KÄRNKRAFTEN INGEN RÄDDNING

Idag, med ett par dagar kvar till höstdagjämningen, kommer Åke Sundström med ett aktuellt inlägg om energipolitiken.

Striden om energipolitikens kärnfråga väcker starka känslor, som framgått av reaktionerna på Magdalena Anderssons utspel om ett tydligt nej till nya reaktorer, helt i enlighet med partikongressens beslut. Likt Birgitta Dahls ”oåterkalleliga” löfte går säkert även detta att återkalla, nu när Stefan Löfven efter en valseger vill bilda regering med folkpartiets reaktorkramare. Allt handlar om taktik, fastlåsta positioner och särintressen, mycket sällan om vilka lösningar som vore bäst för medborgarna.

Den i breda kretsar vedertagna föreställningen är att dagens reaktorer måste ersättas.  Annars hotar högre elpriser och försämrade villkor för industrin. Detta är den myt som håller reaktorgrytan kokande. Men faktum är att mer kärnkraft inte alls leder till lägre elpriser. Och därför inte heller påverkar vår levnadsstandard eller industrins konkurrenskraft.

Förklaringen är att de två huvudalternativen på elmarknaden, kol och uran, alltid har kostat ungefär lika mycket; så fungerar fria marknader. Så kommer det också att förbli under överblickbar framtid – även om t ex ny och bättre reaktorteknik (generation IV) utvecklas till en kommersiell framgång, inte bara en teknisk bedrift. Ett sådant genombrott kan sänka de globala elpriserna, men kostnadspariteten återställs genom att kolproducenterna tvingas hänga med i prisfallet för att försvara sin allra viktigaste delmarknad. För ett enskilt land spelar det fortfarande ingen roll om man väljer kol eller uran. Andra faktorer kan få avgöra, t ex risker och miljöbedömningar.

Men om nu våra svenska politiker blockerar all fossilbaserad elproduktion, via en missriktad och rent av dåraktig klimatpolitik, skulle man kunna tänka sig att elpriset stiger, därför att vindkraft är dyrare (utan subventioner) än både kol- och kärnkraft. Men det är inte heller sant.

För det första därför att elpriset på en allt mer integrerad europeisk elmarknad styrs av priset på kol. Vad vindkraften kostar har i normala fall ingen betydelse, men vid en bidragsstyrd utbyggnad, som i Sverige på senare år, kommer elpriset temporärt att sjunka. På kort sikt gynnas då den elkrävande industrin, samtidigt som vinsterna krymper för elproducenterna; en förbisedd delförklaring till Vattenfalls ekonomiska problem. Här kan vi också ana varför Svenskt Näringsliv applåderat elcertifikaten, i strid med sin sedvanliga retorik om värdet av fri konkurrens och korrekta prissättningsmetoder.

För det andra därför att dagens elförbrukning ligger på en onormalt hög nivå, som en följd av det kapacitetsöverskott som 12-reaktorsprogrammet skapade – och som i sin tur tvingade fram den sk elrean och en bred introduktion av elvärme. Sverige lever inte bara i en bostadsbubbla utan också i en elkraftsbubbla. När nu elpriserna normaliseras sjunker elkonsumtionen, främst genom att elvärmen slås ut. Det ”sanna” elöverskottet, vid konkurrensneutral energibeskattning, är så stort att minst halva reaktorkapaciteten i ett beräknat optimalt nuläge är obehövlig och kan avvecklas utan att behöva ersättas. Detta illustrerar vilket fatalt misstag Tage Erlander och Olof Palme gjorde när de drog igång sitt djärva projekt för att rädda Sverige undan ”backstugorna”. I god tro, men vilseledda av dåliga rådgivare och av sina egna planekonomiska instinkter, det leninistiska arvet.

En tredje och än mer avgörande aspekt handlar om skillnaden mellan sk baslast och topplast, mellan effekt och energi.  Huvudinvändningen mot svensk kärnkraft är att den befintliga vattenkraften, drygt 16 000 MW, mer än väl räcker till för att täcka det sjunkande behovet av baslast, i dag ca 14 000 MW.  Därmed finns det faktiskt inget ”utrymme” för någon annan baslastproducent, varken kol- eller kärnkraft, förrän möjligen inför stängningen av de allra sista av våra nuvarande reaktorer.

Kärnkraft är helt enkelt fel sorts energikälla för ett land som Sverige, rikt på vattenkraft och biomassa. Ekonomi handlar om att ta vara på sina komparativa fördelar. Så vad som är fel i Sverige och Norge, kan vara rätt i regioner som saknar vattenkraft, naturgas eller egna lönsamma kolgruvor.  Där kan en bättre reaktorteknik komma till sin rätt, men för oss är detta inget intressant alternativ. Oberoende av vad sen man kan tycka om en rad icke-ekonomiska faktorer, som kopplingen till kärnvapen eller svårigheten att hantera reaktoravfallet på ett säkert sätt i hundratusentals år.

 

Åke Sundström

Det här inlägget postades i Gästlistan och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

25 kommentarer till KÄRNKRAFTEN INGEN RÄDDNING

  1. mats skriver:

    Den paradox som uppstår som konsekvens av din redogörelse, är att kärnkraftsmotståndarna i riksdagen, som tror att marknadskrafterna skulle släppa fram mer kärnkraft om de släpptes fria, de har helt fel och förlänger livet på kärnkraften genom att insistera på politisk reglering av energimixen.

    • Åke Sundström skriver:

      Logisk tankebana, Mats, men delvis fel slutsats. Dagens miljöparti har, trots allt, lärt sig att kritisera den stora subvention som består i att staten fortfarande betalar merparten av kärnkraftens försäkringspremie. Och de hävdar faktiskt, liksom jag, att atomenergin inte överlever på en fri marknad. Men genom att, som du påpekar, kräva ”reglering av energimixen”, ger man det motsatta intrycket. Beklagligt, förvisso, men kanske inte så paradoxalt, eftersom elmarknaden än så länge styrs av just politiska beslut och av ett planekonomiskt tänkande.

      Sant dock att miljöpartiet och miljörörelsen ”förlänger livet på kärnkraften” genom att förorda höga koldioxidskatter. Ett remarkabelt självmål, av ren feghet: man vågar inte stå upp för sin ”egentliga” åsikt, att kärnkraft är farligare koldioxid. Man gör en populistisk eftergift under trycket av en ”knäsatt sanning” om växthuseffekten som vårt allvarligaste miljöproblem.
      ´
      Nej, det är kärnkraftens liberala vänner som står för det verkligt paradoxala: att förespråka marknadsekonomi, men samtidigt låta både vindkraft och kärnkraft subventioneras av staten, i stället för att på lika villkor slåss på en fri marknad. Liksom miljörörelsen påstår man att alla fossila bränsen bör belastas med en ”miljöavgift” i form av en prohibitiv koldioxidskatt. En ren lögn, som nu allt fler börjar förstå.

  2. kallepelle skriver:

    Nog måste gen 4 vara intressant för oss eftersom den låter oss utvinna de 98,5% energi som finns kvar i de ”förbrukade” bränsleelementen samtidigt som halveringstiderna kortas från tio upphöjt till fem ned till tioexptvå år. Varför tror du kärnkraftmotståndarna är så angelägna om att ”låsa” SKB-lagren för kommande generationer och få SKBprogrammet snabbgenomfört? Sverige har inom gränserna 80% av allt uran som finns i Europa och stora mängder torium också. Norge har ännu mer torium och troligtvis massor av oprospekterat uran. Är Du ekonom möjligen? Man måste alltid räkna med potentiell teknikutveckling (även om det är svårt t o m för ingenjörer). Man måste beakta energitäthet. Hela Ditt livs energibehov av kärnbränsle ryms i en kaffekopp. Din kolhög däremot är ett redigt berg.

    • Åke Sundström skriver:

      Att påstå att det finns ”måsten” duger inte, du får anstränga dig att bemöta mitt argument att generation IV kan bli intressant i andra länder, men inte här i Sverige. Hur skall ny kärnkraft inrymmas i effektbalansen och slå ut befintlig vattenkraft?

      Och lämnar vi förutsättningarna i Sverige, handlar det återigen om det gamla problemet att skilja mellan det tekniskt möjliga och det ekonomiskt önskvärda, Concordesyndromet. Att det finns mycket energi som skulle gå att utvinna ur reaktoravfallet bevisar ingalunda att detta är lönsamt, processen är inte gratis. Energitätheten är en fördel, ja, dock inte så avgörande som du tycks tro. I så fall skulle kolet ha varit utkonkurrerat för länge sen, eller hur?

      Har du en konkret kalkyl att utgå ifrån, så återkom gärna. Både jag och Mats har tidigare efterlyst sådan bevisning, men den har uteblivit. Uppenbarligen därför att den nya mirakeltekniken ännu finns på plats. Och enligt KTH:s experter inte kan emotses i brådrasket. Till dess blir alla påståenden om generation IV inte mycket mer än lösa spekulationer – men sådana finns det förvisso gott om.

      Den svenska reaktorindustrins enda livlina är att stöttas upp av pappa staten med hjälp av fortsatta subventioner och skämselpropaganden om framtida klimatkatastrofer. Ifrågasätter man växthushotet, är det logiskt omöjligt att försvara SVENSK kärnkraft. Men du är inte ensam om att försöka, Climate Scam ägnar sig också åt sådana trollkonster.

  3. Gunnar Littmarck skriver:

    För oss som orkar lära oss hur denna andra kärnkraftsvåg efter den under 1980-talet då en stor ny startade i snitt var sjuttonde dag hela årtiondet, utvecklats redan i förstadiet till serietillverkning, så har dagens form av kolkraft noll chans.

    Modern kärnkraft belastat med samma byråkratisk kostnad som modern kolkraft är redan billigare att bygga.

    Detta för att kärnkraft är ett så mycket mer kompakt energisystem och slipper stora kostnader som att rökgaser drivs genom vattenbad där många föroreningar sedimenteras, skorstenar, eldhärd och intern kolhantering. Betänk att vi globalt producerar över 700miljoner ton kolaska vart år, som läggs på öppen deponi, till det alla utsläpp från brytning, transport till utsläpp till atmosfären genom.

    Skulle det faktum att modern kolkraft släpper ut enorma mängder partiklar, NOx SOx tungmetaller och mer radioaktiva ämnen/TWh än även stenålderskärnkraft som de havererade i Fukushima (de släpper ut mindre per tidsenhet efter tsunamin, tidigare var tillståndet 22Tbq/år nu får de inte ens släppa ut tritium som är blott en hundradel så effektfullt som det K40 varje människa bildar i sina kroppar, radioaktivt_vatten_skrämseln handlar om tritium som har så låg effekt att sönderfallet inte ger utslag för ett GM-rör http://en.wikipedia.org/wiki/Tritium) belasta kolkraften, så var dess visa all.

    Att Kina Indien och Rosatom bygger det som kallas för GenIII+ (klarar missilträff, passivsäkerhet för 72 timmars strömavbrott och ”walk away för alla drifttekniker” billigare för vissa modeller och till samma kostnad för andra, kanske inte biter på the hard core delarna av kärnkraftsmotståndare, men:

    Tag i stället Sydkorea (samt inse att kärnkraft konkurrerade ut kolkraft i många länder under 1980-talet, Frankrike byggde på 19 år kärnkraft för 80% av landets elbehov och kunde tack vare kärnkraft slippa Tysklands effektiviseringsprocess).

    I Sydkorea byggs numer GenIII+ för 4,7G$/2,8GWe det är långt under priset för kol även om kol vore gratis.

    Den enda chansen kol kan konkurrera med är ”underground gasification” http://en.wikipedia.org/wiki/Underground_coal_gasification

    Då slås å andra sidan alla andra storskaliga energisystem ut inkl alla andra baser för drivmedel.

    För att förstå varför modern kärnkraft alltid är billigare storskaligt och globalt (det finns regionala undantag) än vattenkraft sol vind och dagens form av kol och även gaskraft, så måste man dels lära sig hur alla energisystem tillverkas och utvecklingspotential.

    För länder med en gång använt kärnbränsle och tillhörande slutförvarsfonder, kommer alltid kärnkraft vara billigast.

    Detta för att fonderna betalar moderna reaktorer ( den första stora civila bridreaktor i Indien kostade 1,5$/We vilket är 20% billigare än motsvarande kolkraftverk).

    Allt detta inser alla med djup teknisk förståelse och med en öppen opartisk granskning.

    Åke saknar uppenbarligen förutsättningar, vilket hans alla långa antikärnkraftsattacker belyser med önskvärd tydlighet.

    Februari 2011 gjorde jag ett inlägg för att snubbar som Åkeekonom (lär dig teknik och fysik i stället, ty det har alltid och kommer alltid vara, teknikutvecklingen som driver ekonomin):

    http://gunnarlittmarck.blogspot.no/2011/02/kina-bygger-ut-sin-hamn-och.html

  4. Åke Sundström skriver:

    Från trätobroder Littmarck intet nytt. Fast lite roligt att han kallar Fukushima för ”stenålderskärnkraft”. Precis som våra egna gamla reaktorer, eller? Då kanske vi är eniga om att sådan mossig teknologi bör skrotas snarast möjligt? Men han kommer han, som vanligt, inte med ett enda litet försök till att bemöta och gendriva min analys. Samtal med döva båtar föga.

  5. Gunnar Littmarck skriver:

    O.K Åkeekonom;

    Jag gör ett snabbt försök med noll hopp att nå dig, ty man kan inte nå den som saknar förutsättning och eller vilja att förstå:

    ”Förklaringen är att de två huvudalternativen på elmarknaden, kol och uran, alltid har kostat ungefär lika mycket; så fungerar fria marknader.”

    Glöm det:

    För kostnad kan du se Sydkorea som ”nyss” var ett u-land men efter några årtionden lärt sig bygga moderna reaktorer, där kol var 40% dyrare än kärnkraft, tills de två senaste reaktorerna började byggas och sänkte priset långt under vad kolkraftverk med gratis kol kostar:

    http://world-nuclear.org/info/Country-Profiles/Countries-O-S/South-Korea/#.Ujx1YIYvUys

    Trots att Sydkorea har samma regelverk som USA och följaktligen allt i ett kärnkraftverk är dyrare än i motsvarande kolkraftverk (tippa ett lass granit på ett kärnkraftverk och det måste slutförvaras) så bygger de nu billigare kärnkraftverk än motsvarande kolkraftverk.

    Dessutom kräver kärnkraft avsevärt mindre yta (som exempel se Indiens GenIII+ och deras GenIV som är godkända av försäkringsbolagen i tätbebyggda områden utan skyddszon) avsevärt färre driftpersonal och har avsevärt längre livslängd.

    ”elpriset på en allt mer integrerad europeisk elmarknad styrs av priset på kol. ”

    Fel elpriset styrs av subventioner skatter regelverk och kostnad för tillämpning av dessa regelverk.

    Men Ryssland och många forna östländer saknar dessa kostnader.

    Därför byggs 16 stora reaktorer bara riktat mot norra Europa och det finns noll chans att belägga elimport från Kalingrad med tull.

    Det tar lite tid i en energidesperat värld där ”nyss” olja var ”gratis” att ersätta med kärnkraft, även om det systemet är billigast, så är det svårt att konkurrera mot 1990-talets oljepris.

    Den politiska osäkerheten gör att investerare ”gamla” kärnkraftsländer hellre investerar i snabbväxande länder utanför OECD.

    Kärnkraft har hittills och kommer under knappt ett årtionde till bäst lämpa sig för att ägas av medborgare men byggas och drivas på entreprenad, så som det mesta av ett lands infrastruktur.

    Jag håller med dig Åke då du skriver att dagens klimatpolitik är extremt resursineffektiv då den dels inte bygger på vetenskap, dels inte påverkar den globala utvinningen av fossila energier.

    Sverige borde utnyttja landets fossila tillgångar, bara oljan utanför Gotland lär vara värd över 100 miljarder, den lär Polen utvinna med horisontalborrning.

    Skiffergas och skifferolja borde med få utvinnas på samma villkor som koppar silver eller järn, liksom uran och torium.

    Jag håller även med mig om det område där det verkligen skar sig mellan mig och Svenskt Näringsliv.

    De extremt resursdestruerande elcertifikaten.

    Lärde du dig hur exempelvis det ur ASEAatom sprungna APR-1400 utvecklats av Sydkorea och numer i parbyggnad är mänsklighetens billigaste energisystem, så skulle du inse att elpriset kommer utvecklas som hemelektronik och alla annan storskalig industriutveckling.

    Kärnkraft har ingen mätbar råvarukostnad och dess produktion har ett i det närmaste omättligt behov nu när 6 gånger OECD ska elektrifieras, därför kommer elpriset fortsätta sjunka globalt i evigheter.

    Alla produkter som saknar insatskostnad och har en ökande marknad prisutvecklas mot noll.

    Jag deltar i denna debatt för de ”tysta” som läser, Åkeekonom är som så många andra ”tråkiga” människor, en som inte lär nytt och ifrågasätter egna åsikter hårdast.

    Just egenskapen att ifrågasätta egna uppfattningar hårdast gör unga människor så intressanta och jag är och kommer alltid i detta avseende vara yngst.

    Häpp!

    • Åke Sundström skriver:

      I förra inlägget bidrog du med en intressant upplysning, när det beskrev direktförgasning av kol underjord. Utan att berätta någonting om kostnadssidan ansåg du dig kunna påstå att ”då slås å andra sidan alla andra storskaliga energisystem ut inkl alla andra baser för drivmedel”.

      Alltså även kärnkraft!! Du stärker alltså MINA argument och motsäger ditt eget förord för ny kärnkraft. En så osammanhängande ”analys” kan man inte ta på allvar.

      Meningsfulla samtal förutsätter vidare att du medger att den svenska kärnkraften är kraftigt subventionerad och att den svenska effektbalansen i dagsläget omöjligen kan inrymma både vattenkraft och 10 kärnkraftsreaktorer. Sen må du hävda att framtida reaktorer kan förändra den slutsatsen, dock utan att kunna leda detta i bevis förrän din mirakelteknik finns på plats i form av kommersiellt lönsamma kraftverk.

      • Gunnar Littmarck skriver:

        Du måste lära dig tänka, fysik och teknik, ekonomi är för idioter.

        En av mina kamrater tog civ, ek på handels.

        Han undrade varför han skulle läsa deras 20 poäng i matematisk statistik då 6 poäng för teknisk fysik är vida överlägsen?

        Svaret var att han inte behöver det, de kurserna är för att idioter ska med hårt arbete men utan intellektuell förmåga, kunna klara examen.

        Därefter blir de anställda som rådgivare till skattefinansierade beslutsfattare.

        Fyfan…

        Den dag Åke, du kan köpa en MB klass S plocka isär den, förstå var komponents funktion, därefter sätta den samman till en bättre bil, den dagen har du nått min och alla hundratusentals globalt som har kapacitet att bidra.

        Jag ska förbarma mig över ditt intellektuella armod:

        Starta med att plugga in allt om underjordisk förgasning av kol, Fischer Tropsch metoden, horisontalborrning, modern styr och reglerteknik.

        Kom tillbaka och visa att kol kvar i sina underjordiska depåer kan priskonkurrera mot olja till ett pris av 15$/fat

  6. mats skriver:

    Jag är beredd att ge er båda rätt i vissa delar. Jag kan gott tro att Gunnar har rätt i att kärnkraft är billigast där rätt förutsättningar finns (enligt Gunnar på många ställen, enligt Åke på något färre). Men ekonomiska realiteter borde ge Åke rätt i att det finns ingen affärsmässighet i att bygga för mycket överkapacitet.
    Min nyfikenhet ökar och önskan om att se en verkligt avreglerad marknad utan bidrag och subventioner. Hur skulle energimarknaden utvecklas?

    • Gunnar Littmarck skriver:

      Billig elkraft driver dagens elproduktionsföretag i konkurs, det gynnar bara övrigt näringsliv och medborgare.
      Därför måste storskalig energiomvandling ägas av samhället men byggas och drivas på entreprenad, som vägar och mycket annat.

      Så gjorde många länder tidigare, nu nya snabbväxande som Sydkorea och Kina.

      Fra marknadskrafter gynnar bara samhället på kanske 90% av alla verksamheter?

      Minns att elintensiv industri tidigare ägde vattenkraft som såldes billigt på 1990-talet då oljan kostande $10/fat.

      Kommuner sålde ut elnät (som redan var betalda av elkonsumenterna, vilka nu får betala om och om igen) och även sina kraftverk.

      Investringarna med detta kapital blev vad gäller kommuner en långsiktigt ökad driftkostnad för dess medborgare.

  7. Åke Sundström skriver:

    Det är just det – vad som kan förväntas hända på en avreglerad marknad utan subventioner och straffskatter – som jag beskriver i skriften ”Kärnkraften har gjort Sverige fattigare”. Du har läst sammanfattningen, och då har du säkert insett att det skulle bli mycket stora förändringar. Framför allt en lägre elförbrukning och en utslagning av både vindkraft och kärnkraft. Plus en del förändringar i vår industristruktur: bortfall av extremt elintensiv produktion, som aluminium och tidningspapper, men mer av energisnåla produkter som sågtimmer, trähus mm.

    Konkret: I ett sådant tänkt nuläge skulle elkonsumtionen ligga på 110-115 TWh, att jämföra med dagens subventionsstyrda drygt 140 TWh. Medan elsystemets kapacitet är över 170 TWh. Det synliga elöverskottet är således 30 TWh med den ”sanna” är minst 55 TWh. Överskottet av effekt är procentuellt sett ännu större, eftersom bortfallet av elvärme rejält kapar effekttopparna under kalla vinterdagar.

    Vad du menar med din första punkt är oklart. Jag vidhåller att valet mellan kärnkraft och kolkraft generellt är egalt. Det kan inte finnas några avgörande kostnadsskillnader mellan de två. För i så fall skulle det dyrare alternativet, som kolkraften förmenas vara, redan ha gått under – och så är som bekant inte fallet. Och där kolet är hotat, som i USA, är osaken inte billig kärnkraft utan ökad utvinning av naturgas och skifferolja.

    Däremot kan det givetvis finnas en viss spridning i kostnader och priser genom att kärnkraftsbyggare ägnar som åt s k prisdiskriminering, d v s tar lite mer betalt i länder utan konkurrerande alternativ och mindre betalt i länder som Sverige, med många konkurrenter (de första svenska reaktorerna var rena förlustaffärer för Westinghouse och ASEA Atom försvann tyst och stilla). Men det ändrar på intet sätt helhetsbilden.

    • mats skriver:

      Gunnar, vi vet båda att ekonomer i normalfallet har en klart enklare matematisk utbildning än ingenjörer och fysiker. Men det motiverar inte att skälla på de ekonomer som trots allt förstår hur en marknad fungerar. Ibland har ingenjörer svårt för att greppa att den tekniskt bästa lösningen inte når tillräcklig efterfrågan på en marknad. Betamax är väl det klassiska exemplet.
      Jag kan ta ett annat. De flesta håller med om att pink Cadillac ragtops är mycket sexigare än silverfärgade Toyotas. Men de flesta väljer den själlösa japanen, även om de får bilarna till samma pris. Jag kan inte förklara det rationellt, men så fungerar marknader.
      Du må som ingenjör producera det tekniskt mest fulländade av vad som helst, men om marknaden inte inser det och inte tycker sig tillfredsställa såväl sina rationella som irrationella behov, så får du inte sälja tillräckligt för att gå med vinst.

      Efter att ha läst båda era inlägg inklusive din intressanta länk om Koreansk kärnkraft, kan jag endast föreställa mig att kärnkraft, kol, olja, naturgas, vattenkraft och bioenergi alla kommer att finnas kvar under överskådlig tid för att täcka baslast efter de förutsättningar (inklusive de irrationella) som finns på den marknad där de verkar.
      Men längre än så sträcker sig varken mitt förstånd eller min kristallkula.

      • Gunnar Littmarck skriver:

        Tyvärr förstår inte ekonomer hur marknader fungerar på längre sikt, det är orsaken till alla felbeslut från centralbanker och regimer.

        Nu lever ”idioterna” kvar i tron att stimulering av godtycklig konsumtion ökar samhällets resurser…

        Det var länge sedan ökad godtycklig konsumtion ökade mängden yrkesarbetare och därmed ökade de totala resurserna.

        Bara där har du ett exempel på varför dagens ekonomer är en av de mest samhällsfarliga yrkesgrupperna.

        Jag har haft långa diskussioner med de som har både civ ing och civ ek, 99% är destruktiva genom att de inte greppar helheten.

        Curt Nicolin är ett exempel, han var en av de bästa men ändå ej tillräcklig.

      • Åke Sundström skriver:

        Nej, Mats, den slutsatsen håller inte. Om man får ta dig på orden – ”som finns på den marknad där de verkar” – antyder du att även SVENSK kärnkraft har en roll att spela, d v s inryms i vår effektbalans inom överskådlig framtid. Det betyder att jag skulle ha fel i mina påståenden om vårt stora och smått groteska överskott av s k baslast. Försök bevisa den saken. Gissar att det handlar om en olycklig formulering och att du i själva verket inte tar ställning i den frågan utan syftar på den globala scenen. Mitt inlägg handlade primärt om förutsättningarna i Sverige, låt oss behålla detta fokus.

        Beträffande Littmarcks länk om Sydkorea, som även jag förstås tagit del av, hoppas jag du upptäckte att texten var skriven av en förening av kärnkraftstekniker och alltså inte var någon objektiv, vetenskaplig källa. Kanske fastnade du för utsagan om en elkostnad på 0.03 USD per kWh, d v s cirka 20 öre. Dock saknades det utförligare kalkylunderlag som du själv efterlyst (liksom jag). Man måste t ex veta vilken kalkylränta som använts och i vilken mån statliga bidrag finns med i bilden.

        Om dessa 20 ören givit en sann bild av den kommersiella verkligheten så skulle kön av intressenter vara mycket lång, vilket den bevisligen inte är, i varje fall inte i Europa eller USA.

        Att bluffa med hjälp av vinklade kalkyler är lika lätt som att ljuga med BNP-statistik eller friserade prisindex. Vårt eget KPI underskattar t ex inflationstakten med ett par, tre procentenheter, för att nu som omväxling vidga perspektiven en smula.

        • mats skriver:

          Jo, jag tänkte som generellt resonemang för hela världen. Sedan finns väl ändå en möjlighet att svensk kärnkraft skulle bli kvar om vi avreglerar och andra länder fortsätter straffbeskatta och snedvrida, om vårt elöverskott kan säljas billigt och locka hit industri, alternativt exporteras via de nya kablar som byggts och byggs.
          Artikeln om Korea var en partsinlaga var klart. Men jag förutsätter att den var tekniskt korrekt. Allt ohederligt i den vägen tror man ju skulle avslöjas snabbt.

          • Åke Sundström skriver:

            Tekniskt må Korea-kalkylen vara korrekt, men den uppgivna kostnaden går inte att kontrollera. Som du märker är Littmarck märkvärdigt tyst på den punkten, trots att vi båda efterlyst ett klargörande. Och nog inser du andra länder skulle stå i kö för att upprepa bedriften, om nu uppgiften vore sann. Har du noterat något sådant intresse?

            Inte heller håller din hypotes om en möjlig exportmarknad ifall andra länder fortsätter att ”straffbeskatta och snedvrida”. Även elimportörer betalar skatt i Tyskland, så vari ligger vinsten? Prisdifferensen mellan Sverige och Tyskland är numera så liten att man inte får betalt för den dyra överföringskostnaden. Nej, enda effekten av en övergång till marknadsekonomi är att investeringarna i ny elkraft upphör under minst ett par decennier och att ”AB Svensk kärnkraft” går mot en säker sotdöd.

            Om generation IV mot förmodan sänker kostnaden för ny kärnkraft, finns det ändå ingen logik i att bygga i Sverige för exportändamål i stället för i det tänkta importlandet eller dess omedelbara närhet.

            Att försöka locka hit utländska företag för att under kort tid dra nytta av prisfallet på el vid en avreglering, är lika fåfängt. Företag måste tänka långsiktigt och på sikt kommer elpriserna i Europa att utjämnas så gott som helt. Bara på Island kan elen förbli något billigare än i övriga än i Europa.

  8. Åke Sundström skriver:

    Fortfarande inga bemötanden i sak, bara nya undanflykter. Nu med det komiska påståendet att ekonomer inte förstår hur marknader fungerar. Du har inte begripit att Fed och ECB bedriver ekonomisk POLITIK, inte alls styrs av vetenskapligt förankrad analys. Som alla andra av bloggens läsare känner till, är jag för egen del starkt kritisk mot dessa institutioner, liksom mot vår egen riksbank. Samt mot mina skråkollegor, alla dessa mer eller mindre maktlojala (i klarspråk: prostituerade) professorer, som springer politiska ärenden genom att tiga om sedeltryckandets skadliga effekter, om klimatpolitiken, om den sanna inflationstakten och om många andra s m s ”känsliga” frågor.

    Däremot finns det ingen seriös ekonom som påstår att Borgs och andras kortsiktiga konsumtionsstimulanser ”ökar de totala resurserna”, som du skriver. Du fabulerar, som vanligt. Om kärnteknologi vet du en hel del, men har ingen aning om den ”helhetsbild”, som du berömmer dig av att behärska. Hybris brukar en sån attityd kallas. Så det är helt logiskt att en sådan förvriden självbild leder fram till åsikten att 99 procent av dina diskussionspartners – även civilingenjörer – är destruktiva idioter. Inte ens Curt Nicolin var så insiktsfull som du.

    Fast i det senare fallet har du delvis rätt, fast av fel skäl. Nicolin var en kunnig teknolog men också en framgångsrik ASEA-chef och SAF-ordförande. Men han hade, som du, noll koll på hur energimarknaden fungerar. Du kanske känner till att ville han bygga 100 svenska reaktorer av den typ du nu kallar stenåldersteknik.

    Vi är faktiskt eniga om en hel del, men du är en virrhjärna och en omöjlig samtalspartner, som jag konstaterat redan på Climate Scam. Nu sätter jag punkt även här.

  9. Åke Sundström skriver:

    Avslutningsvis, Mats, får jag intrycket att du, på folkpartivis, är lite kluven. Du instämmer i min kritik på de flesta punkter, men tycks samtidigt vara väldigt angelägen om att försöka hitta en nisch för svensk kärnkraft, som i ditt senaste inlägg. Kanske styrd av en välbefogad framstegsoptimism, men eventuellt också influerad, i någon mån, av 60 års indoktrinering om atomkraftens betydelse. Kvar står det positiva inslaget, att du – i motsats till så många andra – är öppen för egna tankefel och medverkar till en hederlig diskussion i viktiga frågor som tigs ihjäl av partierna, forskarna och pressen.

    • mats skriver:

      Jo, det är nog lite rätt uppfattat att jag är kluven. Bakgrunden är denna. För 30 år sedan trodde jag att kärnkraft var ekonomiskt bra för ägarna, men dåligt för kunderna, samt att det var tekniskt riskabelt (uranbrytning och slutförvar inkluderat).
      På senare år har jag insett att kärnkraft tekniskt sett inte har så stora risker som jag tidigare trott. Dessutom att den stora kostnaden för kunden ligger i nätkostnaden, inte i produktionspriset. Därmed borde allt vara frid och fröjd i synen på kärnkraft som ett energislag vilket som helst.
      Men så kommer du och lär mig att kärnkraftens ekonomi är ett stort frågetecken, både för ägare och kunder. Därav min ambivalens. Med tiden ska jag väl finna ett förhållningssätt till kärnkraften som gör det möjligt att hantera både den tekniska frågan och den ekonomiska på ett sätt som känns rimligt och förnuftigt.

      • Åke Sundström skriver:

        Ett resonabelt svar, som tyder på lyhördhet och ett ärligt sökande, som ganska säkert leder dig fram till uträtade frågetecken.

        Men varifrån har du fått uppgiften att nätkostnaden är viktigare är produktionskostnaden? Definierar du kanske termen nätkostnad på ett felaktigt sätt? Hur som helst är denna fråga irrelevant i valet mellan kol- och kärnkraft; båda betalar ju ungefär samma överföringskostnad. Däremot är den ofta avgörande i valet mellan elvärme och biobränslen.

        PS.
        Notera också i vilken leveranspunkt kärnkraftens kostnader anges. Fritt kraftverk, ca 40 öre. Men hos köparen, inkl överföring, handlar det om cirka 60 öre (exkl skatt). När atomenergins vänner pratar om sin favorit är det nästan alltid kostnaden i själva kraftverket som åsyftas, trots att man sedan jämför med marknadspriset, som inkluderar nätkostnaden. En av de vanligaste bluffmetoderna; att ljuga genom att jämföra äpplen och päron. DS .

        • mats skriver:

          Jo, jag har gjort det väldigt enkelt för mig när jag bedömer priset för nätkostnaden. Jag tittar på min egen elräkning och konstaterar att jag betalar 30% mer (på årsbasis) för att vara ansluten till elnätet än vad jag betalar för strömmen. Då är en del av elpriset överföringskostnad, så jag betalar väl minst 50% mer för nätet och dit hörande kostnader än för tillverkningen av själva strömmen!
          Spara el? Nej, det har jag inget för! Först måste jag öka min förbrukning så jag kommer upp i nivåer där det är lönt att börja fundera över sparande.

  10. Åke Sundström skriver:

    Din höga nätandel är inte representativ. Den beror tydligen på att din elförbrukning är väldigt låg. Tack vare de vedspisar du berättat om? Fast galet är det förstås ändå.

    De s k tillvidarepriserna är ett annat exempel på hur svaga och dåligt informerade elkunder grundlurats. Inte minst av de förmenta landsbygdsvännerna i centerpartiet. Maud Olofsson hade via sina ombud i Vattenfalls styrelse kunnat sätta stopp för detta oskick. Hennes efterträdare tiger likaså. I Alliansens Sverige tvingas frivilliga krafter, som Villaägarna, rycka in för att bekämpa elbolagens gulaschbaroner, med Vattenfall i den ledande rollen.

    Men som sagt, frågan är irrevant för dina funderingar om valet mellan olika kraftslag. Eller hur?

    • mats skriver:

      Vedeldning är säkert en viktig del av förklaringen. En annan kan vara det som du brukar tala om, nämligen det subventionerade överskottet. Ett sätt att få tillbaks de pengarna är att lägga nätpriset högt och förbrukningspriset lågt. Då får ju alla vara med och betala lika fullt, oavsett förbrukning.

Kommentarer inaktiverade.