är dåligt på skoglig hänsyn, är därför en vilseledande faktoid.

Regegingens plan för Skogsriket Sverige följer i stort sett samma mall som för Matlandet Sverige. Det vill säga ord utan innehåll. Ledorden är: Hållbart brukande, Förädling och innovation, Upplevelser och rekreation, samt Sverige i världen.
Vad hållbart brukande är finns det ingen som vet. Det är nämligen olika från plats till plats och olika beroende på vilken sorts hållbarhet man vill uppnå. Dessutom ska skogsbruket leverera jämställdhet. Rent nonsens om vi snackar hållbarhet. Det är alltså inte ens en faktoid, bara trams.
I förädlingen ska det vara roligt, enkelt och lönsamt att vara skogsföretagare. Så vad då? Marknadsmekanismerna ska ställas åt sidan? Har den borgerliga regeringen tänkt socialisera skogsägandet och skogsindustrin? Eller har de tänkt skrota majoriteten av de lagar och avtal som gör det krångligt att vara skogsägare? Låter mer som en dimridå än som en plan.
Skogen ska vara bas för upplevelseindustrin. På statlig mark då? Eller ingår det i förädlingsplanen när skogen är förstatligad att man då kan göra nöjespark av alltihop? En kraftigt utvidgad allemansrätt kanske? Respekt för äganderätt och ägarens rätt at  själv förvalta sin egendom, vart tog den vägen?
Sedan ska man gå ut och lära världen hur bra den svenska modellen är. Hjälp, ge mig en hink! Statens skogliga faktoider är på väg upp!

Alla kulturminnen i skogen måste lämnas orörda. Annars vet vi inget om vår historia. En solklar faktoid. Vi vet massor om vår historia. Det är inte alls nödvändigt att låta varenda torpargrund och vartenda odlingsröse ligga orört. Vi vet hur de slet ändå. Vi vet att de fanns över hela landet. Vi vet inte alltid deras namn, men just det får vi aldrig veta. Vi kan inte lära oss något väsentligt av ytterligare två stenar med mossa på. Visst, registrera och dokumentera, men låt oss gå vidare med våra göromål.
Vi kan däremot paralysera en hel näring med stupida faktoider om alla kulturminnens nödvändiga fridlysning. Framtidens kulturminnen, ska de inte ens få en chans att bli till? Det blir inte bättre kultur eller finare för att vi har världens äldsta kulturminneslag. Karl XI skapade den under den svenska stormaktstiden för att vi jämförelsevis var så fullständigt renons på kulturminnen. Dessa kulturminnen blir inte mindre faktoider i den svenska historieskrivningen för att de lämnas orörda.

Vi måste bevara dessa miljöer till barn och barnbarn. Varför det? Vad ska de tycka om oss när de får höra att vi hade chansen att modernisera och utveckla vår jord och skog, men istället valde att låta den förfalla? Här står plattityderna som spön i backen.

Nyckelbiotoperna måste bevaras. Vem ska betala för det då? Hur ska det gå till? Naturen förändras ständigt. Det som under en sommar är en nyckelbiotop för en viss art kan redan nästa sommar vara ointressant. För andra arter kan en biotop vara viktig kanske ett decennium eller två, sedan har nyckeln gått förlorad och arten den var viktig för har flyttat vidare till nästa plats där dess nyckelbiotop nu finns. Uttryck som nyckelbiotop, intrinsikalt värde, hållbart brukande och biologisk mångfald är faktoider. De är i huvudsak åsikter och romantiska föreställningar om naturen, hos dem som för fram dem.

Det finns ingen grund i samhällsfördragets ursprung som stöder att de som förfäktar dessa faktoider har någon rätt att pådyvla sina medmänniskor dessa uppfattningar. Ingen grund för rätten att tvinga sina medmänniskor att sköta sin egendom på visst sätt.

Hur är det då med det jag säger här, är det faktoider? Ja, det beror på. Det är inga lögner. Det är ett resonemang som för tillbaks på försvaret av individens rätt att äga och förvalta sin egendom efter eget gottfinnande. Jag stöder detta resonemang på vedertagna principer för ett frihetligt och demokratiskt samhälle. När jag påstår att det mesta av dagens skogs- och markägarpolitik bygger på faktoider, så betyder det att jag underkänner deras legitimtet. Att det saknar relevant koppling till konstitutioner och grundlagar. Att hänvisning till samhällsintresset är en faktoid. Att hänvisning till forskning är en faktoid. Glöm aldrig Humes lag, en uppsättning fakta pekar aldrig, som logisk konsekvens, ut ett bör. Det måste till en klart uttryckt vilja eller princip som ledning för tolkningen av fakta. Försvaret av äganderätten och individens frihet är sådana grundläggande principer som tjänar väl även i frågan om skogens skötsel.

Om detta mitt resonemang är irrelevant för din uppfattning om samhällets organisation, så må du få kalla det för faktoid. Men mina argument är inte irrelevanta för samhällsdebatten, så jag kommer att fortsätta.

Det här inlägget postades i Äganderätt och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till I faktoidernas våld

  1. Samuel af Ugglas skriver:

    Sverige är ju bevisligen ”flummarnas” paradis på jorden! Förklaringen ovan är så god som någon!

Kommentarer inaktiverade.