Skyldigheten att granska glöms i fettdebatten, men påminns via allmänheten. På DN debatt hade första augusti en debattartikel av fem professorer och läkare, där de beskrev fasorna med den fettepedemi som sveper över landet med bland annat LCHF-dieten. De hänvisade till Socialstyrelsens Folkhälsorapport 2013. Men sanningen är att rapporten visar på minskande hjärt-kärlsjukdomar i Sverige. De minskar till och med något fortare sedan fettdieterna började bli populära.
Debattörerna hävdar alltså att det skett ett trendbrott till det värre. De citerades flitigt i SVT på morgonen och en chat hölls på DN. Men allmänheten var så tydligt på hugget att SVT snabbt strök inslaget och DN fick ”tekniska problem” med chatten.
Ivrigast att kritisera fettdieterna var professor Mai-Lis Hellenius. Hon fick snabbt mothug även av kostdoktorn Andreas Eenfeldt. Han blev intervjuad i TV dagen efter fick då debattera via telefon mot Hellenius och det visade sig omgående att hon inget hade att komma med. Senare fick Eenfeldt även stöd av professor Martin Ingvar. Det är något av det tyngsta stöd man kan få i medicinsk debatt i Sverige.
Här visade alltså både forskning och profession att man kan föra en debatt utan att fastna i gamla ”sanningar”. Media däremot vaknade inte utan en mindre folkstorm bland läsare och tittare. Då valde man att ligga märkligt lågt med att man gått ut med felaktig eller ensidig information.
När ska vi komma lika långt i klimatdebatten? När ska forskning och profession erkänna att kunskapen om klimatet är väldigt rudimentär? När ska man förklara att kunskapen är för dålig för att det ska gå att ge några långtgående rekommendationer till politiker och allmänhet? När ska man berätta att det enda man behöver för lång tid framöver är pengar till grundforskning?
När ska media börja berätta denna sanning om kunskapen angående klimatet? När ska media börja redovisa mer än en ståndpunkt och när ska man verkligen börja granska fakta innan man förmedlar partsinlagor? När ska media börja redovisa och öppet resonera om ekonomiska system och inte bara förmedla åsikten att den media tycker synd om borde få mer pengar?
Potemkinkulisser finns av alla möjliga modeller och behov.