Rationaliseringsförvärv

Många skogsägare upprörs över skatteverkets nya ställningstagande om rationaliseringsförvärv. Lagen (beslutad i riksdagen) medger skattereduktion på intäkter från avverkningar gjorda i samband rationaliseringsförvärv. SKV:s ställningstagande, som väl inte är mer juridiskt bindande än naturvårdsverkets handböcker om strandskydd mm. om man hårddrar saken, sätter stopp för de flesta skattereduktionerna i den vägen om de tillämpas så som det är skrivet. Rickard Axdorff har i en ledare i Skogsaktuellt påpekat det orimliga med SKV:s ställningstagande som i princip ogiltigförklarar av riksdagen stiftad lag.

Jag upprörs dock i lika hög grad över att riksdagen alls stiftat en sådan lag. Invändningarna är flera. Varför skulle ett företag behöva en skattelättnad för att genomföra en rationalisering?  En rationalisering ska väl innebära någon form av effektivitetsförbättring som resulterar i lägre kostnader för samma intäkter, högre intäkter till samma kostnader, eller en ökad lönsamhet till följd av en gynnsam kombination av dessa förändringar? Då borde en rationalisering vara självfinansierande av företagsekonomiska skäl och inte motiverad av beskattningsskäl.

Skatteavdraget har dessutom verkat diskriminerande för den tidigare ägaren, eftersom denne inte kunnat göra sig samma ekonomiska netto som köparen, enbart på grund av skillnader i beskattning av samma skogsuttag! Att skatteavdraget underlättat generationsskiften på vissa gårdar är en sak, men det är inte en rationalisering i ordets verkliga mening.

Skatteavdraget gynnar skogsindustrin mer än det gynnar skogsägaren. Med ett skatteavdrag som det tidigare varit utformat lockar det till köp av fler, större eller dyrare fastigheter än köparen annars skulle haft råd med. Effekten blir att mer skog kommer fram till industrin, eftersom den nye ägaren tvingas finansiera sitt köp genom avverkning. Detta pressar priserna på skogsråvaran och missgynnar alla skogsägare, men gynnar som sagt industrin.

Skatteavdraget för rationaliseringsförvärv är ytterligare ett exempel på en sådan korporativistisk konstruktion som Sverige översvämmas av. Det gynnar familjen Wallenberg och andra storägare i exportindustrin och dessa företags anställda, arbetsgivarföreningen och LO. Den självägande bonden som vill sköta sitt förlorar. Skatteavdraget för rationaliseringsförvärv har precis samma effekt som att pissa i byxorna när man fryser. Först värmer det skönt en kort stund, sedan blir det ännu kallare. SKV har gjort stor nytta genom att göra detta synligt. Återstår att skrota lagen.

Det här inlägget postades i Aktuella övriga ämnen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till Rationaliseringsförvärv

  1. Samuel af Ugglas skriver:

    Det är bara att konstatera att politikerna förlorat kontakten med verkligheten och gjort sig helt överflödiga och till allmänt åtlöje inför sina och våra oavsättliga, skattefinansierade så kallade tjänstemän och alla oss andra. Häromdagen skrev en ”skattefinansierad riksblaska” att en så kallad ”riksdagsman” med tur kan kvittera ut 7,2 miljoner svenska kronor under femton år fram till ordinarie pension faller ut, detta med av från oss stulna pengar. Det är grejor det? Politikerna föser väljarna i armarna på Sverige Demokraterna.

  2. Thomas skriver:

    I debatten om skogen, Zaremba med flera, missar man just detta.
    Skattesystemet!
    Det går inte att bedriva långsiktig skogsskötsel utan skogsinköp, skatteplanering och annat…
    Därför är plantageskogsskötsel enda utvägen!
    Inte av naturliga skäl, ty ett hyggesfritt skogsbruk är lika produktivt – på sikt!
    Men helt omöjligt i vårt skattesystem som helt gynnar Wallenbergarna med flera institutionella ägare…
    Lutz Fähser, en tysk skogsinspektör som jobbat mycket och nu är engagerad i Baltikum med hyggesfritt skogsbruk, förstod inte riktigt mina invändningar vid en träff i Halland förra året.
    Något skiljer mellan svensk skattelag och tysk…
    Däremot var kommuner som äger skog i Tyskland intresserade av att sälja sin skog, men små skogsägare tycks ha en annan inställning…
    Underlag för mycket funderingar, tycker jag….

  3. Niklas skriver:

    Dagens skattesystem lämnar mycket övrigt att önska, tycker jag. Varför olika beskattning på aktiebolag och enskilda firmor? Bättre en platt skattesats rakt av, oavsett inkomstslag. Och ja, arbetsgivaravgifter och egenavgifter ska självfallet alltid räknas in den skatt som tas ut.

    Det bästa vore dock att arbetsgivaravgiften och egenavgifterna helt ströks. Det finns ingen anledning att ha straffskatt på arbetsgivarna för att de håller folk med arbete, istället för att leva på A-kassa eller socialbidrag.
    /Niklas

  4. Thomas skriver:

    Nja, man får inte låta sig luras av benämningen på detvsom kallas ”arbetsgivaravgifter” och ”egenavgifter”.
    Det är till viss del rena avgifter, såsom sjukförsäkringsavgiften..
    Sedan kan man ju diskutera hur dessa avgifter hanteras….
    Men kom ihåg att det alltid är en löneavgift, som arbetsgivaren måste ta ut på sina fakturor.
    En kostnad för företaget!
    Så det är alltid den ansällde som måste jobba in detta!
    I de fall där folk är egna företagare så måste de plocka fram detta ur företaget, så det måste företagen dra ihop genom arbete också…

    Jag tog upp detta på kommentarsida…
    Men blev bortplockad! Tydligen alltför pedagogiskt….
    Spanska byggnadsarbetare i Sverige jobbar åt spanska företag, med spanska löner och skatter…
    Då en spansk byggare inte betalar skatt och avgifter förrän efter 150 000kr per år så betalar han knappt ingen skatt…
    En svensk byggare betalar skatt och avgifter fråm 18900kr per år….
    Det innebär att en svensk arbetare måste raka in nästan dubbelt per år åt firman för att lunna konkurrera med en spanjor!,
    Att spanjorerna nu invaderar Sverige och att svenska byggföretag nu har problem är givet!
    Men vad gör då politiken?
    Inget!

  5. Thomas skriver:

    Hmm..
    Man kan ju misstolka det jag skrivit…
    En spanjor behöver bara jaga in 150 000kr per år, medan en svensk måste jaga in det dubbla till firma för att få ut samma summa som spanjoren…
    Det innebär att den spanska firman har nästan bara halva arbetskostnaden för samma jobb.
    Vem får uppdraget tror du?

  6. Niklas skriver:

    Förmodligen spanjoren.

    Men min poäng är att arbetsgivaravgiften idag varken syns i den anställdes lönebesked eller i den anställdes självdeklaration. Alltså finns inte arbetsgivaravgiften i den anställdas värld.

    Om arbetsgivaravgiften däremot togs ut på lönen, så skulle den märkas på ett helt annat sätt i den anställdas liv. Och ja, ”Lönen” får ju givetvis ”höjas” i motsvarande grad. Totalt sett ett nollsummespel, men med skillnaden att de faktiska lönekostnaderna syns hos arbetstagaren. Möjligtvis skulle det leda till krav på hårdbantning av den ofantliga sektorn.

    • Thomas skriver:

      När jag började jobba så var arbetsgivaravgiften alltid med i lönebeskedet.
      Sedan togs den uppgiften bort (politiskt krav) för att inte folk skulle förstå, då fler olika ”avgifter” las med, såsom barnomsorgsavgiften….
      Effekten av detta lurendrejeri fattade ju inte politiken.
      Men det är ju inget nytt….

Kommentarer inaktiverade.