Ett sätt att tydliggöra äganderättens inskränkningar kan vara att sammanställa äganderättens lagliga höjd som den uttrycks i grundlag och och konventionstext. Sedan samlar man alla lagar, förordningar, föreskrifter, rekommendationer, handböcker och praxis, som inskränker äganderätten och jämför deras gemensamma höjd med höjden på försvaret för äganderätten.
Om den samlade höjden på det som talar mot äganderätten är lika med eller högre än försvaret av densamma, då kan äganderätten anses som helt utsläckt. Jag anser att en moralisk smärtgräns för hur stora inskränkningarna får vara är 50% av äganderätten. En rimlig högsta nivå kanske är på en tredjedel. Eller annorlunda uttryckt så bör skyddet för äganderätten förhålla sig till det allmännas rätt som 2:1 eller hellre 3:1 eller större. Detta blir på ett sätt en kvantifiering av lagarna och det är inte samma sak som att bestämma precedens. Men för att få en uppfattning av omfattningen av räckvidd och intrång, och den därmed implicita precedensen av de små stegens tyranni, kan det fungera.
Just nu finns äganderätten inskriven i grundlagen endast i RF 2 kap §15 som ett egendomsskydd. Det vill säga en rätt att äga egendom. Men där finns inget omnämnt om vilka exklusiva rättigheter som tillkommer ägaren och endast denne. Tvärtom finns i sista stycket i samma paragraf angett att allemansrätten ska gälla ”oberoende av vad som föreskrivits ovan.”
Redan här infaller alltså det som vid en jämförelse enligt den princip jag uppställde inledningsvis, att inskränkningen i äganderätten är större än skyddet för densamma. Man kanske kan värdera skyddet av äganderätten i RF till 0,9.
Lägger vi därtill de inskränkningar som finns i lagar, förordningar och föreskrifter samt praxis, där det stipuleras hur ägaren skall sköta sin egendom och vilka begränsningar i rådighet över sin egendom ägaren ska tåla utan rätt till kompensation eller rätt att bestrida kraven, då hamnar vi på ett skydd för äganderätten på nivåer i storleksordningen 0,1. Det vill säga att i nio fall av tio tvingas en markägare, mot sin vilja, göra som denne blir tillsagd av myndighetsperson. Just en snygg äganderätt!
Ni får själva finna och summera olika regler i exempelvis skogsvårdslagen, plan- och bygglagen, miljöbalken, strandskyddslagen, fornminneslagen, djurskyddslagen med flera, för att göra en egen bedömning av hur stark äganderätten är i Sverige. Glöm vid den bedömningen inte det nya älgförvaltningssystemet och rovdjurshanteringen.
Europakonventionen ingår numera i svensk grundlag som §19. De inskränkningar i äganderätten och rådigheten över egendom som finns i Sverige har dock såvitt jag vet inte prövats mot denna paragraf. Möjligen undantagandes Sporrong & Lönnroth. Men det är länge sedan och det finns många andra aspekter av myndighetsutövningen som bör prövas.
Det är ju den avundsjuka socialistens livsnerv att tillskansa sig så kallad ”makt” utan ansvar. Den uppfattningen är det ingen som vågat stötta förrän på senare år!
Det socialistiska ”immunförsvaret” börjar äntligen krackelera!
Allemansrätten= rättighet. Rättighet= frihet.
Det är viktigt att försvara att även människor som inte har råd med land får uppleva naturen.
Du måste lära dig skillnaden mellan positiva och negativa rättigheter.
Visst kan vi ha en rätt att uppleva naturen, men den behöver inte innebära att självsvåldigt ta för sig av andras.