Äsch, trots OS finns det saker värda att kommentera. Norrländska Socialdemokraten (NSD), lokaltidning i Norrbotten tolererar inte något annat parti än det egna. För förklaring till min rubrik, se artikeln. Den borgerliga tidningen Norrbottens-Kuriren ger till skillnad från NSD en rapport om vilket budskap SD hade med sig till marknaden.
Jimmie Åkesson gjorde ett besök på Jokkmokks marknad med det tydliga och rimliga beskedet att vi ska inte ha ärvda yrken i Sverige. Bördsrätt är oförenligt med demokratin. Alla ska ha samma rätt att etablera sig inom ett yrke. Det borde vara en naturlig del av det demokratiska samhällsfördraget.
Detta budskap passade naturligtvis inte samerna i Jokkmokk. Renägarna vill behålla sina ärvda privilegier. De kallar det rasism och ett brott mot folkrätten att få sina privilegier ifrågasatta. Då är det nog dags att tänka ett varv till. Rasism är det väl när man gör skillnad på folk beroende på deras ras/arv/genetiska uppsättning, inte när man behandlar alla lika oavsett bakgrund?
Sverigedemokraternas val att presentera denna icke-rasistiska tolkning av samhällsfördraget på just Jokkmokks marknad var mycket väl planerad. Nu gäller det att fullfölja och förklara sitt ställningstagande. En naturlig förlängning av tankegången är att bryta upp det ”skråväsende” som det korporativistiska svenska systemet, vilket ger facket tolkningsföreträde i de flesta frågor.
Jag har skrivit om dessa frågor tidigare, kul att det finns något parti som tar upp frågan.
En annan naturlig förlängning av tankegången är att avskaffa arvsrätten, då det ger ojämlika förutsättningar, en tredje att föräldrar inte ska få ta hand om sina barn då även det ger ojämlika förutsättningar. Dessa båda tankegångar har introducerats i Sverige av socialdemokratin genom en hög arvsbeskattning och en närmast obligatorisk förskola.
Det finns liberaler och konservativa som också är motståndare till en aspekt av arvsrätten, nämligen arvslotten. Resonemanget är att den som ackumulerat ett beskattat värde ska vara fri att bestämma dess fördelning vid sitt frånfälle. Ingen ska vara garanterad att ärva. Det ska avgöras av den avlidne innan hen dör.
I dessa tankegångar ingår normalt också att arv ska vara skattebefriat om testamentatorn under sin livstid erlagt skatt för kvarlåtenskapen. Jag kan tycka att allt detta är en rimlig hållning.
Däremot är det enbart socialister som förordar att föräldrar ska vara diskvalificerade som vårdnadshavare till sina egna barn.
Blev det inte ett stavfel i sista meningen, Mats? Du menar väl diskriminerade, d v s grovt missgynnade (ekonomiskt) i jämförelse med daghemsföräldrarna? Det var framför allt makarna Myrdal som underkände föräldrarnas kvalifikationer, så långt går inte hennes sentida partivänner, såvitt jag kunna se.
I dag är det f ö bara en pytteliten gradskillnad mellan Alliansens syn och vänsterpartiernas. KD, som länge var bästa borgerliga kortet i familjepolitiken, tiger när nymoderaterna påstår att ett anständigt vårdnadsbidrag (likvärdigt de gigantiska dagissubventionerna) vore ett hot mot den heliga arbetslinjen. Reinfeldt säger alltså, i klartext, att hemmaföräldern inte utför något arbete – till skillnad mot den dagisfröken som mot betalning gör samma jobb. Så enfaldigt att man baxnar. Men förvånad kan man inte längre bli.
Det ena (diskvalifikation) utesluter inte det andra… (diskriminering)
BNP och underlag för transfereringar förstår politiker. En förälder med löneinkomst och en förskolepersonal med lön smäller 10 gånger högre i räkenskaperna. Tänk vilken BNP-tillväxt Tyskland skulle få om man öppnade förskolor och serverade mat i skolan och skickade ut mödrarna i arbetslivet.
Jo, det är ju precis det jag talar om: skillnaden mellan ”vad politiker förstår” och vad som är sant. Hoppas din jämförelse med Tyskland är ironiskt menad, men förtydliga gärna. En snabb BNP-tillväxt som bygger på att oavlönat arbete ersätts av statliga bidrag höjer inte välståndet (men väl BNP, eftersom bara löneinkomster ”räknas”). Ett faktum som t ex inte Reinfeldts tycks känna till, såvida nu inte förklaringen är att han följder sina spindoktorers dåliga råd, att ljuga – därför att det objektivt sanna inte är politiskt gångbart i ett dagens kulturvänsterdefinierade debattklimat.
Och snälla, skriv inte ”en personal”. Det är ju precis den typ av misshandlat svenskt politikerspråk som man numera kan få sig livs även i public serviceradio och TV. Eller var kanske också detta ironiskt menat?
Ända sedan Birgitta Dahl på 60-talet motionerade om att föräldrarna skulle tvingas lämna barnen till en statlig indoktrineringsanstalt på dagarna (hon använde ett annat ordval) för att barnen skulle bibringas en socialistisk fostran, har jag ansett att sossarnas mål är att diskvalificera föräldrarna.
Ett rejält grundavdrag skulle kunna vara ett första borgerligt steg, valfri sam-eller särbeskattning, ett annat. Hellre det än RUT och ROT.
Kan även avslöja att jag håller på och läser James Buchannan och det är en läsning som tvingar en till att ifrågasätta sina egna föreställningar. Lovar att återkomma till det!
OK, jag har missat eller förträngt minnet av Dahls ”socialistiska fostran”, men sen dess har språket hyfsats en hel del, vågar jag påstå. I dag skulle ingen s-politiker våga uttala sig på det sättet.
Men målet för min kritik var ju Alliansen. Den tar givetvis inte heller Dahls ord i sina munnar, men driver samma typ av socialistisk daghemspolitik.
Ditt förslag att ersätta daghemmens 90-procentiga subventioner med ett högt grundavdrag är ett många tänkbara reformalternativ. En annan snabbare väg vore att begränsa subventionerna till max 50 procent av de faktiska kostnaderna eller fördubbla vårdnadsbidraget, för att skapa rättvisa mellan daghemsföräldrar och s k hemmaföräldrar.
Det finns fler yrken där bördsrätt är, om inte en förutsättning, så åtminstone en god hjälp för att komma in i det. Fördomsfullt kan nämnas politik, diplomati, finans och företagande. Kapitalintensiva verksamheter som modernt storlantbruk är närmast omöjligt att ta över utan arv. Det finns även yrken med närmast ärftlig och/eller miljömässig ”bördsrätt”, nämnas kan lärare, vårdyrken, hantverkare, konstnärliga och musikaliska yrken.
Visst kan man vara gynnad av både arv (talang) och miljö för vissa yrken. Men det finns ingen lag som förbjuder andra talangfulla att slå sig in i branschen. När det gäller rekrytering inom offentlig sektor finns dessutom en jävsregel att ta hänsyn till, även om man ibland kan ifrågasätta hur den efterlevs.
Vi har idag bara två yrkeskategorier med lagstadgad bördsrätt i Sverige, regent och renägare.
Som republikan och demokrat ogillar jag denna anomali i rättssamhället.