Totalitär uppmarsch 6

Som jag tidigare berättat har jag Dan Westerbergs bok Fastighetsjuridik som bredvidläsningslitteratur. Den har fått mycket beröm i skogs- och jordbrukspress. Men de har ju stöttat utgivningen, vilket framgår av baksidestexten. Jag blir inte klok på den. Den har alldeles för mycket egna tolkningar av lagen, utan att redovisa den lagtext som tolkas.
Inte heller blir man klok på om Westerberg som jurist står på markägarens sida eller på motståndarens. Kanske vill han bara vara försiktig och inte invagga någon markägare i falsk trygghet.

En av de passager som väcker förundran handlar om strandskydd. Detta har två syften, för mig fullständigt motstridiga, vilket gör syftet objektivt obegripligt. Denna inbyggda motsättning gör det  alltid möjligt för myndigheterna att fatta beslut som går markägaren emot. Det är som om Scylla och Charybdis vaktar alla svenska stränder. Det ena syftet är att skydda all natur, det andra att bereda allmänheten tillträde till samma natur. På vilket sätt skulle detta vara ett skydd för stränderna? Strandskyddet lägger alltså begränsningar i första hand på markägarens rätt att göra något vid stranden. Men allmänhet, myndigheter och okultiverad natur får ändra markens utseende och betingelser utan att markägaren får ingripa. Det är inget skydd. Det är konfiskering illa dolt och maskerat till god vilja.

Så nämner Westerberg på sidan 137 detta: ”Länsstyrelsen får också i ett enskilt fall upphäva strandskyddet i ett område om det är uppenbart att området saknar betydelse för att tillgodose strandskyddets syfte. Det rör sig ofta om sjöar och vattendrag i glesbygd som inte kan förväntas bli exploaterade i någon högre utsträckning och där förutsättningarna för växt- och djurlivet är dåliga.”

Var i glesbygden är förutsättningarna för växt- och djurliv dåliga? Förutsättningarna för liv är alltid olika från plats till plats. Men de är aldrig dåliga för det rätt anpassade livet. Betyder detta helt enkelt att det finns områden i Sverige som lagstiftaren anser att myndigheterna lika gärna kan skita i? På ren svenska.

På sidan 139 finns det värsta jag läst hittills: ”Genom att använda proportionalitetsprincipen i 7 kap 25 §MB … får man i strandskyddsärenden en rimlig balans mellan vad det allmänna vinner och den enskilde förlorar på grund av en inskränkning av användningssättet. I lagmotiven betonas att de allmänna intressen som ligger bakom strandskyddet i de flesta fall tar över.”

Vad i all sin dar är det för proportionalitet? Den enskilde har alltid fel och det allmänna alltid rätt, som princip? Det är inte bara utilitarism, det är även värderelativism så det stänker om det! Att det i lagens förarbeten skrivs sådant öppnar i svensk rättspraxis för precis vilket godtycke som helst. Men lagen har vi väl ändå för att i möjligaste mån undvika godtycke och svågerpolitik? Eller är jag felunderrättad på den punkten?

Det här inlägget postades i Frihet och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

9 kommentarer till Totalitär uppmarsch 6

  1. Samuel af Ugglas skriver:

    Det Du avslöjar om Dan Westerberg anser jag gott kan jämföras med ”Förintelsen” bara på ett lite mer raffinerat sätt. Sådan är ju socialismen med eller utan prefix.
    Varifrån får DW sina inkomster tro, förutom jord och skogsbrukarpress?
    Håller nog på att paragrafen om den så kallade ”allemansrätten” är en grotesk avart och borde strykas omgående, alternativt ges ett reellt innehåll!

    • mats skriver:

      Ja, vore jag jurist med förvaltningsrätt och offentlig rätt som specialitet och hittar en sådan här diskrepans mellan lag och praxis, då skulle jag efterlysa att bra ärende att driva för att få saken prövad.
      Våra brottmålsjurister gör ju vad de kan för att skydda brottslingar från lagens långa arm. Varför är det så få jurister på det här området som gör vad de kan för att skydda medborgaren mot staten?

      • Samuel af Ugglas skriver:

        Det är mer pengar i en brottsling för en jurist. Statens kaka ger kanske inte astronomiska belopp men juristen tycker förmodligen det är OK att alla kan vara med och betala räkningen? Det är ju Sverige i tiden och förbrytare är vi ju presumtivt allesammans om inte annat sörjer politikerna för att vi blir det.

  2. Niklas skriver:

    Skulle helst skriva detta inlägg i ”försumpade tankar ” http://www.frihetsportalen.se/2012/01/forsumpade-tankar/ men den artikeln är tydligen för gammal för nya kommentarer. Dock har inlägget god bärighet inom denna artikelserie också.

    Tydligen har staten utsett en ny vattenutredning i vattendirektivets fotspår http://www.regeringen.se/sb/d/16083/a/190271?utm_source=Regeringskansliet&utm_medium=RSS&utm_campaign=Pressmeddelanden%20fr%C3%A5n%20regeringen.se . I direktivet står följande:

    ”Utredaren ska föreslå de ändringar i reglerna som behövs för att miljörättens grundläggande principer – såsom principen om att förorenaren betalar och principen om att bästa möjliga teknik ska användas – får genomslag även i den vattenrättsliga regleringen. Föreslagna ändringar ska säkerställa att alla tillståndspliktiga vattenverksamheter har tillstånd i överensstämmelse med de miljökrav som ställs i miljöbalken och EU-rättslig reglering, samtidigt som en väl fungerande markavvattning och en fortsatt hög regler- och produktionskapacitet i den svenska vattenkraftproduktionen eftersträvas.”

    Kommer detta att leda till mer och dyrare krångel för markägaren inom markavvattningen, som bara resulterar i en ökad försumpning i skog och mark?

    • mats skriver:

      För att hålla en överblickbar ordning är artiklarna bara kommenteringsbara en månad efter publicering. Men samma frågor återkommer ju ofta i nya varianter.
      Det där direktivet till utredning ligger väl linje med den uppmarsch till ett totalitärt samhälle som jag försöker beskriva. Alla dessa påtryckare och byråkrater som inte äger något eget, men anser att de måste få bestämma, för det allmänna bästas skull, de kommer att bli det fria samhällets död.

      • B-J Bjurling skriver:

        Jag har inga sakliga invändningar, däremot går ju vår teminologi isär. Du tänker alltså så här (enligt Intrinsikalism utan värde): Om allt skulle ha ”inneboende” värden i och för sig självt och att detta inneboende värde i alla lägen är större än det värde någon annan sätter det i, då blir alla värden inkommensurabla (dvs ojämförbara), vilket du, av logiska skäl tolkar som nihilism eller värderelativism.
        Kika då på följande text av Johan Brännmark (Filosofisk tidskrift 1999):
        ”Utilitarismen antar vad Sidgewick kallade universums synvinkel, vilket innebär att man betraktar sig själv utifrån, som endast en individ bland väldigt många andra. (…) Eftersom Sidgwick formulerar sitt påstående på ett negativt sätt, att det inte utifrån universums synvinkel finns några skäl att föredra en mindre mängd lycka för en person framför en större för en annan, kan universums tystnad på den punkten lätt ge ett missvisande intryck. Kanske är det rentav så att utifrån universums synvinkel finns det överhuvudtaget inte några normativa skäl dvs (…) att föredra något alls.”

        Dvs om någon hävdar att det är en objektiv sanning att inneboende värden alltid övertrumfar skogsägarintressen och att det är statens uppgift att skydda trädens inneboende värden, så är det knappast fråga om relativism vare sig fram eller bak.
        I vilket sammanhang skulle värden kunna vara ojämförbara?
        Om staten skulle följa en konsekvent värderelativism, skulle den då överhuvudtaget kunna agera? Skulle vi då vara tillbaka till Hobbes naturtillstånd? Eller: vore det inte rimligare att tänka sig att en värderelativistisk stat skulle återgå till kärnverksamheten – dvs att skydda sina medborgares rättigheter?

        • mats skriver:

          Ja, jag är medveten om jag inte alltid använder vissa begrepp så som somliga är vana. Men det beror bland annat på att det verkar finnas skillnader i tolkning av dessa begrepp beroende på om man är vänster eller höger, kollektivist eller individualist. Det gäller inte minst begreppet naturrätt.

          Jag är en praktiker och finner det meningslöst att anta interstellära ståndpunkter. Det som politiken och vardagen handlar om är förhållandet mellan dig och mig och tredje man. Det är där vi måste finna användbara lösningar.

      • Niklas skriver:

        Nu ska tydligen lantbruket få betala för vad växterna transpirerar, samt för växtnäringsläckaget http://www.greppa.nu/5.50fac94e137b680908480001397.html bara en tidsfråga innan resonemanget överförs på skogsbruket…

        • mats skriver:

          Di ä inte kloke!
          Kväve och fosfor är inte gifter. Det är näringsämnen som organismerna längre ner i vattendragen behöver. Att helt strypa tillförseln av detta vore att svälta ihjäl dessa organismer.
          Jordbruk är inte miljöfarlig verksamhet, men myndigheterna tänker så.

Kommentarer inaktiverade.