För de rasistiska och koloniala skildringarna har Tintin-böcker lagts åt sidan i Stockholms Kulturhus. Förordet om att de är tillkomna i en annan tid räcker inte som ursäkt för att de ska få ligga framme.
Så då slipper vi se alla vita människor utom Tintin beskrivna som antingen dysfunktionella excentriker eller gravt kriminella element. Den diskrimineringen är det visst ingen som ser. Att se Tintin som en ungdoms förundran över både den vuxna världen och och främmande kulturer är förmodligen för enkelt. Bättre då att klämma dit en fyrkantig rasistisk stämpel över den.
ALLA vuxna i Tintin är karikatyrer. Tintin själv kan sägas vara en karikatyr av oskuldsfullheten eller idealismen. Knepet med karikatyrer gör Tintin snarare tidlös än starkt tidsbunden.
Finns det andra karikatyrer som ogillas av ideologiska skäl? Ja vi har ju de där av en profet och rondellhundarna.
Tintin karikerar allt och alla. Därför känns det i viss mån som en anakronistisk historietolkning att tillskriva serien en rasistisk ton. Den är tillkommen i en tid som var mer uttalat rasistisk än vår, det har säkert färgat (nu blir jag osäker om jag kan skriva så) tonen i berättelsen.
För att få syn på anakronism kan vi jämföra med medeltida straffsatser. Stegling, rådbråkning, stocken, pålning, korsfästning, med mera, är straff som är så grymma att vi har svårt att fatta att ens någon tänkt ut dem. Men det är en anakronistisk uppfattning av historien. Ett försök till kontextuell uppfattning av historien blir istället att den tiden såg det tydligen som rimliga straff för de brott vilka de utdömdes för.
Det finns och har funnits regimer som förbjuder viss litteratur, förment för att skydda folket från omoral. Ingen av dem har varit något föredöme.
Det blir mycket problematiskt att gömma undan historien av anakronistiska skäl, att vi inte gillar historien som den var.
Ungefär som att säga, gärna släktforskning, men bara om vi hittar snälla och fina människor, inga brottslingar eller fattiga stackare.
Men innan jag ens hann publicera detta kom meddelandet att Kulturhuset hade ändrat sig. Kultursverige stog unisont upp och försvarade bakåtkompatibilitet för tryckfriheten.
På samma tema:
Det är skönt att se den amerikanske presidenten, Barack Obama, äntligen ta ställning för yttrandefriheten i sitt eget land. Han har mumlat alldeles för mycket om hänsyn till religioner, med anledning av den så kallade muhammedfilmen.
Nissen som startade alltihop är en funktion av odemokratiska Expo. Han har flera gånger varit med vid tillfällen då ett demokratiskt parti har baktalats.
Det märkligt iscensatta spektaklet ger mig associationer till en underbar teckning av Robert Högfeldt som beskriver kannibaler i Afrika som förbereder middagsmålet på en vit resenär som kommer roende längs floden med hjälp av en mörkhyad lätt klädd skönhet som står utmanande på stranden.
Teckningen är väl portad sedan länge?
”Högfeldts bästa” finns enligt bibliotek.se på åtminstone 129 svenska bibliotek.