Klimatfunderingar 2

Varför är himlen blå?

Därför att blått ljus sprids mest, tidigast. Det sprids av de gasmolekyler som finns i atmosfären. Rött ljus, inklusive infrarött, däremot når jordytan relativt obehindrat. Så varför koldioxid anses släppa ner ljus till Jorden, men hindra infrarött från att lämna densamma är en gåta? Om alarmisterna verkligen har rätt om klimatrisken med koldioxid har man både ett gigantiskt vetenskapligt och ett pedagogiskt informationsarbete framför sig. Då menar jag inte propaganda.

 

Naturliga reglermekanismer

Det finns en gigantisk termostat på Jorden. Den är så stor att den med lätthet syns från rymden, i synnerhet från Solen. Därifrån ser Jorden i princip ständigt likadan ut. Mellan vändkretsarna är den högra halvan av klotet ständigt molntäckt medan den vänstra har klar sikt ner till jordytan. Det är de tropiska eftermiddagsregnen som gör att Jorden ser sådan ut från Solen. Molnen kommer av den konvektion och förångning av vatten solstrålningen ger upphov till. Både konvektion (rörelse) och förångning kräver energi, i detta fall solljus. Detta ger tropiskt regn på eftermidagen och vindar, lågtryck som driver ut mot polerna. På natten, som inte syns från Solen, kollapsar systemet, luften torkar ur och processen börjar på nytt nästa dag. Denna vattenkylning, avsvalningsprocess, motsvarar med mycket liten avvikelse, exakt den energimängd som tillförs Jorden från Solen.

Många oroas för förändringar i Jordens albedo, som orsakas av reflektion från polarisarna och snö. Om albedot minskar ökar uppvärmningen. Men dessa ytor är nästan inte synliga från Solen och bidrar till mycket mindre albedo än molnen över tropikerna.

 

Ockhams rakkniv

Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Man ska inte förutsätta fler förklaringar än nödvändigt. Eller kanske ännu tydligare, man ska inte lägga till förklaringar som inte skärper svaret på frågan. Fler förklaringar gör oftast svaret mer diffust. I klimatfrågan söker IPCC ett svar som bekräftar att människan via sina koldioxidutsläpp orsakar en irreparabel skada på klimatet. En skada som via förmodade tippingpoints kan få klimatet att skena. Som den uppmärksamme läsaren ser, har man redan i frågeställningen låst sig för ett visst svar. Allt eftersom de formulerade svaren fallerar att beskriva verkligheten tillför man nya förklaringar, den ena mer fantasifull än den andra. Ockhams rakkniv skär effektivt bort inbillning och lögner från sanningens anlete.

Varför skulle vi vara skyldiga att agera på ett för oss negativt sätt som respons på bevisat oriktiga antaganden?

 

Försiktighetsprincipen

Varför ställa om ett fungerande samhälle till något som inte fungerar, bara för att någon blivit rädd för att himlen ska falla över oss? Försiktighetsprincipen borde få oss att avstå från sådana förfelade ansträngningar. Försiktighetsprincipen kan endast tillämpas när man hanterar kända risker. Hur skulle man kunna riskbedöma det okända? I miljö- och klimatsammahang har man dock infört omvänd bevisbörda. Här kräver man, exempelvis i den svenska Miljöbalken att verksamhetsutövare ska kunna göra och redovisa riskbedömningar om okända risker. Detta är inte en försiktighetsprincip, det är en förändringsskräck. Tidigare fanns den riktiga försiktighetsprincipen beskriven på svenska Wikipedia. Numera är det endast den miljöfundamentalistiska propagandan som finns kvar.

 

Hållbar utveckling

Hur hållbart är det att förstöra våra utvecklingsmöjligheter, som en besvärjelse mot ett inbillat hot? Utveckling har bara en riktning, framåt. När man av skräck för framtiden försöker vända riktningen åt motsatt håll, hur mycket utveckling är det? Hur hållbart är det? Hur länge ska vi låta oss hunsas av Brundtlandrapportens dystopi, framsprungen ur en socialistisk mardröm om att inte hinna kuva hela världen innan socialismens sjuka antaganden om mänskligheten genomsyrar allt?

This entry was posted in Klimatbluffen and tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.