Om gungorna och karusellen

För att illustrera min poäng lånar jag lite text från IDG. Tänk vindkraft och behovet av reglerkraft för att hålla rätt matning i elnätet. Sture Larsson är en nyligen pensionerad chefsingenjör som haft ansvar för stamnätet.

En skenbar effekt
Under dagtid är belastningen på stamnätet hög och vattenkraften är uppreglerad. Ju högre belastningen blir, desto högre reaktiv effekt konsumerar nätet. Reaktiv effekt uppstår när ström och spänning inte ligger i fas. Det är en skenbar effekt som inte kan användas till något nyttigt utan bara belastar nätet.
– För att hålla spänningen inom tillåtna gränser måste man kompensera dels genom att utnyttja ledningarnas egengenerering, dels genom att magnetisera kraftverkens generatorer på ett särskilt sätt och styra den reaktiva utmatningen, säger Sture Larsson.
På natten, när produktionen är låg, råder det motsatta förhållandet. Ledningarnas egengenerering fungerar som en kondensator och kapacitansen kan bli för stor. Då måste man kompensera med induktanser, så kallade shunt-reaktorer i ställverken, som förbrukar reaktiv effekt.
– Sådana induktanser finns i storlekar upp till 200 megavolt-ampere reaktiv effekt, MVAr, rejäla järnklumpar med kopparlindningar. Vid behov av kapacitans använder man kraftkondensatorer. Det finns även styrbara kompenseringsenheter, så kallade svc:er, static var compensators.
Faskompensering måste utföras överallt i nätet. Numera är det EU-krav att alla switchaggregat i förbrukarledet över en viss effekt ska ha effektfaktorkompensering, just för att skona elnäten, som blir allt hårdare belastade.
– Lågenergilamporna gör inte saken bättre, utan inför massor av reaktiv effekt, som någon någonstans måste kompensera bort. Glödlampor är inte så ”gröna” men förbrukar bara snäll, resistiv effekt, säger Sture Larsson.

Så långt artikeln i IDG. Min reflektion är enkel. I en ogrundad rädsla för koldioxid och dess effekt på klimatet börjar man i Sverige subventionera vindkraft, fast vi redan har koldioxidfri elproduktion. Vindkraftens inträde på elnätet skapar reaktiva fenomen som måste kompenseras bort som värme och effektförluster. Nätet måste byggas ut till höga kostnader som i slutänden betalas av konsumenterna.

Därefter förbjuder man vanliga glödlampor med motiveringen att de ger för lite ljus i förhållande till alstrad värme. Att belysningen i Sverige används mest vintertid när värmen ändå kommer till nytta i uppvärmningen av fastigheter tas ingen hänsyn till. Att de påbjudna lågenergilamporna tydligen ger samma negativa konsekvenser för elnätet som vindkraften har beslutsfattarna tydligen inte heller haft någon koll på. Även här har vi förlorat på karusellen vad vi trodde oss tjäna på gungorna. Men vanliga glödtrådslampor är billiga att tillverka och innehåller inget miljöfarligt, vilket däremot lågenergilamporna gör med sitt kvicksilver. Tänk om sunt förnuft kunde ha lite mer resistiv effekt mot populistiska dumheter.

 

This entry was posted in Klimatbluffen and tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.