Miljöavlat

Svenska politiker krumbuktar sig och svänger sig med halvsanningar i försöken att försvara trängselskatter på vägar. Eller är det en skatt? Skatter får kommunerna bestämma om. Men de får endast beskatta de egna medborgarna. Så då kallar man det avgift, men är det en avgift?

Här är några ledtrådar. Eftersom kommunerna inte får ta ut skatt av andra än de egna medborgarna, blir det väldigt svårt att beskatta med träffsäkerhet. Särskilt i en stad som Stockholm, där Stockholms kommun är relativt liten i förhållande till kranskommunerna som också ligger väldigt nära.
Dessutom får inte komunerna bestämma om skatter på de statliga vägarna, de så kallade vägverksvägarna. Men för att få en rationell hantering av kontrollen är det nästan enbart på dessa vägar stationerna placeras. Kommunal skatt är alltså uteslutet.

Då kallar vi in staten. Den har beskattningsrätt över i stort sett vad som helst, tycker de själva. Men staten ska inte blanda sig i lokala, kommunala frågor. På samma sätt som det finns kommunalt veto mot exempelvis uranbrytning, så ska inte staten använda skattepengar till att hjälpa enskilda kommuner på ett sätt är orättvist mot andra.
Dessutom får svenska myndigheter inte ta ut skatt av andra medborgare än svenska. Så utländska åkerier kan obekymrat köra fram och tillbaks över zongränserna. Det leder naturligtvis till en snedvriden konkurrenssituation.

Då återstår att kalla det avgift. Vi har tidigare haft förbud mot att ta ut vägavgift. Detta ändrades med tillkomsten av Öresundsbron. För att blidka miljöopinionen, som trodde att bron skulle förstöra strömförhållandena i Öresund och för att peka på en användarfinansiering av denna miljöförstörare fick vi vår första betalväg i Sverige. Eftersom man här passerar en nationsgräns och stater inte gillar att man rotar i varandras register så blev betallösningen här att man betalar innan man kör upp på bron.

En avgift ska motsvaras av en tjänst. För att få köra över en bro är det inte svårt att motivera att hela avgiften motsvaras av hela resan över bron. Men för att köra in i en zon där det påstås råda trängsel, är det inte lika lätt att motivera en avgift som är likadan för att bara köra in och parkera som för att köra omkring hela dagen. Så man tumade på principerna och kom runt även detta problem.

Med den trängselskatt vi har idag måste regeringen fatta ett beslut att låta kommunerna ta ut skatt. Dock är rekommendationen att stationerna inte ska stå på vägverksvägarna. Men byråkraterna jobbar på vägar runt detta. Hela tanken med trängselskatt är en främmande fågel i svensk rätt. Miljöargumenten används kontinuerligt oavsett vilken sida av myntet man talar om. För mynt är vad det handlar om och möjligheten att röra sig fritt är förhatligt. Lagarna har ändrats för att passa ideologin. Nyligen har domstol avslagit alla överklaganden i frågan om trängselskatt i Göteborg. Därmed har den godtyckliga beskattningen fått prejudicerande laglighet.

Det här inlägget postades i Trafik och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Miljöavlat

  1. Samuel af Ugglas skriver:

    I Sverige ”tillverkas” lagar för att i möjligaste mån kriminalisera medborgaren inte för att förhindra övergrepp mot individer. Tänker bl.a. på Calle ”batong” Lidbom.

Kommentarer inaktiverade.