I alla tider har bedragare använt sig av olika trick för att lura de godtrogna. Ett av de vanligaste, som kan användas oskyldigt, för endast underhållning, är trick med speglar. Men det kan även användas ytterst manipulativt i syfte att luras å de gruvligaste.
Vanligen iscensätts bedrägeriet så att man med hjälp av speglar skapar en kontrast, eller motsättning, mellan två uppfattningar. Speglar är ju så effektiva hjälpmedel för att förändra perspektiv. Det gäller redan för en plan spegel med korrekt, men självfallet spegelvänd bild av verkligheten. Än mer gäller det för speglar som förvränger bilden.
Den enklaste formen för att ändra perspektivet är naturligtvis att sätta spegeln där betraktaren inte är, så att denne ser en annan bild än hon gör därifrån hon befinner sig. Placerar man dessutom spegeln på en plats som betraktaren inte själv kan ta sig till, ger man henne inte mycket annat val än att acceptera den presenterade bilden, om hon vill beskåda det som avses. Vi kan kalla det för en imaginär bild, efter optikens vetenskapliga språk. Men man behöver inte något så komplicerat som linser för att luras, det räcker gott med speglar.
Man kan förstärka effekten genom att förstärka betraktarens självsuggestion. Ta reda på betraktarens drömmar respektive fasor. Håll så först upp en spegel som visar hennes drömmar i förskönat ljus och med alla störande defekter utanför bild. Håll därpå upp en spegel som visar hennes fasor, förstärkt med livfulla beskrivningar om en väntande apokalyps om inte betraktaren följer den smala vägen som bedragaren redan planerat för henne och nu presenterar.
Vi vet idag att just bilder som signalerar fara tar en genväg i hjärnan, utan att passera analytiska centra. Detta påskyndar exempelvis flyktreaktioner och har skapats genom årmiljoner av utveckling. Dagens bildmedia; TV, tidningar med bilder och grafer, internet, film och dataspel är därför särskilt lämpliga för att kringå människans analytiska system och lämna ett budskap som inte kan misstolkas, till hjärnans primitiva funktioner.
I det läget framstår bedragarens förslag att fly från det obehagliga för att nå det angenäma som i ett förklarat ljus och det intet ont anande offret kan villigt ledas bort till slakt. Detta har pågått sedan årtusenden. Himmel och helvete, Valhall och Ragnarök, demokrati och diktatur, socialism och fascism, ekologiskt och konstgödsel, tåg och bil, cykel och peak oil, kärlek och hat.
Nu är det koldioxiden som påstås besanna våra värsta mardrömmar om en nära förestående domedag. Men det är bara ett trick med speglar. Den som inte har sakkunskap eller åtminstone en grundkunskap i naturvetenskap, blir ett lätt offer för den falska bild (smältande glaciärer, drunknande isbjörnar, översvämningar, torka, stormar, hockeyklubbor, etc.) som alarmisterna visar upp och betraktaren kan inte utan stor möda ta sig till den plats eller ta till sig den kunskap där hon kan avslöja det falska perspektivet. Det är dock bara betraktarens egna rädslor och vanmakt som förstärkt kastas tillbaks mot henne.
Den som inte tror mig, att det är så här det fungerar, kan ju prova att först sjunga psalm nr 297 ur 1986 års psalmbok, för att därefter läsa sjätte kapitlet i Bibelns Uppenbarelsebok.
Denna artikel publiceras idag samtidigt på theclimatescam.se
https://www.youtube.com/watch?v=0b198QSNUnI