Dagens artikel är en anmälan till Riksrevisionen som lämnats in av Östen Lundberg, ordförande i Jävre Byamäns Samfällighetsförening. Ärendet är konflikten mellan äganderätten och bärplockning med hänvisning till allemansrätten.
ANMÄLAN. 1 Polisens i Tierp beslut att ej stävja brott på Lars Erikssons fastighet.
Bifogar JO anmälan av polisen i Tierp. Bifogar även följebrevet till Regeringens berörda departement. Kräver granskning av ansvarsfördelningen mellan polisen resp. kronofogden avseende det gigantiska, olagliga bärplockarlägret på Lars Erikssons mark, augusti 2013.
Vi markägare anser att det är polisens skyldighet att stävja och förebygga brott. Tyvärr gjorde polisen ingetdera.
ANMÄLAN. 2 Naturvårdsverkets vantolkning av allemansrätten. Ett övergrepp på markägaren och äganderätten.
Roten till det onda är Naturvårdsverkets (NVV-s) grova misshandel av äganderätten, till förmån för sin vantolkning av allemansrätten. Allemansrätten är ingen lag, ej definierad eller nedtecknad i någon författning. Trots detta drar sig NVV inte för att påstå, att storskalig kommersiell bärplockning och annan kommersiell verksamhet på annans mark, utan markägarens medgivande, ingår i allemansrätten.
NVV drar sig heller inte från att saluföra markägarens egendom, exempelvis bären, runt om i världen. Detta utan varken medgivande av markägaren, eller ekonomisk ersättning till ägaren för egendomen och nyttjandet av fastigheten. Utan över huvud taget någon kontakt med markägaren har detta skett genom översättning av skriften, Allemansrätten på andra språk. Enligt Jordabalken 2 kap. § 1 (till fastigheten hör på rot stående träd och andra växter och naturgödsel) är bären markägarens egendom. Att olovligen, utan markägarens medgivande lägga beslag på egendomen är stöld eller grov stöld, och försäljning eller vidareförädling av densamma häleri.
Den Svenska naturen är en nationell tillgång (alltså inte en internationell tillgång ) som skall skyddas och vårdas. Vi anser att NVV:s vårdslösa tolkning av allemansrätten, hårdhänt exploaterar och globaliserar den svenska naturen, helt utan möjlighet till rättslig kontroll över omfattningen, och utan den lagfarne ägarens insyn.
NVV-s vantolkning är en grov kränkning av markägaren och dennes mark. Enligt regeringsformen 2 kap.§ 15, skall alla ha tillgång till naturen enligt allemansrätten, en allemansrätt som enligt ovan saknar juridisk existens. Ingenstans står det, i vilken omfattning, vems mark som avses ( statlig ,kommunal, privat), och ingenstans står det att den skall vara gratis.
Regeringen förtydligar allemansrätten i prop. 2009/10: 238 och regeringsskrivelse 2012/13:51, som rätt för envar att vistas i naturen.
Inte ett endaste ord i detta förtydligande, ger allmänheten rätt att stjäla markägarens egendom, exempelvis bären. Vidare betonar regeringen i betänkandena 2011/12:MJU14 och 2010/11:MJU19 vikten av dialog mellan kommersiella nyttjare och markägare. Denna dialog skall ske, tre till sex månader, innan verksamhet på annans mark påbörjas. Detta har NVV fullkomligt ignorerat.
NVV:s grumliga försök, att motsatsvis tolka brottsbalken så, att vad som inte är förbjudet är tillåtet, har ingen juridisk bäring. Därmed faller grundvalen i NVV:s falska och enligt vår mening brottsliga tolkning av allemansrätten.
Lika grumligt använder NVV. domen i forsränningsmålet till intäkt för att kommersiell verksamhet kan bedrivas på annans mark, utan medgivande av markägaren. HD skriver, att detta torde inte gå att förhindra. En väldigt luddig skrivning av HD, då ordet torde, inte bestämt klargör skrivningens innebörd. HD dömer ju också följdriktigt forsränningsentreprenören, att vid vite om 200 000 kronor upphöra med verksamheten på den klagande markägarens mark.
Hovrätten har i sin dom i forsränningsmålet menat, vad senare Högsta domstolen fastställde, att allt nyttjande av annans fastighet som går fritt från straff, kan dock inte anses tillåtet. Vidare skriver HD, allemansrätten grundas på sedvana. Obs inte sedvanerätt och är alltså ingen rätt enl. vår mening.
Allemansrätten som är en nutida benämning på rätten att vistas i naturen, blandas ofta ihop med den sedvana som rådde före andra världskriget och århundrande bakåt i tiden.
Denna sedvana, växte i forna dagar fram, för att i ofta väglöst land kunna förflytta sig över annans mark, vid exempelvis drivning av kreatur till bete på utmarker, idka myrslåtter till vinterfoder. m.m. En rätt som var ömsesidig, fastighetsägare emellan. Generösa markägare tillåter, än i dag, att envar svensk medborgare ,alltså inte enbart fastighetsägare, får plocka bär till husbehov, för egen konsumtion på annans mark.
Den allt större invasionen av naturturism som breder ut sig över landet, och gör intrång på markägarens mark, utan skälig ersättning till denne, har inget med dåtidens sedvana att göra, och måste omedelbart stoppas.
Det föreligger enligt HD inte någon lagstiftning, angående allemansrättens närmare innehåll, varför innebörden härav är svår att fastställa. HD skriver vidare att de berörda bestämmelserna om allemansrätten tar primärt sikte på förhållandet mellan den enskilde och markägaren och inte på den omfattande friluftsverksamhet som under senare år utvecklats genom olika organisationer och näringsidkare.
De båda, högt skattade utredarna om allemansrätten, Margareta Svenning, miljöjurist länsstyrelsen i Skåne och Clas Sandell, doktor och forskare vid Karlstads universitet, har båda uttalat sig sålunda, angående kommersiell, organiserad bärplockning.
Margareta S. Det är tveksamt om denna aktivitet ryms inom allemansrätten, och att det är markägaren som har rätt till avkastningen från sin fastighet.
Clas S. Det kommersiella nyttjandet av annans mark vid till ex. bärplockning utan tillstånd av markägaren kan behöva förbjudas, förutom plockning för husbehov.
Därmed faller grundvalen i NVV-s falska och enl. vår mening brottsliga tolkning av allemansrätten.
Vi kan inte längre tolerera, att NVV för allmänheten, undanhåller eller mörkar det ovan angivna utdragen från HD- domen i forsränningsmålet, genom att inte ta med dem på sin hemsida. Jävre Byamän ifrågasätter NVV.s lämplighet att fortsättningsvis hantera allemansrättsliga frågor. NVV:s diskriminerande inställning till markägaren och markägandet hör inte hemma i en rättsstat.
Avslutningsvis kräver vi markägare en ny lag:
All organiserad kommersiell verksamhet, oavsett slag, på annans mark utan markägarens medgivande, utmönstras från allemansrätten och förbjuds, och att överträdelse medför straffansvar.
Östen Lundberg
Var det inte Palme som föreslog att man kunde använda pennan för att stryka i lagtexter?
Stryk ordet ”allemansrätt” i den svenska lagboken!
Jag vill gärna lägga till att det kan vara dags att flytta tillsynen över allemansrätten från Naturvårdsverket till Jordbruksverket. Då kanske äganderätten får det beaktande den förtjänar från myndighetshåll.
Dessutom slog Frihetsportalen nytt rekord igår, när denna artikel var införd, 834 sidvisningar. Östens artikel samt den från dagen innan om klimathotet var de som besöktes mest. Många besökare grävde också vidare i arkivet. Sådant känns uppmuntrande!
Hej Mats,
jag var en av dem som grävde vidare..ville kolla om Östen fått svar på sitt brev till NVV i sitt tidigare inlägg. Vilket han hade men man blev ju inte direkt tryggare av verkets syn på äganderätten.
Finns det något sätt att stötta byamännens förening? Som lantbrukare är man ju ständigt omgiven av företag och organisationer som vill äska pengar för att omhänderta mina intressen men här finns ju några som faktiskt agerar också.