Trygghet i grupp

Kvinnor är fantastiska, på många sätt. Ett av de mest uppenbara är att de föder barn. De är i allmänhet beredda att göra den uppoffring i form av påfrestningar och risker som en graviditet och moderskap innebär. Det livslånga ansvaret accepteras till den grad att det vanligen blir en del av identiteten.

Män gör också bra saker för kvinnorna och barnen. Ofta innebär det för män att ta personliga risker.
Kvinnorna har inte råd på samma sätt att ta personliga risker. Arten människa har inte haft råd med kvinnor som är stora risktagare. Tvärtom är kvinnor kända som riskminimerare. I familjesituationen och för arten är det positivt.

Det är dock inte givet att kvinnornas riskminimering är enbart av godo för samhällsutvecklingen eller i politiskt hänseende. För denna riskminimering kan även beskrivas som trygghetssökande. I varje fråga, i varje skede, kommer en stor grupp kvinnor, troligen en majoritet, ibland nästan alla, att söka det tryggaste alternativet. Alltså det som uppfattas som det tryggaste alternativet.
Det betyder i sin tur att de kommer att sky de alternativ som upplevs som otrygga. Därmed riskerar kvinnor som grupp att bli offer för mer eller mindre utstuderade skrämselkampanjer i olika frågor. Rapporteringen i media om våldtäkter och beskrivningen av ”mäns våld mot kvinnor”, är sådan politiskt motiverad propaganda avsedd att fösa de kvinnliga väljarna in i en socialistisk fålla.

Att risken för grupptänk i trygghetsnarkomani är påtaglig kan vi spåra i kvinnors attityder (som grupp) i olika frågor. Enligt flera undersökningar är kvinnor mer positivt inställda till inskränkningar som uppfattas öka tryggheten. Det gäller i frågor som trafik, alkohol, vapen, klimat, miljö med mera. De är även mer positivt inställda till förslag som minimerar den egna ekonomiska risken, exempelvis i frågor om vård, pension och arbetslöshet, även om det innebär att kräva andras pengar till den egna tryggheten.

I sammanfattning är kvinnor mindre principiellt stringenta än män. Kvinnor vill ha frihet och trygghet, men är inte beredda att ta ett personligt individuellt ansvar för detta. Hellre att någon annans frihet inskränks, hellre att någon annan beskattas för att bekosta bekvämlighet och trygghet. När det sker kollektivt och systematiskt blir det negativt för samhället.

Det här inlägget postades i Frihet och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

4 svar på Trygghet i grupp

  1. Samuel af Ugglas skriver:

    Feminismen är ett korthus och med ett synnerligen dåligt inflytande på omgivningen.

    • mats skriver:

      Du känner mig väl. Det var den och liknande grupperingar jag hade i åtanke.

      • Errbe skriver:

        Det borde du har nämnt mer tydligt i inledningen. Nu risikerar du att klassas som kvinnohatare.

        Det är viktigt att ta upp de skillnader som finns, men förnekas av feministerna. Inte endast arten människa har två kön. Nästan allt levande har två kön. Det har tydligen varit en fundamental överlevnadsfaktor.

        Då är det fullständigt självklart att det vore ingen vitsen med detta om könen vore lika.

        Det vi behöver forska om då, är vilka dessa skillnader är. De du tar upp gäller säkert i allmänhet till någon del, men inte så generellt och radikalt , som din postning kan tydas.

        Jag ser feminismen som ett utslag av de ”manliga” dragen i en minoritet av kvinnor. De jagar uppmärksamhet och makt, vilket inte är naturligt för de flesta kvinnor.

        Jagandet efter styrelseposter i börsföretagen är ett bra exempel. Vilka kvinnor når dit ? Hur vanligt är det att de har några barn överhuvudtaget ? Jag tycker mig se att ovanligt många särskilt begåvade kvinnor, inte bara styreleproffs, ”skjuter upp” skaffandet av barn tills det är för sent. Deras jobb är alltför fordrande. Deras gener för begåvning kommer att fattas bland nästa generations kvinnor. . .

        • mats skriver:

          Jo, det finns alltid en risk att framstå som misogynist när man har åsikter om kvinnor, kvinnligt eller feminism. Jag försöker vara balanserad och bruka min åsikts- och yttrandefrihet med förnuft. Medges att det blir inte alltid så bra som avsett.
          Ibland liknar kvinnors karriär ”septiktankmodellen” lika mycket som mäns (de stora skitarna flyter ovanpå). Oavsett vilka som missbrukar sin ställning är det illa.

Kommentarer är stängda.