Markägare, utrotningshotad art?

Vilket ansvar har staten för sina beslut och sin verksamhet? I Orsa har en markägare med gräns mot ett biotopskyddsområde fått den gemensamma vägen förstörd. Detta eftersom ”biotopskyddet” innebär att skogen får förfalla fritt. Omkullblåsta träd har därför blockerat en bäck, vilket tvingat vattnet över vägen. Med resultat att den skurits sönder.
Länsstyrelsen, vars naturvårdsenhet ”förvaltar” ”biotopskyddsområdet” vägrar betala en reparation. De har erbjudit 5000 kronor, vilket motsvarar ett gruslass avtippat på vägen, men inget mer för arbete eller andra åtgärder.
Inte heller är de beredda att vidta några åtgärder inom biotopskyddsområdet för att förhindra nya skador.

Är det statens idé om naturvård, att skapa reservat som skadar omkringliggande privatägda mark så att rationellt skogsbruk omintetgörs? Tror man sig ha funnit ett billigt sätt att konfiskera det privata ägandet? Göra reservat av allt med bara en liten pilotinsats som katalysator? Hur kan svenska folket tillåta att ägandet dribblas bort av tjänstemän, utan lagstiftning i Sveriges Riksdag, på detta vis? Hur kan staten, regering och riksdag, tillåta att deras egna tjänstemän saboterar en av nationens viktigaste exportnäringar på detta vis?

Det här inlägget postades i Äganderätt och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.