Byråkratins rov

Det är många frågor som riktar ljuset mot jord- och skogsbruk, mot markägande och därmed sammanhängande spörmål. Det är sådant som allemansrätt, strandskydd, rovdjur, matlandet Sverige, skogsriket Sverige, EU:s jordbruksreglering, självförsörjning, certifiering med mera.

Om man backar ett par steg, så att man kan ta in ett hundraårsperspektiv, ser det lite annorlunda ut. I en mycket summarisk rekapitulation blir de avgörande tidpunkterna 1930-talet med den korporativistiska cementeringen av Sverige, andra världskriget med bristsituationer inom både jordbruksprodukter och insatsmedel, årtiondet 1965-1975 med vänstervridningen, 1980-talet när nationalekonomer ifrågasatte om staten fick ut tillräckligt av avtalen med bönderna. Detta var förhistorien till det som skett i närtid. Ekonomihistorikern Henrik Lindberg har skrivit en lång artikel med tyngdpunkt på 1980-talet på Newsmill.

Redan 1990 inleddes avregleringen av det svenska jordbruket. Marknaden skulle få råda och staten styra mindre. Efter omställning såg det lovande ut om än en fri marknad alltid innebär en viss osäkerhet. Men starka krafter var inte tillfreds med att ägandet fick större frihet. Att EU:s nytillkomna inflytande åter minskade denna frihet var inte tillfredsställande för de småpåvar som ville bestämma över andras mark här hemma. Resultatet blev Miljöbalken.

Nu kläms markägandet, både för egnahem, jordbruk och industri, mellan en hemkokt miljöfundamentalism och en europeisk central- och planbyråkrati. Dessutom studsar kraven om inskränkningar i den enskilde markägarens frihet och rättigheter mellan den svenska miljöfundamentalismen/byråkratin och den europeiska motsvarigheten så att situationen hela tiden förvärras. Propagandan har varit effektiv och många är vilseförda. En opposition börjar märkas, men hinner den göra skillnad innan…

Det här inlägget postades i Äganderätt och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Byråkratins rov

  1. Samuel af Ugglas skriver:

    Att sitta hjälplöst vid ett fönster och bevittna hur två skatpar plundrar mina fem koltrastbon utan att kunna ingripa är ett bevis så gott som något på hur Sverige fungerar idag. Det är kriminellt att värna sin egendom för rovdjur och politiker det säger EU lagen och som Mats mycket riktigt påpekar oppositionen lär inte göra skillnad.
    Grunden till allt elände lades redan 1932 när folkpartisten Bo von Stockenström lät kollektivistera samtliga Sveriges bönder, fråga professor Bo Rothstein, han vet besked.
    Han har gjort ett mycket värdefull utredning i frågan.

  2. Coolaroo skriver:

    Det där var ju milt sagt historielöst… Miljölagstiftningen infördes en gång i tiden för att skydda industriägare mot anspråk från grannar. Industrin ville få ut tillstånd som skyddade dem från grannar som ville ha skadestånd. Allemansrätten är av äldre datum och har sett olika ut genom tiderna. De kritiker som menar att allemansrätten är en nymodighet för att den grundlagsskyddats ganska nyligen missar den lilla, men viktiga, juridiska egeneheten att rätten att beträda annans mark m.m. bestämts negtivt. Kungar och riksdag har helt enkelt låtit bli att stifta lagar som hindrat folk att använda sin urgamla rätt att vandra efter behag på varandras mark.
    Dessutom är detnju så att markägarintressena rönt enorma framgångar de senaste åren. Ska det byggas en skola eller en allmän väg ska markägaren betalas med 10 procent mer än marknadsvärdet. Allemansrätten har avskurits betydligt i lagstiftningen (se de nya reglerna om”landsbygdsutveckling”). Avgifterna på handelsgödsel som skulle skydda mot övergödning av hav och vattendrag har tagits bort. Det har blivit lättare att få till stånd skyddsjakt på rovdjur. Listan kan göras mycket längre. Ändå dessa konspirationsteorier från markägarhåll. Varför?

    • mats skriver:

      Historielöst? Knappast! Det är sant att stora delar av miljölagstiftningen är sprungen ur grannelagsrätt. De delarna är dock betydligt äldre än allemansrätten. Läs Gunnar Wiktorssons bok ”Den grundlagsskyddade myten” så får du se. Det är inte grundlagsskyddandet i sig som är datumet för allemansrätten, det är efterspelet till 1940-talets Fritidsutredning.
      Markägarna har inte rönt några direkta framgångar på senare. Du har fel procentsats, det är 25% över marknadsvärde. Det ska i viss mån kompensera för förlusten av framtida bruk och minska risken av att man gjort en för markägaren orättvis värdering. Den procentsatsen var 1809 till 1974 50% för att då minskas till noll. Så någon stor framgång är denna upprättelse knappast.
      Handelsgödsel, övergödning och skyddsjakt är inte heller någon successtory för markägarna. Du kan ju fråga någon om du känner någon. Jag kommenterar inte detta vidare då jag märker att du inte är tillräckligt insatt utan bara för fram hörsägen.
      Konspirationsteorier är det knappast frågan om. Att det finns några som vill styra över andras egendom framgår med all tydlighet av lagtexten. Vad jag ifrågasätter är vilka legalitetsprinciper och moraliska principer de motiverar dessa ingrepp i äganderätten med.

Kommentarer inaktiverade.