Sionism och jihadism

Jag tipsades av en läsare om boken Judisk historia, judisk religion, Tyngden av tre tusen år, av Israel Shahak, utgiven i original 1994. På svenska 1996 på Foinix förlag, finns på bibliotek.

Jag kan inte med någon normal standard anses om okunnig om judendomen och dess historia. Jag har läst hela bibeln ett par varv, jag har läst kortare avsnitt om judisk historia på andra ställen, även som del i kurs i idéhistoria. Så jag har nog varit bättre informerad än de flesta icke judar. Men denna bok tvingar mig att tänka om.

Shahak är en jude från Polen som tillbringade sin barndom i fånglägret Belsen. Efter kriget kom han till Israel där han sedan dess varit bosatt och verksam som forskare inom naturvetenskapen. Han har även stort humanistiskt intresse och har mer än en gång retat gallfeber på de israeliska myndigheterna.

Han kan sägas peka på en judisk världskonspiration, sionismen. Protestanter brukar ju anse katoliker hålla sig med ett oförsvarligt slappt förhållande till dubbelmoral. Om Shahak har rätt, vilket han förmodligen har, är katolikerna slagna med hästlängder av judarna.

Enligt hans beskrivning kommer sig den viktigaste skillnaden och missuppfattningen om judendomen av att så få kan läsa hebreiska och arameiska, även bland judar utanför Israel, i synnerhet i USA. Sionisterna och staten Israel kör med dubbla budskap. Ett utåt på andra språk och ett internt på hebreiska. Han återkommer flera gånger till detta. Bland annat med exemplet att en jude inte får rädda livet på en icke jude. Såvida det inte innebär en större risk för juden själv eller judendomen i stort att vägra hjälpen.

Allt en jude gör ska gynna honom själv eller judendomen på icke judars bekostnad. Denna ytterst obehagliga och rasistiska dogm visar han upprepade gånger på, med exempel ur Talmud. Denna falskhet är dock inte alla judar medvetna om, för de kan inte hebreiska. När de vill lära mer om sin religion är de hänvisade till rabbinernas tolkningar. Dessa har varit vana att ha total makt över sina församlingsmedlemmar, eftersom de judiska befolkningsgrupperna vanligen varit rättsligt autonoma under säväl romerskt som islamiskt och europeiskt styre fram till mitten av 1800-talet. Rabbiner och boklärde har varit den allsmäktiga instansen och dömt judar efter gammaltestamentlig skrift och Talmuds tolkningar ända in i modern tid.

Det är inte konstigt att judarna själva blev, och i hög grad fortfarande är förvirrade, i kontakten med det moderna rättssamhället och demokratierna. Många judar omfamnade exempelvis till en början nazismen och dess krav på rasrenhet, tills de började inse att de europeiska nazisterna inte ansåg judarna tillhöra den önskvärda rasen. Denna förvirring präglade också de europeiska länderna i början, hur ska man döma judar när de ska dömas efter samma mallar som europeér, som fransmän, tyskar och italienare? Hur stor hänsyn ska tas till deras egna lagar och religiösa påbud? Ibland hamnade man snett.

Samma fråga dyker emellanåt upp med Europas sentida muslimska invandrare. Deras prästerskap vill ta med sig rätten att enväldigt och utan apell döma sina församlingsmedlemmar enligt islamsk lag, den version som just den gruppen tillämpar. Detta måste vi naturligtvis kraftullt och bestämt avvisa.

Det är i dessa dogmatiska extremismer, rent rasistiska ideologier, som sionismen och jihadismen förenas som galningarnas utopier. Den som inte tror mig eller vill veta mer, läs boken, ni kommer att skratta, gråta och förundras över hur vilseförda våra västliga politiska ledare och kulturetablissemang är av de tvetungade sionisterna. De som styr mellanösterns enda “demokrati”, Israel.

This entry was posted in Frihet and tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.