Tantigt?

Det har kommit ut en bok, En Tantologi, skriven av kvinnor, som beskriver hur hemskt det är att vara tant, att bli betraktad som och benämnd som tant. Välkommna till det jämställda samhället! Vi gubbar har sedan länge accepterat att man är gubbe när man inte längre är ungdom. I mitt fall var jag inte ens 20 år fyllda när jag blev kallad gubbe av en nästan jämnårig flicka. Det var överraskande, det medges. Men så snart man fått egna barn är man en gubbe, i barnens ögon och även i de barnlösa unga kvinnornas ögon. Det synsättet kan de inte dölja även om de inte säger det rent ut.

Boken är utgiven under vetenskaplig täckmantel och enbart skriven av kvinnor. Var är jämställdhetsperspektivet? Samtliga författare visar upp mer eller mindre tantskräck, alltså att bli en själv. Men jag käner inte till att män skulle associera tant med något mer negativt än positivt. Drar mig till minnes tant Anita och tant Raffa till exempel. Tanternas negativa uppfattning förefaller återigen vara ett sådant där kollektivt självbedrägeri som kvinnor ofta ägnar sig åt redan från späd ålder.

Så vad ska kvinnorna göra? Erövra ordet tant! Acceptera att tant det är man så fort man blivit mor, eller omedelbart när man inte längre hänger med i den nyaste tonårskulturen. Sedan kan man lugn vara tant livet ut i ett tillstånd av tidlöshet.
Jag tror det skulle göra gott för kvinnorna att bli tanter. Det skulle eliminera det mesta av ålders- och skönhetsfixering. Det kanske rent av skulle kunna skänka en ny dimension av seriositet till våra bildmedier. Det vore mycket vunnet för både tanter och gubbar av det.

Om det är någon som vill ha exempel på tanter, både verkliga och fiktiva, med karaktär, som visar att tanter kan var olika men lika fullt värda att möta med respekt, kommer här några exempel, utan inbördes rangordning. Miss Marple, Margaret Thatcher, Gun Hellsvik, Hjördis Pettersson, Julia Caesar, Margareta Krok, La Nilsson, Madonna, Tina Turner, Dolly Parton. Dessutom har säkert var och en släktingar, tanter med en karaktär som inte passerar obemärkt.

This entry was posted in Jämlikhet and tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.