Strategi för pyrrhussegrar

Föreningen Den goda jorden,  har som devis: ” Vi äger inte jorden, vi lånar den av våra barnbarn.” Jag förstår deras goda avsikter. Men deras devis och deras arbete riskerar att få allvarliga kontraproduktiva konsekvenser.

Det känns dessutom som en förvanskning av uttrycket ”Vi ärver inte jorden av våra föräldrar, vi lämnar den till våra barn.” Att så där frankt gå ut och påstå att vi inte äger vår jord kan stå oss dyrt i framtiden. Det bjuder in en ”allmänningens tragedi” i förvaltningen av jorden. Precis tvärt emot föreningens syfte.

Varje gång föreningen eller någon markägare vill hävda sin äganderätt och sin rätt att bestämma över brukandet av sin mark, kan kollektivister och myndigheter svara emot. -Ni har själva sagt att ni inte äger jorden. Ni har själva begärt hjälp av kollektivet att sköta ert fögderi. Nu gör vi det, kliv åt sidan!

Så fort någon bondeanknuten företeelse andas om att ge upp försvaret av äganderätten så finns det intressen som är raska att smita in och ställa sig emellan markägaren och hans mark. Så även här. Föreningen begär hjälp av staten för att skydda odlingsjorden. Det innebär att lämna ifrån sig beslutanderätt till dem som inte har samma insikt och inte har samma intresse.

Det enda rimliga är att hävda att min jord är min och på den bestämmer jag! I enlighet med all traditionell tolkning av äganderätt har markägaren såväl bestämanderätt över användning av marken som rätten till all avkastning.

Föreningen riskerar att bli en trojansk häst för socialism och göra alla markägare en rejäl björntjänst. Dess existens gör mig djupt oroad, i synnerhet med tanke på dess ursprung i framgångsrikt privat företagande. Det som vid första anblick ser ut som en god taktik (på kort sikt) kan visa sig vara en riktigt dålig strategi (långsiktigt).

Det här inlägget postades i Äganderätt och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till Strategi för pyrrhussegrar

  1. allemand skriver:

    Vem betalar den lekskolan?

    • mats skriver:

      Grundare var Anders Stenström på Berte gård. Postadressen är C/O Berte kvarn. Koncernen Berte äger även Hallands Frökontor och SIA glass.
      Hur mycket de betalar till Den goda jorden är obekant för mig. SNF har bidragit med pengar till Anders Stenströms minnesfond.
      Någon med insyn får gärna lämna bättre information.
      http://www.berte.se/html/koncern.asp

      • Bengt Svensson skriver:

        Den Goda Jorden är en ideell förening som drivs med hjälp av de pengar som medlemsavgifterna inbringar och projektbidrag som söks hos KSLA, Leader, Sparbanksstiftelser. Den får inga som helst bidrag från företagen i BerteGruppen.

        Den Goda Jordens styrelse beslöt 2008-12-05 att inrätta en fond till Anders Stenströms minne. Anders Stenström var föreningens grundare och mjölnare på Berte Qvarn. Grundplåten i fonden är gåvor som kommit in jämte det pris på 5000 kr som föreningen tilldelades 2008 av Hallands Naturskyddsförening.

        • mats skriver:

          Tack Bengt!
          Jag förmodar att du på något sätt är engagerad i föreningen. Kan du förstå min oro för att ni trots era goda avsikter bjuder in obehöriga som vill ta kontrollen över ägandet?

  2. Samuel af Ugglas skriver:

    Besökte minnesutställningen i söndags. Anders Stenström har gjort en utmärkt insats med sitt museum, ingen skugga över den insatsen. Däremot är det otvetydligen så att SNF och andra tvivelaktiga aktörer har tagit familjen Stenström mer eller mindre som gisslan.
    Man hade annonserat en utställning i anslutning till minnesdagen som hette något i stil med ”vilket pris betalar vi för maten”? Det var en ren flopp och propaganda för Nmiljötalibanernas existensberättigande och inget annat. Personligen hade jag förväntat mig att medborgaren skulle få bekräftat dels politikernas direkta inflytande på prismekanismen och dels hur mycket ekologifanatikerna behöver ersättas med för att
    överhuvudtaget att överleva. Därom intet!
    En lobbyorganisation som ”Den Goda Jorden” lär inte få mycket uträttat för att bromsa maktgalna och jordhungriga politiker som aldrig lärt sig skilja på min, Din och andras egendom och rätt, inte ens med hjälp av kleptokraterna inom SNF

  3. Niklas skriver:

    Att skydda den högproducerande åkermarken från all exploatering (industriområden, vägar etc.) torde vara långt mycket viktigare för samhället än att skydda t.ex. sällsynta arter, stenmurar etc. http://www.atl.nu/lantbruk/nedriven-mur-blir-dyr-f-r-bonde

    Sakligt sett står världen inför en gigantisk utmaning i att kunna föda framtidens befolkning på kanske 10-20 miljarder människor, samtidigt som stora delar av världens bästa åkerjordar antingen förgiftas, försaltas eller används till stadsbebyggelse och infrastruktur – samt att den för alla växter essentiella fosforn kan ta slut! Misslyckas vi med detta, kommer det nog till sådana våldsamheter, så att eländet i Rwanda 1994 kan betraktas som en lätt västanfläkt i jämförelse. http://sv.wikipedia.org/wiki/Folkmordet_i_Rwanda Gränsen mellan hunger och vrede är ytterst tunn! Se bara på vad som hände i Europa runt 1848.

  4. Bengt Svensson skriver:

    Föreningen Den Goda Jordens syfte är att se till att vi alla får upp ögonen för att vi
    bara har tillgång den åkerjord som finns på vårt jordklot. Det är en ändlig resurs som ska försörja oss alla med livsmedel, energi mm. Vi har ett gemensamt ansvar gentemot kommande generationer att se till att även de kan leva ett drägligt liv. Att de får mat så att de kan överleva. Det gör att behovet av att ge åkerjorden skydd är stort.

    Det finns många andra starka krafter som motarbetar detta. Allt för ofta offras produktiv åkermark på tillväxtens altare. Därför behövs ett bättre skydd för åkerjorden, precis som vi gemensamt har andra skydd och regler för att minska skadliga beteenden.

    Det finns en stor kraft i eldsjälars arbete, människor som jobbar för det de tror på och som ser behovet av en förändring.

    • mats skriver:

      Resonemanget att resurserna på jorden är ändliga är tack och lov fel, såväl teoretiskt som praktiskt. Det är faktorn tid som inte tagits med i kalkylen. Mark Twain hade helt enkelt fel när han påstod att mark inte tillverkas längre.
      Bättre kunskap finns då i den gamla psalmen, ”berg sjunken, djup stån opp”. Alla resurser på jorden omsätts, förändras, nybildas med mera. Så även åkermark.
      Eldsjälar kan påverka mycket, det betyder också att de kan ställa till stor skada om de har fått fakta om bakfoten.
      Du svarade inte på min fråga, om du kan förstå min oro för att ni trots era goda avsikter bjuder in obehöriga som vill ta kontrollen över ägandet?
      Hoppas det var ett förbiseende, så att det inte var avsiktligt, för att du egentligen vill att kollektivister ska ta över ägandet?

      • Bengt Svensson skriver:

        ”Vi äger inte jorden – vi lånar den av våra barn” är en metafor som inte gärna kan missförstås. Den manar till ansvar. Den ideella föreningen Den Goda Jorden vill inte klandra någon enskild eller någon familj som i en uppkommen situation behöver maximera sitt ekonomiska utbyte av sin fastighet. Det vi vill är att peka på det orimliga i den ordning och den okunskap som idag råder och som leder till att kommuner och markexploatörer tilldelas vinster på bekostnad av kommande generationers matförsörjning.

        Många av de som är engagerade i föreningen äger och ansvarar för egen jordbruksmark och kan förstå den motsättning som framställs. Vi är tacksamma för konstruktiva synpunkter och förslag till hur vi löser det verkliga problemet.

        Med äganderätt följer ansvar. För att kunna ta ansvar krävs kunskap. Föreningen Den Goda Jorden arbetar för att förmedla kunskap om den goda åkermarkens betydelse för vår framtid.

        • mats skriver:

          Var så säker på att er metafor kan missförstås och brukas mot er, när ”rätt” förändringar i verklighet, perspektiv, samhällsanda med mera, infunnit sig. Sådant har hänt förr i historien.
          Jag skulle vilja önska er lycka till med era goda föresatser. Men jag är inte övertygad om att ni bäddar för något som kan ge mig ro.

Kommentarer inaktiverade.