Skrivelse från Västerbotten

2011-12-12

Till
Miljödepartementet, Justitiedepartementet, Landsbygdsdepartementet, Näringsdepartementet

Angående utredningen om allemansrätten

Inledning
Målsättningen med vårt yttrande är att markägarna i samarbete med Naturvårdsverket och lagstiftaren skall utveckla en allemansrätt som fungerar för allmänheten och samtidigt skyddar markägarnas egendomar och skapar fungerande ekonomiska förutsättningar för alla inblandade parter. Det är mycket angeläget att barn och ungdomar  vistas i naturen och får vägledning om hur allemansrätten fungerar. Västerbottens markägarförening är beredda att ställa upp som part i ett sådant samarbete.

Äganderätten är en mycket viktig fråga för markägarna. Europakonventionen innehåller regler som skyddar ägaren mot alla former av intrång.  Vårt övergripande viktigaste önskemål är att Sverige anpassar äganderättens innehåll till EUs rättighetsstadga. Enligt jordabalken är det som tillhör en fastighet de byggnader, ledningar, stängsel och andra anläggningar som har anbragts inom fastigheten för stadigvarande bruk,  på rot stående träd och andra växter samt naturlig gödsel.   Det är på tiden att markägarna får en begriplig förklaring till varför det inte skall utgå ersättning för de produkter och tjänster som plockas och används.

En grundläggande känsla och rätt för det enskilda ägandet av bostadsrätten, villan, fritidshuset, bilen, båten, m.m. är att egendomen inte används av någon annan utan godkännande av ägaren.  Den egendom som inte har det skyddet är markägarnas mark. Produkter som blommor, bär, svamp som är markägarnas egendom har genom ett politiskt beslut gjort det lagligt att gå in på den enskildes egendom och gratis ta föremål utan att det klassas som stöld. Markägarna får ta konsekvenserna helt utan kompensation. Gör medborgaren motsvarande på någons egendom, t.ex. lånar en annans medborgares identitet och börjar använda någon annans lägenhet i fjällen, så är det bedrägeri. Hade politikerna ett godkännande av markägarna i botten när man gav bort allemansrätten till medborgarna? Den politiska signalen var/är att markägarnas mark kan användas på allehanda sätt utan avtal med markägaren. Nu är – med den nya strandskyddslagen – även privat ägda bryggor, båtplatser, badhus, bastu och gäststugor införlivade i allemansrätten. Vad är politikernas och tjänstemännens nästa steg? Med tillämpningen av allemansrätt och strandskydd vill myndigheternas tjänstemän ”erövra beslutanderätten” över markägarnas mark. Det är viktigt att behandla alla grupper i samhället respektfullt, inte minst markägarna som är en minoritet i samhället. Det är dags för markägarna att få upprättelse. Så ”back to basic” återför äganderätten och koppla den till EUs rättighetsstadga innan allemansrätten får ett nytt innehåll.

Bakgrund
Innan allemansrätten infördes på 1940-talets början hade medborgarna aktning för äganderätten och privat egendom. Den privata sfären hade man stor aktning för. Dagens samhälle är mera respektlöst på gott och ont. Genom allemansrätten kan alla människor komma ut i naturen, ta en paus för att äta matsäcken, plocka med sig av svamp, bär eller plocka en bukett blommor. Det är så självklart i Sverige att vi inte ens tänker på att det är någon som äger ängen, skogen eller kobben som vi njuter av.

Läget i dag är att markägarna har liten bestämmanderätt och obetydligt att säga till om när det gäller hur ens egen ägande mark skall disponeras. När översyner görs sker det genom remisser hos representativa organisationer där den enskilde markägens synpunkter silas så att det passar organisationernas systemtänkande. Staten bestämmer över omfattning av allemansrätten och politikerna kan på det sättet billigt tjäna politiska poäng. Det tar former liknande politisk/flertalets diktatur och markägaren får ta konsekvenserna. Orsaken till nuvarande översyn beror troligtvis på att myndigheterna har gått lite för långt och att det börjar osa hett om öronen på politikerna.

För äganderätten gäller enligt regeringsformen att vars och ens egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå den till det allmänna eller till någon enskild utom vid angelägna allmänna intressen. Sker det i form av expropriation eller annat sådant förfogande föreligger rätt till ersättning för markägaren enligt regeringsformen. Markägare har inte fått ersättning för det intrång allemansrätten medfört. Penningamässigt kan det handla om miljardbelopp. Markägarna är alltid i minoritet och kan alltid köras över med politiska/flertalets beslut där allemansrätten är ett typexempel.

Markägare och allemansrättsutövare borde åtminstone ha samma rättigheter. Markägare som önskar göra något på sin mark måste oftast söka tillstånd eller anmäla åtgärden och i samband med det skall myndigheten/domstolen göra en proportionalitetsprövning, det vill säga bedöma vems intresse som väger tyngst i ärendet. I nästan alla fall väger allemansrätten tyngre. Allas rätt betyder så mycket mer än en markägares.

Det är mycket angeläget att markägarens rättigheter tillvaratas sakligt och rättsriktigt och inte hamnar i politikernas händer genom politiska beslut för då hamnar vi alltid i förlorarposition. Rent formellt juridiskt om man äger en byggnad så finns det ingen allemansrätt för bostadsbyggnader som ger allmänheten rätt att använda bostadsbyggnader, men för mark har man utan markägarnas godkännande drivit igenom ett politiskt beslut om allas användande av mark. Det talar tydligt för att politiken ibland är diktatorisk. Dessutom har vi markägare otaliga exempel på hur allmänheten går över gränsen och plockar åt sig av markägarnas egendom. Spontana grillplatser lämnas kvar, ölburkar fästs vid stackars passerande djur. Utbussade grupper storstadsbor som törstar efter naturupplevelser trampar upp nya stigar och sliter på jordlagret. Rättssystemst lägger inte heller några resurser på att beivra överträdelserna. Rättssituationen har ytterligare tydliggjort att markägarna får tillhandahålla kapital för ett ägande, men det är politikerna och myndigheterna som bestämmer användandet.

De sanktioner som finns, som skadestånd för orsakad ekonomisk skada, var redan tidigare närmast helt tandlösa, eftersom det är hart när omöjligt att spåra en person som ställt till med något när markägaren så småningom upptäcker det. Och då det inte är själva förekomsten av människor på markerna som är problemet, utan mängden och över tiden, blir idén om en sanktion mot enskilda individer helt tandlöst.

Sverige har gått med i EU och har en skyldighet att följa EUs lagar. Europakonventionen innehåller en regel som skyddar ägaren mot alla former av intrång i det allmännas intresse vare sig det är fråga om allmänna aktiviteter eller begränsningar i vad ägaren får företa sig. Sverige har ännu inte anpassat äganderättens innebörd. Allemansrätten har attitydsmässigt urholkat aktningen för äganderätten. På grund av rättigheten att gratis plocka blommor, bär och svamp har allmänheten självsvåldigt utvidgat rättigheten till att gälla för björkris, enris, tallris, granris, julgranar, mossor, ljung, grus, sand, fyllnadsjord m.m. Självsvåldigheten får inte växa till priset av orimliga krav på enskilda markägare. Äganderätten ska skyddas mot varje överträdelse.

Nu när allemansrätten skall anpassas så är det rimligt att man först anpassar äganderättens innebörd så att den följer EUs regler för äganderätt. Därefter ser man över allemansrätten och anpassar den till den nya äganderättes innebörd.  Vi förutsätter att LRF har den handläggningsordningen eftersom deras medlemmar är lantbruksföretag och markägare för vilka äganderätten är oerhört viktig.

En mer tydlig reglering skulle underlätta både för den som vill utnyttja sin rätt mot markägare och för den uppgivne landsortsbon som försöker resa ett staket mot invaderande turister. Men ett tydliggörande räcker inte. En rimlig allemansrätt borde också förenas med möjligheter för markägare att ansöka om att få begränsa eller hindra tillträde i situationer då allemansrätten blir en orimlig börda att bära.

Allemansrättens spin-off-effekter
Följande överträdelser utanför tomternas gränser finns i fritshusområden.

  1. Bilparkeringar anläggs.
  2. Parkering av husvagnar.
  3. Entreprenörer som har tomt parkerar sina fordon/entreprenadmaskiner.
  4. Stugägarna hugger/röjer utan överenskommelse med markägaren.
  5. Grävning av utloppsdiken.
  6. Anläggande av båtplatser med pirar i olika utformning
  7. Anläggning av grillplatser
  8. Anläggning av bastu/badhus med solaltan
  9. Avstjälpningsplatser för allehanda avfall
  10. Uppläggningsplatser för båtar
  11. Uppläggningsplatser för virke, makadam och grus m.m.
  12.  Etablering av platser för vedkapning.
  13. Anläggning av avloppsbrunnar

Övriga kända överträdelser

  1. Stöld av julgranar och jultallar i stor omfattning. Enligt skogsbolagen ca 20% av behovet.
  2. En markägare i Kaxås Jämtland har ett dagbrott för bergkristall. Där har någon varit och sprängt.
  3. En fritidshusägare i Kläppe Jämtland har utanför tomten  byggt båtbrygga och privatiserat stranden med trappor, grillplats och vattenanläggning från Storsjöns vatten. Stämningsansökan är gjord hos Tingsrätten i Östersund.

Motiveringen från husägarna till nämnda överträdelsers giltighet  är att det ligger inom allemansrättens möjligheter. Överträdelserna visar att behovet är mycket stort av en genomgripande utredning om allemansrättens konsekvenser för markägarna. Vid polisanmälningar slutför polisen mycket få egenmäktiga förfaranden brott. Polisen och kommunens tjänstemän är själva stugägare och vill inte begränsa stugägarnas användningsområde och rättigheter.


Våra krav och önskemål är

Att den allemansrätt som ansvarstagande svenskar nyttjat under mer än 50 år för att ströva i skog och mark  inte skall inskränkas. Den enskilde medborgaren skall för personligt bruk få vistas, promenera och motionera i naturen och för individuell konsumtion gratis ta med blommor, bär och svamp från naturen. Ett hänsynsfullare och icke kommersiellt bruk av allemansrätten.

Att allemansrätten regleras i lag med tydligt avgränsade rättigheter och skyldigheter. En rimlig allemansrätt borde också förenas med möjligheter för markägare att ansöka om att få begränsa eller hindra tillträde i situationer då allemansrätten blir en orimlig börda att bära.

Att allemansrätten ska skilja på användande av markägarnas mark och skördande av på rot stående produkter från markägarnas mark.

Att små och storskaligt kommersiellt användande av annans mark skall vara reglerat i avtal med markägaren. Observera att privata marker är markägarens privata egendom.

Att små och storskaligt skördande för kommersiell försäljning av det som produceras på annans mark skall vara reglerat i avtal med markägaren. Observera att allt på rot stående som växer och finns på privata marker är markägarens privata egendom. Utred även den ekonomiska betydelsen som en avtalad avgiftslagd kommersiell allemansrätt skulle få för jord och skogsbruket, som brottas med dålig lönsamhet.

Att lagstiftningen anger förbud för tagande av björkris, enris, tallris, granris, julgranar, mossor, ljung, grus, sand, fyllnadsjord och liknande naturprodukter. Det skall vara inskrivet ett straffansvar för dessa tillgrepp. Beviskraven skall inte vara tagande på bar gärning. Det är omöjligt att åstadkomma. Beviskravet skall vara att gärningspersonen skall ha skyldighet att redovisa var tillgreppet skett. Har gärningsmannen inte mark så har personen köpt eller stulit på annans mark.

Att den privata zonen utökas till hela tomten dock minst 100 m från byggnader. Strandskyddet är minst 100 m medan den privata zonen är 25 m.

Att allemansrätten och strandskyddet inte gäller inom exploaterade områden för bostadsbebyggelse. Fritidshusområden fanns inte i slutet på 1930-talet när beslutet om allemansrätten togs. Där skall kommunens planbestämmelser gälla. Det är inte nödvändigt att allmänheten skall ha tillträde till att bedriva friluftsliv, blom, svamp och bärplockning i fritidshus-områden. Fritidshusområden blir tillräckligt slitna av de boende. För allmänheten finns så mycket annan mark för friluftsliv, blom, svamp och bärplockning. Viktigt att skydda närmiljön för fritidshusägarna. Det dåliga exemplet är en söndagsmorgon vid frukost kom ett koppel med orienterare springande utanför altanen. Inte trevligt.

Slutsats
Sverige är en rättsstat där fastighetsägarna skall ha rättmätig beslutanderätt över att disponera sin egen mark. Så är inte situationen i dag och därför behövs en ny dimension för allemansrätten. Vi markägare kommer inte att gå med på att vi blir fråntagna bestämmanderätten över vår mark. Det är respektlöst och mycket tråkigt att politiker och myndigheter inte förstår att vi har rätt till det.

Äganderätten är en juridisk nyckelfunktion och därmed viktigare än allemansrätten. Förhållandet mellan sedvänjan allemansrätt och äganderätten behöver  regleras i lag.

Politiker och myndighetspersoner som har att bedöma allemansrättens innehåll har ett personligt och eget intresse av allemansrätten men det är få av dem som har kunskap om markägandets livsvillkor. Politiker och myndighetspersonerna är per definition jäviga, än mer på kommunal nivå, varför tydlighet i lagen är nödvändig för tilltron till rättssamhället. Påfallande ofta utelämnar kommunala tjänstemän samrådet med den som råder över marken dvs. markägaren.

Den nya utredningen om allemansrätten har för tydlig karaktär av partsinlaga. Det behövs en  kompetent utredning där markägaraspekten belyses och med deltagande av markägarrepresentanter som tittar på allemansrätten ur äganderättens och markägarnas perspektiv. Vidare behövs en analys av hur ägande- och nyttjanderätten till mark påverkas.

En liten reflektion är att när det gäller IT och fildelning uppstår det inga tankegångaar om att införa en allemansrätt för fildelning. Allmänheten har stort behov av gratis tillgång till kuturen och teknik.   I den frågan lagstiftade riksdagen att filerna är privat egendom som användaren skall betala för. Vilken är den principiella skillnaden i förhållande till markägarnas produkter?

Vår förening vill ha ett skriftligt besked på hur vårt yttrande kommer att handläggas och beaktas av departementet.

För Västerbottens Markägarförening

CG Berglund, Ordförande

This entry was posted in Gästlistan and tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.