Martin Moraeus från Orsa hade en bra debattartikel i LRF-ägda ATL fredag 16 december. Den går ut på att bönderna måste göra sig fria från alla stödpengar. För de hindrar marknaden för bönderas produkter att fungera som den ska. Han menar, helt korrekt, att det är bönderna som förlorar mest på den rådande ordningen. Hans artikel kan ses som skarp kritik av LRF och deras beredvillighet att fortsätta med bidragskarusellen. Konstigt nog går inte hans artikel inte att läsa på webben, medan både nyare och äldre artiklar som stryker LRF mera medhårs finns där.
Man kan väl lägga till att utöver de skäl Moraeus anför mot stöden , kan man även hävda att de i första hand göder LRF:s tjänstemän och motiverar deras ständiga kohandling med myndigheterna. Makt flyttas från medlemmar och förtroendevalda till anställda byråkrater.
I Jämtland har Skogsstyrelsen beslutat att i förebyggande syfte vid vite förelägga en skogsägare avverkningsförbud längs en bäck. Det är första gången man vidtar en sådan åtgärd. Inte för att markägaren är besvärlig, eller har sökt dispens från någon hänsynsparagraf. Nej, det är bara för att Skogsstyrelsen vill markera vem som bestämmer. Alf Pedersen på Skogsstyrelsen säger att de bara vill vara extra tydliga med hur lagens krav ska efterlevas. De väntar sig ingen protest mot vare sig krav eller förfarande.
Det är något märkligt med feminismen, som liknar annan revanschism. Även långt efter att man fått rätt, fått lika rättigheter och möjligheter, så kräver man mer. Inte heller nöjer man sig med det man får. Man (i detta fall kvinn) måste få känna att man tar, från andra. Så hungrig är revanschismen att den endast kan mättas med känslan av att man tar. Det är inte ens säkert att revanschisten nöjer sig med det. Revanschismen kanske aldrig låter sig nöja. Det kanske är så man ska beskriva dess natur.
SVT rapporterar flera gånger om protester i Guangdong i Kina. Folk protesterar mot att tjänstemän konfiskerat deras mark och säljer den vidare. Protester och markstrider är vanliga i Kina, när den gamla maktapparaten inte respekterar äganderätten.
Var känner vi igen den situationen av konflikt mellan medborgarnas leigitima markägande och statens myndigheter? Jamen! Det är ju likadant här i Sverige! Är Sverige en demokrati och rättsstat eller är det en demokratur? Varför låter inte SVT något om det?
Den stora uppgiften är inte att finna det slutgiltiga svaret. Den stora uppgiften är att ständigt fråga efter det och inse att när man funnit ett måste man fortsätta fråga.
När ledaren för det största liberala partiet i landet kräver uniform konformism, då är det något som är fel. Då blir det också väldigt enkelt för motståndare av alla valörer att etikettera liberalismen som vad som helst om passar deras syften. Att med ett modernt uttryck göra halmgubbar av hela liberalismen och sticka den i brand. Liberaler måste stå upp för frihet och jämlikhet varje gång den attackeras, oavsett vem som kommer med attacken. Annars blir liberalism ett slagord mot individerna, mot frihet, mot jämlikhet, mot demokrati.
Socialismen har fallit över hela världen, utom i Kuba och Nord-Korea. Ändå framhärdar många i att arbetarpolitik det är socialism det! Men arbetarpolitik kan vara något helt annat när ägandet blivit tillgängligt på ett annat sätt än i de tidigare och odemokratiska samhällena.
Det blir allt tydligare att jag haft rätt tidigare, när jag hävdat att dagens partier inte har satt samman politiska idéer och profiler som motsvarar väljarnas idéer och profiler. Jag har föreslait att man ska riva ner de gamla partierna och bygga upp nya som är orienterade efter väljarnas önskan.
Göran Greider har i en artikel på Newsmill beskrivit det som att partierna är tomma rustningar. Jag håller med honom i hans besvikelse att det blivit så, men vi ser inte samma lösningar.
Länsstyrelsen ger ut broschyrer och förklarar hur duktiga de är på att hjälpa landsbygden. Det ska vara konkurrenskraftigt företagande, ett varierat odlingslandskap, biologisk mångfald och allt möjligt. För varje sak man vill göra finns det först en kurs att gå, sedan regler att följa och i många fall bidrag att söka. Allt ska naturligtvis övervakas och godkännas av LST.
Jag har ett förslag. Ta bort all de där reglerna, friställ alla byråkrater, sänk skatten och låt folk sköta sig själva. Sätt gränser för vad det offentliga får ta för sig av beslutsrätt från individerna.
I Ryssland hävdas i preliminära siffror för valet att Putins parti backat från 64% till 48,5%. Hur är det möjligt i ett land där all opposition förbjudits att delta i valet?
Så nu måste Putin veva den svarta farsen ett varv till, med hjälp av ett köpt stödparti. För att ge upp makten och låta demokratin segra är väl inget alternativ?
Allt fler, både sossar och icke sossar börjar inse att sossarna inte kommer att komma tilbaks i regeringsposition inom överskådlig tid. Kommer de tillbaks kan det dessutom bli högst tillfälligt. Däremot finns det en mängd inbäddade sossar i verk, myndigheter och universitet. Dessa ”sleepers” verkar nu börja röra på sig för att kunna genomföra den socialistiska staten inom systemet. Vi ser det på områden som äganderätt (rovdjur, älgförvaltning, allemansrätt, skogsskötsel, naturvård mm), bilism, klimat, energi, vård, skola etc. Med andra ord alla områden som berör individens frihet och rättigheter. Förmodligen lär det bli värre innan det blir bättre.
Nära hälften av LO-medlemmarna föredrar en borgerlig regering. Socialismen har förlorat slaget om framtiden. Då sluter sig vänsteranstrukna tjänstemän på våra myndigheter samman i ett nätverk för allemansrättens utvidgande. Den vägen tänker de stadfästa att kollektivismen står över äganderätten. Stoppa dem nu innan de ställer till med mer skada!
Det är märkligt att ingen som pläderar för en utökad allemansrätt ser att det väldigt snabbt urartar till att bli en ingenmansrätt. Precis analogt med de flesta naturintresserades exempel om allmänningens tragedi.
Allemansrätten snackas det mycket om, men var tog debatten om allemansskyldigheten vägen? Idag kan i princip vem som helst grovt överstiga allemansrättens råmärken hur många gånger som helst, utan att de drabbade markägarna har en rimlig chans till upprättelse p.g.a. övervakningsförbud. Vad är äganderätten till skog och mark egentligen värd idag?
/Niklas