Media och makthavare i Sverige är så inkörda på att protester mot makten ska komma från vänster, för i deras värld är makten alltid höger. Men protester mot eliten behöver inte komma från vänster. Låt oss först orda något elit. Elit är den individ eller grupp som genom arv, utnämning eller prestation kommit att dominera över andra inom samma sektor eller område. Det gäller allt från matematik, till idrott eller politik. Som synes kan man i vissa fall bli elit utan egen ansträngning och förtjänst. Så finns det den svenska vänstereliten, som utsett sig själv till elit utan att besvära sig med frågan om de verkligen har elitkvaliteter.
För vänsterfolk är elit något som är orättvist. Det är människor som ärvt förmögenhet, antingen pengar, eller begåvning. I deras värld är det orättvist att vi är olika. Även den som använder sin begåvning till fromma för sina medmänniskor är i de flesta fall orättvist lyckligt lottad. Det finns undantag, invandrarpojken som blir miljardär på fotboll eller smålandstösen som slår rekord redan som junior och ömmar för fattiga barn i Afrika får passera. Även män och kvinnor från arbetarhem som blir toppolitiker inom arbetarrörelsen är godkända. Övrig elit är dock något som tvingats en vända om giljotinen hade vi gjort en fransk revolution i Sverige.
Så när någon i Sverige kritiserar ”arbetarmakten” eller deras ”folkhem”, då är dessa per definition högerelement, mest troligt högerextremister. Jo, så är det nog. Det är helt enkelt extremt att vara höger i Sverige, oavsett vad slags höger man är eller varför. De som i debatter på nätet beskriver hur de tröttnat på den elit som bäst kan betitlas nomenklatura, de blir av samma nomenklatura kallade näthatare. Skulle de i sin frustration råka ta till kraftuttryck eller kalla någon i eliten vid något nedsättande, då blir de stämplade som högerextremistiska näthatare.
När ATL nyligen frågade sina läsare vilket parti de skulle rösta på om det var val idag och fick till svar att 63% skulle rösta på SD, då stängdes enkäten och kommentarerna. För de ansåg sig utsatta för en kampanj. Men protesterna mot rådande ordning kommer allt mer från vanligt folk som är trötta på det ständiga vänsterperspektivet och den konfiskativa kollektivismen. Även vanliga människor vill vara individer, personer, personligheter, ja till och med original. Men något så högerextremt måste misstänkliggöras och motarbetas av eliten, nomenklaturan.
Därför är antielitismen idag riktad mot makten, mot kollektivismen, mot vänsterperspektivet, mot dem som lovar att mot rundlig ersättning och fullständig ansvarsfrihet ”ta hand om” övriga medborgare. Folket vänder sig mot den som falskt hävdar sig vara en elit. Folket vill istället bejaka den äkta elit som av egen vilja eller begåvning gör något med sitt liv. Man accepterar idag att det får vara fullständigt egennyttigt och egoistiskt, bara det inte skadar andra. Ju fler som finner sin egen väg till lyckan, desto bättre för kollektivet som därmed befrias från ”ansvaret” att ta hand om den personen. Det handlar inte om ett folk som förfaller till egoistiska solitärer i en sammanhangslös tillvaro. Det handlar om ett folk som förverkligar sig själva.
Utbildning i stigmatisering får man på den svenska så kallade ”journalisthögskolan”, vem minns inte en Hr. Lars Furhoff?
Tyvärr börjar vi nog bli rätt ålderstigna vi som minns honom. Han hade ju rätt i sin kritik att media inte granskade makten, men han ville väl bara ha en granskning från vänster.
Nja, ATL och LAND misstänker jag hänger ihop med en alltför vildvuxen debatt på nätsidan som måste upphöra, som nu när en sluten diskussion om den nya åternationaliserade jordbrukspolitiken skall genomföras.
Som innebär att man omfördelar medel mellan olika ”pelare” och bondegrupper….
Rena anarkin…
Nej, rena maffian…..