En analys av jordbruksverkets rapport (pdf) om det generella biotopskyddet, del 1.
När jordbruksverket presenterar en ny rapport om det det generella biotopskyddet i jordbrukslandskapet förstår att man här sitter inte äganderätten i högsätet.
Förutom vår egen lagstiftning har Sverige skrivit på en rad konventioner med avsikt att bevara naturen från människans inverkan eller tvinga människor att fortsätta med en viss syssla trots att den ur den enskilda människans perspektiv inte är ekonomiskt försvarbar. Av de styrande internationella dokument som finns kan följande exempel nämnas:
FN DMR, EKMR, Cites, CBD, Fågeldirektivet, Art- och habitatdirektivet, Landskapskonventionen (EU)
Det är ingen tvekan om att Englands tvivel inför internationell överhet över nationell suveränitet är på sin plats. Demokratin är till för människorna, inte för naturen. Det är bara ett av de perspektiv som måste belysas.
Jordbruksverket redovisar för första gången en ny insikt om likformighetens skadlighet. Det generella biotopskyddet motverkar påfallande ofta sina biologiska syften. De socialistiska och konfiskatoriska syftena framträder därigenom allt tydligare. Enligt 7 kap. 11 § miljöbalken är det förbjudet att inom ett biotopskyddsområde bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön. Dispens från förbudet får ges i det enskilda fallet om det finns särskilda skäl. Det borde vara tvärtom. Det borde vara staten som tvingas begära ”dispens” från hänsyn till äganderätten om staten vill skydda en enskild biotop.
Det framgår av det interna enkätmaterialet att man på lokalt håll hos myndigheterna har svårt att försvara att utveckling av offentlig infrastruktur är ett godkänt dispensskäl, men inte utveckling av lantbruk. Verket reser frågan om det bör bli enklare att söka dispens från det generella skyddet. Min uppmaning är att inte låta det stanna vid rätt att söka dispens. Låt det bli en frihet och en tillit att bestämma själv.
I analysen utgår verket från den kommandoekonomi som blivit den europeiska jordbrukspolitikens signum. Det är bidragstänkandets skeva världsbild. För att vara tillgänglig för att motta de bidrag som nästan undantagslöst idag krävs för lantbruksnäringens överlevnad måste man dessutom uppfylla en mängd sidolagstiftning, som inte rör själva produktionen, som exempelvis biotopskyddet.
Det redovisas klart i punkt 2.3 sid 11, att generellt biotopskydd är en inhemsk svensk uppfinning och finns inte med i några internationella konventioner vi skrivit under. Det är alltså på samtliga sätt en inhemsk försvårande omständighet för ägare och brukare av mark. Dessutom kompletterat med annan lagstiftning av samma karaktär.
Det generella biotopskyddet infördes i naturvårdslagen 1991, det skyddade biotopernas särart. Dessa specificerades 1994 och 1998 införlivades detta i Miljöbalken. Följande biotoper är alltid skyddade om de är belägna i odlingslandskapet: alléer, källor, odlingsrösen, pilevallar, småvatten och våtmarker (inklusive öppna diken), stenmurar och åkerholmar. Ett återkommande svar i den fria delen av enkäten till myndigheter är att ”Det behövs mer information och rådgivning till markägare om biotopernas värden.” Ingen tyckte att det behövs mer information och rådgivning till myndigheterna om äganderättens värden.
Rapporten redovisar öppet de problem som gällande lagstiftning skapar, om än inte allt påtalas uttryckligen. I framställningen av historien hur lagstiftningen kommit på plats, ser man av de årtal som är aktuella varför lagstiftningen är inaktuell. De flesta lagarna som tillkom med föregivande av något slags miljöskäl, utreddes i slutet av 1980-talet och lagfästes från 1991 till 1998.
Berlinmuren föll i november 1989, Sovjetunionen upplöstes 1 januari 1992 och ersattes under en kort tid av Oberoende Staters Samvälde (bestående av bla Ryssland, Vitryssland Ukraina och Georgien). Dessa stater uppträdde med tiden allt mer självständigt, men inte förrän 2008 utträdde Georgien officiellt ur samväldet. I Kina påbörjades en försiktig liberalisering 1978, den nuvarande grundlagen är från 1982 och bär tydliga komunistiska inslag. Protesterna vid Himmelska Fridens torg 1989 erkänns ännu inte officiellt. Kina är fortfarande en enpartistat med mycket begränsade mänskliga rättigheter och mer eller mindre en kommandekonomi som tillåter privat kapital.
Den svenska lagstiftningen tillkom således under en period när det kommunistiska och socialistiska inflytande över svensk inrikespolitik var mycket starkt. Den förändrade hållningen världen över till dessa ideologier har endast långsamt påverkat Sveriges (och svensk byråkratis) hållning till privat ägande. Försämringar i lagstiftningen, till och med i grundlagen har fortsatt ända in på 2010-talet med den borgerliga alliansregeringen.
Sverige har legat vidöppet för diktat (direktiv) från EU, på ett sätt som knappast något annat EU-land gjort.
Det mest intressanta med rapporten är frågan om denna redovisning av nuvarande lagstiftnings tillkomst och problem gjorts för att väcka Sverige ur en socialistisk törnrosasömn eller om den är en vaggvisa för fortsatt slummer?
RSS – inlägg
Det ”roliga” är att samma fenomen uppstod när miljörörelsen uppstod för drygt hundra år sedan…
Man avlyste bönderna som bodde på de vackra öarna i Stockholms skärgård, ty man ville ju bevara det vackra landskapet och de där bönderna ställde ju bara till det….
Efter några år så blev man överraskade av hur öarna vuxit igen och det vackra landskapet bara var buskar….
Rekommenderar att läsa Bland franska bönder och Götiska rummen av Strindberg, så inser man att det inte är socialistiska influenser som skapar problem utan något mycket djupare i svensk kultur…….
Kul att du hittat hit, Thomas… Och så fick man upptäcka att du börjat blogga! Heja! Det här ska bli riktigt intressant att följa!
Enastående redogörelse. Hela denna kränkning har kunnat fortgå tack vare socialisternas utstuderade förmåga att söva medborgarna med så kallad materiell välfärd. Det är inte förvånande att trasproletariatet inom den skattesubventionerade svenska journalistkåren har blivit ett lydigt redskap för dekadensen och ”Das machtubernahme”. Tack och lov finns det klarsynta personer som reder ut begreppen!
Tack för det Mats!