Om lagars hierarki och giltighet

Vi håller oss med ett antal rättssamlingar som ska underlätta bedömningen av mänskliga mellanhavanden. De vanligaste av dessa är grundlag, lag, speciallag, förordning, föreskrift, avtal. De är typiskt åtskillda hierarkiskt i den ordningen. Men speciallag och avtal flyter omkring lite, ibland kan de gå före lag, ibland hamna i änden på repet.

Om en myndighet ska utfärda en föreskrift eller förordning, ska den ha stöd i överordnad lag och vara baserad på kunskap, exempelvis inhämtad via forskning. Det allra minsta man kan kräva är att regeln inte strider mot överordnad lag.

Om forskningen visar sig vara falsk eller otillräcklig, faller bestämmelsen. Religion, tro eller livsåskådning är inte vetenskap. Intrinsikalism är tro och därmed inte ett fullgott argument för någon lag. Mycket av de naturskydds- och miljöregler som finns och införs bygger på intrinsikalism, utan hänsyn till grundlag och ägarens rättigheter.

Regeringsformen (grundlagen) stipulerar rätt till ägande. Åsidosättande av denna kan tillåtas ske i ”angeläget allmänt intresse”. Detta intresse ska vidimeras av vetenskapliga rön och fakta (angelägenhet, intresse och allmängiltighet ska påvisas). Finns inte det vetenskapliga stödet, faller det allmänna intresset, därmed faller inskränkningen i äganderätten. Med angeläget menas av stor betydelse. Detsamma kan sägas om intresse. Grundlagen har alltså försetts med både livrem och hängslen för att garantera äganderätten. Trots detta sker godtyckliga inskränkningar så gott som dagligen. Enligt lagen räcker det inte med en angelägen tjänsteman som vill leka kung för en dag. Detta borde vara självklarheter.

Idag inför myndigheter efter eget tyckande, utan stöd i grundlagen, utan stöd i vetenskap, föreskrifter som allvarligt inskränker äganderätten för den enskilde. Myndigheterna bryr sig sällan om att utreda och förklara varför denna inskränkning utgör ett ”angeläget allmänt intresse”. Det är tyvärr även allt för vanligt att även regering och riksdag skapar regler (förordning repsektive lag) som saknar förankring (alltså är tillåten) i grundlagen, eller som är direkt förbjuden i grundlagen. Utan författningsdomstol kan emellertid medborgaren aldrig bli jämbördig med staten och utmana statens beslut i principfrågan.

Jag medger att en författningsdomstol i första hand är tänkt att vara kontrollmekanism där den dömande makten tillser att staten inte trasslar in sig i regler den inte har överblick över. Men det skulle vara en stor hjälp för medborgaren om en sådan funnes. För då skulle de värsta tankevurporna och orättfärdigheterna vara borta ur lagen när medborgaren kommer till en förvaltningsdomstol med sin principiella invändning.

Om man inte själv och inte heller det juridiska biträdet är observant eller tillräckligt systematisk i sitt tänkande är det lätt att missa den principiella frågan. Den gömmer sig så att säga mellan paragrafträden i juridikskogen. Missar man att ställa de principiella frågorna, exempelvis gentemot grundlagen, då kan man endast utmana staten i sakfrågan. Det gäller alltså att i besvären mot myndigheten finna tolkningen av den lag eller regel man på principiella grunder anser staten orätt har stiftat (eller nyttjat). Nästan enda möjligheten att få principiellt rätt i Sverige är om ärendet tas upp i europeisk domstol.

Jag är inte jurist, idéhistoria och filosofi är det som lett mig in på dessa frågor. Jag skriver detta med ett rättsområde i åtanke, äganderätten. Det finns idag hundratals regler av olika dignitet, som alla har det gemensamt att de inskränker äganderätten utan att klargöra varför dessa regler skulle utgöra ett sådant ”angeläget allmänt intresse”, så att de ska tillämpas allmänt och utan hänsyn till det enskilda fallet. Finns det ett allmänt angeläget intresse av att avskaffa äganderätten, då ska den lagstiftas bort öppet och ärligt, inte gnagas bort med särlagstifning som inte tvingas tåla att måttas mot grundlagen.

Taget helt ur minnet har jag för mig att Thomas Jefferson sa något i stil med: ”There is no argument stronger than one that stands on principle.” Om inte, så säger jag det själv, nu. Vi kan inte längre tillåta myndigheterna i principlös kleptokrati springa runt och beslagta medborgarnas egendom.

Men det hastar, ty EU hyser önskan och smider planer att på samma sätt få åtkomst till privat mark. De formar i detta nu en ny alltomfattande skogspolicy. Alltomfattande så när som på markägarens rättigheter, denne blir utan. En vasall eller träl på sin egen gård.

 

I USA är det vanligt att lagar är tidsbegränsade, förnyas de inte blir de ogiltiga. Detta har även diskuterats i Sverige, utan framgång. Nyligen beslutade senaten i Oregon att inte förlänga lagen om rena bränslen efter år 2015. Klimathotet är avpolletterat. Klimatet behöver inte längre den lagen och följaktligen behövs inte heller lagen.

Det finns allt mer information tillgänglig om bra och dåliga exempel i vår värld. Tyvärr sållas inte detta stoff utifrån principer som befrämjar en kvalitativ medborgerlig insyn och förståelse. Media sumpar sitt viktigaste uppdrag.

Det här inlägget postades i Äganderätt, Aktuella övriga ämnen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Om lagars hierarki och giltighet

  1. B-J Bjurling skriver:

    Bra skrivet, och angeläget.

  2. Samuel af Ugglas skriver:

    Tänk om svenska folket kunde göra sig fria från korrupta politikers mutor och se verkligheten som den är när oavsättliga skattefinansierade så kallade ”tjänstemän” är ute på sina stöldturne’er.
    Tack Mats. Ditt budskap är kristallklart och lättbegripligt!

  3. Åke Sundström skriver:

    Se där, ännu en ny dårskap från Bryssel – vem orkar bli upprörd eller ens förvånad? Och fortfarande har Sverige inget EU-kritisk parti, medan ett nytt sådant i Tyskland fick stöd av nära 5 procent av väljarna i helgen. EU-utträde + skrotad klimatpolitik, hur stark vore inte den kombinationen nästa höst? Dags att tänka om, Mats m fl?

Kommentarer inaktiverade.