I tidningen Trucking nr 11/2011 skriver man på ledarplats att de flesta klimatforskare är ense om att vi har mer extrema väderhändelser att vänta. Därför måste samhället investera mer i robust infrastruktur som tål påfrestningarna. Detta skulle naturligtvis resultera i mer jobb för tidningens huvudsakliga läsekrets. Ett tydligt exempel på intressen driver klimatpolitiska egenintressen, helt fristående från saklig kunskap om klimatfrågan i sig.
Detta trots att frågan om extrema väderhändelser i huvudsak redan är avfärdad som en klimatförändringskonsekvens. Det är vår stora befolkningsmängd, vår förkärlek för att bo där konsekvenserna blir svåra, vårt beroende av ständigt fungerande teknologi istället för egen kapacitet och framförhållning, vårt beroende av samhället istället för egna resurser, de stora investeringar som redan är gjorda, som tillsammans gör att kostnaderna för ”extrema” väderhändelser blir så höga. Väderhändelser som när allt kommer omkring kanske bättre skulle rubriceras ovanliga men normala, istället för extrema.
Sedan är det en helt annan fråga om vi bör bygga ett samhälle som är mer tåligt mot kända risker och normala väderhändelser. Måste vi göra allt detta via skattsedeln, eller kan vi överlåta mer ansvar till den enskilde genom att också ge mer frihet att sköta och anpassa sin egendom? En på det viset decentraliserad beredskap, med rätt och resurser att fatta egna beslut har alla möjligheter att reagera snabbare och fatta relevanta beslut än en starkt centralstyrd organisation.
RSS – inlägg