Korporativismen slår tillbaks

Först några korta utdrag ur Regeringsformen.

1 Kap, 2§ första stycket:
Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

2 Kap 1§ Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad…
5, föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften

Samt 2 Kap 14§:
En förening av arbetstagare samt arbetsgivare och en förening av arbetsgivare har rätt att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden, om inte annat följer av lag eller avtal.

Verkar dessa lagar förenliga? Det kan man fråga sig med anledning av tingsrätten i Stockholms dom mot byggföretagaren Henrik Gustavsson. Han vägrade skriva på kollektivavtalets del om granskningsavgifter. Dessa granskningsavgifter var vid tillfället föremål för granskning i Europadomstolen, där facket fälldes.

Ändå valde Byggnads att försätta Gustavssons firma i blockad. Med följd att den till slut gick i konkurs. Detta fick Gustavsson att stämma Byggnads. Nu har första domen kommit. Tingsrätten finner att Byggnads inte kan ställas till ansvar eftersom de inte utövar myndighets ämbete.

Europadomstolen har i ett tidigare utslag bestämt att om ett land beslutat, som Sverige har gjort, att myndighetsutövning kan överlåtas på arbetsmarknadens parter, då ikläder sig dessa också myndighetsansvar.

Tolkningen av tingsrättens dom blir att den anser att Gustavsson ska stämma staten istället för Byggnads. Domen finns här.

I princip hävdar Byggnads att de har rätt att på ren chans ensidigt vidta stridsåtgärder mot part som de inte har avtal med, med förhoppning att trumfa igenom sin vilja och utan ansvar för konsekvenser för den drabbade. En helt horribel inställning som tingsrätten nu bifallit. Gustavsson avser att överklaga.

Det som jag ser som helt sanslöst i svensk lag, är att medborgaren inte garanteras att slippa tvingas till avtal. Alltså dels att man inte har rätt att ingå enskilt avtal mellan två parter, utan att först ingå kollektivavtal med två överordnade organisationer. Dels att inga konkurrerande organisationer tillåts.

Religionsfrihet tolkas vanligen även som rätten till frihet från religion. Varför föreningsfrihet inte skulle tolkas på samma sätt är gåta.

Det finns andra märkliga och motstridiga skrivningar i regeringformen, men dem kan vi återkomma till en annan gång.

 

Det här inlägget postades i Frihet och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

5 svar på Korporativismen slår tillbaks

  1. allemand skriver:

    De har tydligen glömt när de unisont stod och skrek Go Home. Här kan du tala om att fiska i grumliga vatten.

  2. norpan skriver:

    Vilken lag bryter man mot när man genomför en blockad? Om man inte fysiskt hindrar någon, är det då ett brott att stå utanför och säga vad man tycker, att folk inte ska handla där för att han inte har kollektivavtal?

    Stridsåtgärder har man enligt min mening alltid rätt att vidta. Strejk, fredlig blockad, lockout, osv är fullt förenligt med frihet och egendomsrätt.

    Problemet är inte regeringsformen i det här fallet, problemet är att folk inte förstår att fackföreningar och deras stridsåtgärder inte är någonting positivt.

  3. mats skriver:

    Om du fysiskt hindrar någon från att ta sig till och från en arbetsplats, kan det ju vara egenmäktighet, utpressning, människorov, eller misshandel. Under förutsättning att den arbetsplatsen inte har kollektivavtal. Men så döms inte i svensk lag idag, märkligt nog.
    Har man kollektivavtal och inte kommer överens så anses dessa övergrepp tillhöra överenskommen affärssed.

    Det låter i viss mån som om du blandar ihop bojkott och blockad.

  4. Samuel af Ugglas skriver:

    Långt allvarligare är väl att patrasket i riksdagen frånsäger sig allt ansvar i lagstiftningen. Varför sitter dom där? Anne-Marie Paulsson ha det helt klart för sig,
    hon stog inte ut med hyckleriet!

    • mats skriver:

      Det finns tusentals Paulssons runt om i riket. Kunniga människor som rekryterats till politiken, företrädesvis kommunalpolitik, men som snart upptäcker att de bara sitter med som alibin för det som redan är bestämt. Ett fruktansvärt slöseri med engagemang, tid och kunskap!

Kommentarer är stängda.