Jag gör ett försök att översätta en notis om forskning kring effekten av ökad mängd CO2 i atmosfären. Den finns att läsa här, http://www.nipccreport.org/articles/2012/mar/7mar2012a1.html
De Graaff et al(2009) inledde sin studie av Progressive Nitrogen Limitation, PNL, (tilltagande kvävebegränsning) med påståendet att: ”det antas att i ogödslade ekosystem avtar kvävetillgängligheten med ökande halt av CO2, på grund av fastläggning av N i mark och vegetation.” Samt att ”Detta leder ovillkorligen till en försämring av tillväxt och åtföljande minskning av kolförråden i mark.” I en sammanvägning av resultaten för tillväxt respektive markens variation av näringsförråd vid ökad CO2 i långtidsstudier i fältförsök, hävdar de att ”vid låg kvävetillgänglighet medför en ökning av CO2 en ökad tillväxt på ≈10%, trots att data pekar på att PNL inträffat i dessa ekosystem.” Vidare noterar de att ”tillväxt och markens kolinnehåll ökar med ökad CO2 [i luft] i Dukes FACE skogsförsök, trots att där inte fanns några bevis för en nettoökning av kvävemineralisering eller förbättrad näringseffektivitet (Finiz et al. 2001, mfl). De konkluderar att ”detta pekar på att en okänd intern källa av kväve kan motverka PNL i ogödslade ekosystem eponerade för långvarig ökning av CO2.”
Hur är detta möjligt?
Med erkännande av andras bidrag till forskningen skriver de tre forskarna att ”Hungate and Chapin (1995) antog att när det är ont om näringsmineral i mark, använder mikrober kvävefixerande växters rhizomer som kolkälla och sönderdelar mer organiskt material i marken för sin försörjning av näring.” ”På så vis förs mer kväve till det aktiva kväveförrådet i marken, där det så småningom blir tillgångligt för växter.” Med konstaterandet att ”denna process kallas initiering? (priming), vilket definieras som ökning av nedbrytningen av organiskt material i jorden orsakat av tillskott av lättrörliga substrat. (Jenkinson et al 1985; mfl)”. De Graaff et al (2009) fortsätter, ”eftersom höjda nivåer av CO2 vanligen ökar rhizomproduktionen – en viktigt källa för rörligt jordkol- och ökar nedbrytningen av organiskt material i jorden, kan initiering av fastläggning i organiskt material vara den mekanism som motverkar PNL vid förhöjt CO2 i miljöer med lågt kväve.”
Denna tanke verkade som inspiration för studien de Graaff et al (2009) gjorde, där, som de beskriver, olika genotyper av två underarter av vårvete ”odlades i en månad i kontrollerad miljö, utsatt för 13C märkning i en atmosfär av 392 respektive 792 ppm CO2 och en jord med 15N med huvudsakligen hårt fastlagd näring.” Vid slutet av försöket skördades plantorna och flera egenskaper hos plantor och jord undersöktes.
Denna undersökning visade, med deras ord, att ”nedbrytningen av stabilt jordkol hade ökat med 43%, kol med rotursprung hade ökat med 59% och mikrobiellt 13C ökat med 50% där CO2 halterna varit 792 ppm istället för 392″ som i dagens atmosfär. Överensstämmande med detta hade ”plantornas upptag av 15N ökat med 7% vid förhöjd CO2 medan innehållet av 15N i mikrobiell biomassa och mineraliskt kväveförråd minskade.”
Tolkningen av dessa resultat, hävdar de tre forskarna, ”visar att ökad rhizomer vid ökade CO2-nivåer kan öka mineralisering av fastlagt kväve i stabila organiska jorddepåer.” Därigenom ”förhindras en begränsning av kväve i ekosystem utsatta för långvarig förhöjning av CO2 i atmosfären.”
För alla oss som med grundskolans kunskap om fotosyntesen tidigt ifrågasatte klimathotarnas påståenden om CO2 som ett hot mot livet på jorden är detta goda nyheter. Dels för att vi hade rätt. Men framför allt för jorden kommer att klara sig bra. Koldioxid är livets gas.
Att ökad CO2 i atmosfären inte kan och inte kommer att medföra en temperatureökning på mer än högst 2°C och att detta ligger inom den historiska variationen är redan visat av andra. Så av klimathotet från fossila bränslen återstår, ingenting!
Återstår alltså en mängd ekonomiska intressen som investerat hårt i klimathotet. Kampen för att avslöja deras falska påståenden och motiv för att fortsätta klimathotslinjen går vidare.
PS: Om jag översatt fel hoppas jag någon påpekar det på ett konstruktivt sätt. När jag för fler år sedan läste om jordkemi gjorde vi det på svenska och något fackuttryck kan jag ha missförstått i detta sammanhang.