Man brukar säga att måttet på ett lands frihet och rättsäkerhet är hur man behandlar sina resurssvaga medborgare. Olof Stenhammar är i sammanhanget en relativt resursstark medborgare. Om han behandlas så här illa av myndigheterna kan man bara frukta hur illa de resurssvaga behandlas. Olof och andra som kan och orkar protestera är värda allt stöd, inte minst från de svagaste, ty han gör det i förlängningen möjligt även för de svaga att få rätt mot staten. Den som är berörd av förslaget och gillar Stenhammars inlaga kan med fördel kopiera texten och skicka in, samt skriva att man instämmer i alla principiella hänseenden. Har man dessutom egna tillägg att göra är det lämpligt att bifoga dem.
Till
Enheten för naturvård Länsstyrelsen i Stockholms län
Box 220 67
104 22 Stockholm
Skickas även via e-post till Anna.Dominkovic@lansstyrelsen.se
REMISSYTTRANDE AVSEENDE LÄNSSTYRELSENS FÖRSLAG OM UTÖKAT STRANDSKYDD I VÄRMDÖ KOMMUN NORRNÄS/SIGGESTA, DNR 511-39876-2012 RES
I egenskap av ägare till Norrnäs Gård (Norrnäs 1:1) samt företrädare för AB Kornetten som äger Siggesta Gård (Siggesta 1:6) får jag härmed yttra mig över länsstyrelsen förslag till beslut om utökat strandskydd avseende Norrnäs och Siggesta.
1. FORMEN FÖR DELGIVNING AV FÖRSLAGET OCH VAL AV REMISSINSTANSER
1.1. Länsstyrelsen har beslutat att delge sitt förslag om utökat strandskydd genom kungörelsedelgivning enligt 47 § delgivningslagen (2010:1932). Förutsättningarna för kungörelsedelgivning framgår av 49 § delgivningslagen: om det gäller en obestämd krets, om ett stort antal personer ska delges och det med hänsyn till ändamålet med delgivningen inte är rimligt att delgivning sker med var och en av dem, eller om det gäller samfällighet/sammanslutning och delgivningsmottagare saknas.
1.2. Fastighetsägare med strand i Värmdö kommun är en bestämd krets vars delgivningsadresser i normalfallet är kända. Antalet personer kan möjligen framstå som stort, men förslaget innebär i princip en total utvidgning av strandskyddet i Värmdö kommun. En sådan omfattande utvidgning kan få stora konsekvenser, såväl ekonomiska som sociala, för ägarna. Med hänsyn till ändamålet med delgivningen kan det därför knappast bedömas som orimligt att delge var och en av ägarna.
1.3. Länsstyrelsernas pågående arbete med revidering av befintliga strandskydd är tänkt att ske genom samverkan med kommun, markägare, lokala intresseorganisationer och andra berörda aktörer. I det aktuella fallet har, såvitt jag känner till, ingen som helst samverkan skett med berörda markägare utan synes endast ha skett med kommunen. Den enda markägare som upptogs på länsstyrelsens sändlista var Christoffer Nathansson på Sunds gård (granne till Siggesta), sannolikt med anledning av att han själv gjort sin stämma hörd i frågan. Jag själv, som mig veterligen är den markägare i Värmdö kommun som (förvisso delvis genom bolag) äger mest mark som angränsar till strand (drygt 10 km), fick av en slump information om länsstyrelsens arbete (via Christoffer Nathansson), vilket jag finner högst anmärkningsvärt.
1.4. Formen för delgivning avviker enligt uppgift också från hanteringen i andra stora frågor under senare tid, t.ex. Stockholms kommuns delgivning angående vattenreglering i samband med ombyggnad av Slussen, där delgivning skett genom både kungörelse och direkt till enskilda fastighetsägare.
1.5. Den delgivningsform som valts medför att flera berörda fastighetsägare med största sannolikhet inte nåtts av länsstyrelsens förslag och följaktligen varken känner till dess existens eller innebörd. De remissinstanser som delgjorts förslaget och som kan förväntas yttra sig bevakar i materiellt hänseende (å det offentligas vägnar) samma intressen som länsstyrelsen och kan förväntas dela länsstyrelsens uppfattning såsom den kommit till uttryck i förslaget. Länsstyrelsen kommer därmed inte att få en allsidig eller rättvisande bild av hur förslaget uppfattas. Detta är förhoppningsvis ett icke planerat och/eller önskat resultat av länsstyrelsens remissomgång. Det kan dock framstå som om länsstyrelsens beslut om delgivningsform och den valda, mycket begränsade, kretsen av remissinstanser är ett uttryck för att länsstyrelsen inte önskar få synpunkter från berörda fastighetsägare.
2. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR UTVIDGAT STRANDSKYDD
2.1. Strandskyddet har två syften: att trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden eller att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten (miljöbalken 7 kap 13 §).
2.2. 2009 genomfördes en lagändring avseende utvidgning av strandskydd. De omständigheter under vilka ett strandskydd numera får utvidgas från 100 meter till 300 meter framgår av miljöbalken 7 kap 14 §. Länsstyrelsen får i det enskilda fallet besluta att utvidga strandskyddsområdet till högst 300 meter från strandlinjen, om det behövs för att säkerställa något av strandskyddets syften (eg. kurs.). Av förarbetena (prop. 2008/09:119, sid 99) framgår uttryckligen att den ändring som genomfördes 2009 innebär en skärpning av kravet för att få utvidga ett strandskyddsområde.
2.3. Bakgrunden till lagändringen var en rapport från Naturvårdsverket (5185 från 2002) där det konstaterades att det finns stora områden med utvidgat strandskydd utan tydligt motiverade skäl. Som en del av den skärpning av kraven som genomfördes 2009 gäller därför att befintliga utvidgningar upphör att gälla den 1 januari 2015, såvida inte nytt beslut dessförinnan har fattats med stöd av de nya bestämmelserna.
2.4. Regeringen har haft som önskemål att de utvidgade strandskyddsområden som existerar efter den 31 december 2014 ska baseras på välgrundade och motiverade beslut. I samband med den ändrade lagstiftningen beslutade regeringen därför att de befintliga utvidgade strandskyddsområdena skulle ses över, varför länsstyrelserna nu arbetar med denna översyn. Syftet med översynen är att få en bättre anpassning till strandskyddets båda syften samt att klargöra skälen för utvidgningen och säkerställa bättre underlag och motivering. Det ska också säkerställas att det finns tydliga och långsiktiga behov av utvidgning i de fall där utvidgning föreligger.
2.5. De nya besluten ska således tydligare beskriva varför strandskyddsområdena behöver utvidgas utifrån strandskyddets syften. Ett sådant beslut behöver grundas på hänsyn till berörda områdens värden samt till nuvarande och förväntade behov av tillgängliga strandområden. Det är inte möjligt att utvidga strandskyddsområden genom generella föreskrifter, utan länsstyrelsen måste i det enskilda fallet göra en inventering och särskilt identifiera de strandavsnitt man vill utvidga strandskyddsområdet med. Endast beträffande sådana strandnära områden där det behövs för att säkerställa något av syftena med strandskyddet enligt miljöbalken 7 kap 13 § får en utvidgning upp till 300 m beslutas.
3. LÄNSSTYRELSENS FÖRSLAG OM UTVIDGAT STRANDSKYDD
3.1. Naturvårdsverket anger uttryckligen i sin handbok (2010:4) att det, för att kunna besluta om utvidgat strandskydd, krävs bra underlag och värdering av området, utvisande varför området utvidgats. Vidare krävs bra motivering till utökningen. Motiveringen bör innehålla formuleringar som grundar sig i det underlag och de värderingar som är framtagna och som påvisar anledningarna till att det generella strandskyddet inte räcker för att säkerställa syftet med strandskyddet. I slutändan ska beslutet vara tillräckligt utvecklat och preciserat för att kunna användas som underlag i prövningsprocesser.
3.2. I länsstyrelsens beslutsförslag saknas i princip helt beskrivningar om vilka överväganden som gjorts avseende behovet av utvidgning och avseende markägarnas intressen. Förslaget har en tydlig prägel av en schablonmässig utvidgning av strandskyddet från 100 m till 300 m. Länsstyrelsen synes inte på något sätt ha satt sig in i eller i vart fall inte beaktat de krav som uppställs för en utvidgning av strandskyddet. Istället finns ett antal skrivningar som snarare antyder att länsstyrelsen vill ta det säkra före det osäkra och utvidga strandskyddet i så stor utsträckning som möjligt i någon form av förebyggande syfte. Således anges t.ex.
”I de fall områdesskydd saknas för ett biologiskt värdefullt område bör även det omfattas av utvidgat strandskydd.”
”Det är dock svårt att förutspå exakt vilka områden som har en tydlig potential att bli välbesökta friluftsområden”
”Strandskyddet ska ses i ett långsiktigt perspektiv. Att ett område nu är av mindre intresse för något av strandskyddens syften behöver inte betyda att området kommer att vara ointressant i framtiden.”
Länsstyrelsens sätt att resonera är skrämmande och helt i strid med miljöbalkens bestämmelser. Det är inte tillåtet att utvidga strandskyddet för områden som egentligen inte är av intresse för strandskyddet med hänvisning till att de kan komma att bli intressanta (eller ”inte ointressanta”) i framtiden. Det finns inget som hindrar att länsstyrelsen fattar beslut om utvidgat strandskydd för områden i den takt det kan komma att behövas (det räcker inte att ett område är ”intressant”) för att uppnå något av strandskyddets syften.
3.3. Av miljöbalken 7 kap 25 § framgår vidare att vid prövning av frågor om – såvitt nu är ifråga – strandskydd, ska hänsyn tas även till enskilda intressen. En inskränkning i enskilds rätt att använda mark eller vatten som grundas på skyddsbestämmelser i miljöbalken 7 kap får därför inte gå längre än vad som krävs för att syftet med skyddet ska tillgodoses. Länsstyrelsen anger utan vidare motivering: ”Länsstyrelsen bedömer att beslutet om att utvidga strandskydds- områdena i Värmdö kommun inte innebär någon inskränkning i enskildas rätt att använda mark eller vatten som går längre än vad som krävs för att syftet med strandskyddet ska tillgodoses.” Skrivningen är intetsägande och i sammanhanget helt obegriplig.
3.4. Såvitt avser Norrnäs och Siggesta innebär länsstyrelsens förslag nämligen att hela området ska omfattas av strandskydd om 300 meter, såväl mark som gränsar till havet som mark som gränsar till Siggestaträsket. Totalt ca 10 km strandremsa föreslås åtnjuta strandskydd om 300 meter, innebärande att en total areal om ca 300 ha inte får bebyggas m.m. Det kan starkt ifrågasättas om länsstyrelsen överhuvudtaget gjort någon bedömning av huruvida lagenliga
förutsättningar föreligger för en sådan utvidgning. Endast på en knapp halv A4 sida i det 27 sidor långa förslaget behandlas Norrnäs och Siggesta. Vad som där sägs kan välvilligt ses som en läsvärd beskrivning av det natursköna området. Motiveringar och beskrivningar om grunden för behovet av ett utvidgat strandskydd saknas helt.
3.5. Beträffande Siggesta 1:6 är det särskilt anmärkningsvärt att länsstyrelsen föreslagit ett utökat strandskydd runt den inre delen av Bolviken, där det sedan 60 år bedrivs en båthamn med över 200 meter bryggor och plats för över 200 båtar. På land finns ett 60-tal platser för vinteruppläggning av båtar och parkeringsplatser för 200 bilar. Hela detta begränsade området är starkt utnyttjat för sitt ändamål idag och kan rimligen inte inlemmas i ett strandskydd. Än mer förvirrande i sammanhanget är att gränsen för det föreslagna utvidgade strandskyddet i princip går vid fastighetsgränsen, innebärande att granngården Löknäs mark runt Bolviken, där det också bedrivs båthamn, har undantagits från färslaget om utvidgat strandskydd. Hur denna gränsdragning motiveras är ett mysterium.
3.6. Många av de natur- och kulturvärden länsstyrelsen anger skyddas dessutom av andra lagrum i miljöbalken. Länsstyrelsen synes inte ha beaktat detta utan istället ha tagit strandskyddet till intäkt för att med svepande ordalag och utan kostnader eller åtaganden från det offentliga belägga stora arealer med väsentliga nyttjanderättsinskränkningar, till men för markägarna.
3.7. Länsstyrelsens arbete har uppenbarligen inte stannat vid att se över befintliga utökade strandskydd och säkerställa att de är motiverade, utan länsstyrelsen har passat på att föreslå utökat strandskydd utmed nära nog all mark i Värmdö kommun som angränsar till vatten och som inte är detaljplanelagd. Trots att översynsuppdraget till stor del syftar till att säkerställa att utvidgade strandskyddsområden är ordentligt motiverade har länsstyrelsen, obegripligt nog, kombinerat översynen med att föreslå ytterligare utvidgningar av strandskydd – utan motivering och, såvitt framgår av förslaget, utan att individuella prövningar överhuvudtaget gjorts i de enskilda fallen.
4. SAMMANFATTNING
4.1. Länsstyrelsens val av delgivningsform – kungörelsedelgivning – är inte en delgivningsform som är tillämplig på ärenden som har så djupgående verkningar på den enskildes begränsningar i äganderätten av strandnära fastigheter som i det aktuella fallet. Det är svårt att helt frigöra sig från misstanken att delgivningsformen valts för att undvika att få in synpunkter från enskilda markägare, en tanke som också förstärks vid genomgång av valet av remissinstanser.
4.2. Länsstyrelsen har i princip, helt i strid med miljöbalkens bestämmelser, beslutat om en generell utvidgning av strandskyddet i en hel kommun (med undantag för detaljplanelagda områden).
4.3. Strandskyddet har inga andra syften än de som beskrivs i miljöbalken 7 kap 13 §. Av förslagets formuleringar ges intrycket att länsstyrelsen inte lagt någon möda på att skilja på olika skydd som vid sidan av strandskyddet värnar om allemansrätten och andra miljö- och kulturhistoriska skyddsintressen.
4.4. Länsstyrelsens förslag innehåller ingen motivering till varför en utvidgning generellt är erforderlig för uppfyllande av strandskyddets syften. Såvitt avser
Norrnäs och Siggesta finns endast en beskrivning av områdena och inga skäl till varför en utvidgning av strandskyddet till 300 m föreslås.
4.5. Utvidgningen innebär ett stort ingrepp i äganderätten och länsstyrelsen synes av förslaget inte på något sätt ha vägt in de negativa verkningarna som en föreslagen utvidgning utgör. Förslaget har inslag av en total nonchalans mot äganderätten, som strider mot andra lagar överordnade miljöbalken. Betydelsen för den enskilde markägaren (miljöbalken 7 kap 25 §) har överhuvudtaget inte berörts i förslaget.
4.6. Förslaget innehåller så många brister såväl avseende laglighet som tydlighet i motivering att det inte ens med djupgående justeringar kan läggas till grund för ett beslut avseende utvidgat strandskydd.
4.7. Slutligen vill jag poängtera att jag kan ha förståelse för om det finns vissa områden inom de marker jag äger som förtjänar ett utökat strandskydd. Jag välkomnar länsstyrelsens representanter till Norrnäs och Siggesta för en genomgång av området på plats i syfte att föra en saklig och välbalanserad dialog om vilka dessa eventuella områden är och hur mycket strandskyddet i varje aktuellt fall bör utvidgas.
Norrnäs den 20 maj 2013
Olof Stenhammar
De ”resurssvaga” har socialisterna både köpt och satt på plats för länge sedan. Olof Stenhammar kommer nog den tjänstvilliga horden av skattefinansierade oavsättliga så kallade tjänstemän med privata agendor att mala ner till samma underkastelse som alla andra. Tyvärr saknade generationen före oss mod och insikt nog för att se konsekvenserna. Det skall nog minst en motrevolution till för att bryta mönstret eller kanske lite ”fattigdom och svält” vilket vi i dagsläget ser ut ordna helt automatiskt tack vare visionära ”politiker”.
En värdig motståndare, utan tvekan…
50 meter strandskydd borde vi ha
50 meters strandskydd räcker.. Som det är idag med 100 meter strandskydd är det onödigt stor yta, det går åt onödigt mycket mark. Man skulle kunna bygga fritidshus på 30 k.v.m.
ungefär 50 meter från vattnet och göra en mycket liten tomt runt stugan det räcker för markägaren.
Sedan så kan allmänheten använda resten av marken. Man borde få göra tydliga skyltar utanför stugan att uppmana att här får ni bada, tälta, plocka svamp och bär mm.
Vore det inte ett bättre ”skydd” att ta bort strandskyddet helt istället. För det blir slutligen inget ”skydd” för varken växtlighet eller djurlivet, om man enbart resonerar utifrån allmänhetens perspektiv.
Om man är ”sällskapsjuk” kan man ju sätta upp skyltar utanför sin stuga med inbjudan med tältning etc. Men många har kanske valt en plats att leva på för att man har behovet av ett lugn privatliv.
Är helt enig med dig. Du resonerar som Columbus, man måste bryta med invanda föreställningar om man ska kunna nå önskat resultat.
Att bygga i bygden?
Att inte får bygga i glesbygden där borde det vara lättare. Det här måste spridas det är många som inte vet om att strandskyddslagen är så otroligt omöjlig och krånglig och svår. Fler folk måste få se detta, det är då vi kan påverka lagen som riksdagen har bestämt. Om vi är fler som vet om myndighetens bestämmande och tjuveri av marken vid sjöar alltså konfiskation av massor av marker. Bra skrivet stugägare skulle göra mer välkomstskyltar än förbudsskyltar. Med tältning som inbjudning för dem som har stuga det borde vara ett krav tycker jag, vilket bra förslag.
Pingback: Hållbart 1 | Frihetsportalen
Landsbygdsutvecklingen förhindras av Länsstyrelsen
Den växande kritiken för den nya strandskyddslagen som kom 2009. Medförde att nuvarande miljöministern Lena Ek (C) i vintras gav Naturvårdsverket och Boverket i uppdrag att se över strandskyddet till juni 2013 inte heller blev någon ny förenkling av strandskyddet som det var tänkt.
De rapporter som nu har kommit in visar på betydande problem. Bara 15 procent av de dispenser kommunerna gett från strandskyddet har enligt de båda verken varit välgrundade. Nästan hälften av kommunerna har inte någon egeninitierad tillsyn över strandskyddet överhuvudtaget..
Tre fjärdedelar (75 %) av länsstyrelserna uppger att antalet olagliga dispenser från kommuner är lika högt som tidigare. Alltså översynen över den nya strandskyddslagen blev ingen förenkling i landsbygden som det var tänkt. Regeringen måste ta bort länsstyrelsens överprövningsrätt så att kommunerna själva för bestämma över landsbygdsutvecklingen i strandnära lägen (L.I.S).