Nu på TV

Sveriges Nationaldag och samtidigt 70 år sedan D-day. Det firar vi på Frihetsportalen.se genom att lägga upp den första videosnutten på egna Youtubekanalen, frihetsportalen.se, en välkomsthälsning.

Vart efter när det är lämpligt kommer det flera.

Det här inlägget postades i Frihet och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

11 svar på Nu på TV

  1. Jan Suhr skriver:

    Att vi saknar en konstitution och en författningsdomstol kan det ha att göra med att vi är en monarki? Förr bestämdes ju allt via konseljen och Kunglig Maj:t och då behövdes ju ingen konstitution. Kungen kunde ju inte ha fel…

    Idag har ju kungen ingen förmell makt och monarkin är ju uddlös. Känns som vi hamnat i ett mellanting av monarki och republik/demokrati. Regeringsformen är inte fullföljd hela vägen verkar det som. Dagens politiker verkar inte heller ha någon vilja att ändra på detta.

    • mats skriver:

      Det är en korrekt iakttagelse. Vi blev aldrig en republik med en konstitution och en författningsdomstol. Kom ihåg det gamla uttrycket att ”gå till kungs”, vilket i princip innebar att överklaga till Högsta Domstolen. Fast jag tror kungen hade större befogenheter att rätta till saker i enskilda fall där lagarna inte styrde rätt.
      Med den maktlösa monarken fick vi en demokrati utan broms. Det finns inga verkliga begränsningar för hur mycket makt politiker och myndigheter i demokratins namn kan stjäla från medborgarna. Jag kallar det majoritetsdiktatur. I sin värsta form efter Franska revolutionen kallas det skräckväldet, eller som i Sovjetunionen, proletariatets diktatur.

  2. Samuel af Ugglas skriver:

    Kleptokrati är väl den mest passande benämningen. Wikipedia sköter definitionen alldeles utmärkt!
    Klockrent. ”Jangdal TV” blir säker ett begrepp innan allt för länge. Kanske kan Du få lite support av Eva Hamilton?

  3. Errbe skriver:

    Mugabe gillade Sveriges författning:

    http://www.forfattningsdomstol.se/?sida=jensevik0809

    Han såg Sverige som det bästa exemplet på en ”marxistisk frontstat”, men begrep aldrig hur sossarna lyckades fixa valen. . .

    • mats skriver:

      Det var en mycket bra beskrivning Jensevik gav. Till och från de senaste 40 åren har det framförts önskemål om en författningsdomstol. Jo, önskemål, de har varit alldeles för timida för att kallas krav. De korporativa särintressena är för starka för att släppa fram en författningsdomstol och fungerande demokrati.
      För att fungera bra måste man ju också ha en författning som är mycket svår att ändra. Vår grundlag ändrar partierna i samförstånd utan att informera folket inför valen. Vår primära lag anpassas godtyckligt för att passa till sekundär lag och myndigheters föreskrifter.
      Bananrepublik (granskogsmonarki?) är liksom bara förnamnet!

      • Åke Sundström skriver:

        Utmärkt artikel av Jensevik och din kommentar, Mats, förklarar varför Sverige saknar en författningsdomstol.

        Men vad skall vi då kalla denna icke-demokrati?

        Du förordar begreppet ”majoritetsdiktatur”. Det blir underligt, eftersom en majoritet i princip har rätt att verkställa vad medborgarna i fria val beslutar. Att valen inte är så fria som maktens män påstår, är visserligen sant, men om medborgarna inte inser att de blir vilseledda och därmed befriar sig från diktatorerna, erbjuder det demokratiska systemet ingen utväg. Icke-demokratin blir då folkets eget val, som man i demokratins namn tvingas acceptera – eller tacka nej till genom att emigrera.

        Jensevik använder termen ”statsministerdiktatur”, vilket inte heller är någon träffande beskrivning, eftersom makten trots allt ligger i riksdagen.

        Dock väljer ni båda att inkludera det kontroversiella ordet diktatur, vilket jag för egen del välkomnar (om jag minns rätt var du, Mats, tidigare tveksam på den här punkten). Men jag tycker att ”partiapparaternas diktatur” (eller ” en ”parlamentarisk diktutur”) är mer rättvisande. Vi har trots allt en formellt demokratisk författning, men folkviljan sätts ur spel via diverse tricks. T ex höga trösklar till parlamentet, mycket stora statliga stödpengar till de etablerade partierna och ett reellt samregerande mellan de två största partierna, S och M, utan något klart stöd från deras väljare.

        Kleptokrati är slagkraftigt, men alltför mesigt och snällt. För det är verkligen mer än pengar som står på spel: de mänskliga rättigheterna, äganderätten, individens frihet mm.

        • mats skriver:

          Där minns du fel Åke. Jag har använt uttrycket majoritetsdiktatur i minst 40 år, kanske 50!
          Jag håller inte heller med om att en ”majoritet i princip har rätt att verkställa vad medborgarna i fria val beslutar”. Det måste finnas en gräns för vilka frågor majoriteten har rätt att lägga sig i.
          I den amerikanska konstitutionen står det uttryckligen att den federala staten endast får fatta beslut som står i överensstämmelse med densamma. Där står också ganska noga listat vilka frågor som det handlar om Där står också att den federala staten endast får besluta oms sådant som de enskilda staterna gett dem tillåtelse besluta, samt att denna rätt kan återkallas.
          Jag vill ha en en primär lag (grundlag, författning, konstitution, regeringsform) som sätter sådana gränser på ett sätt som omöjliggör för sekundär lag att bryta mot eller komma runt den primära lagen.

          Vidare måste jag göra dig besviken, i en representativ demokrati bestämmer inte medborgarna något alls i konkreta sakfrågor vid de fria valen.

          • Åke Sundström skriver:

            Jag borde förstås själv ha letat upp dina tidigare inlägg i ämnet, men valde den bekväma vägen att lita på mitt minne, som alltså fallerade denna gång.

            Du förvånar genom att ifrågasätta majoritetens beslutanderätt. För den MÅSTE det inte finnas någon gräns, däremot är vi eniga om att så BÖR vara fallet – det är en stor och viktig skillnad. En majoritet har rätt att avstå från att göra det man borde. Som när vår riksdag avstått från att införa den författningsdomstol vi båda tycker hör hemma i ett civiliserat och sant demokratiskt samhälle.

            Väljare som fortsätter att rösta på sådana enligt vår mening antidemokratiska partier (d v s samtliga svenska) gör sig dessvärre medskyldiga; bara blankröstarna och soffliggarna undgår medansvar.

            Fast den stora moraliska skulden vilar förstås på våra sönderfallande demokratiska institutioner: vår förment fria press och en forskarkår som numera tämligen öppet och oblygt springer politiska ärenden. Demokratins klassiska vakthundar har förvandlats till oförargliga hovnarrar i maktens tjänst. Där ligger, som jag ser det, problemets kärna.

            Ditt påstående att medborgarna inte bestämmer något alls i konkreta sakfrågar är formellt korrekt, men en överdrift eftersom viktiga sakfrågor, t ex jobben och skatterna, i allmänhet spelar en avgörande roll för väljarnas val av röstsedel.

            Vi behöver inte svartmåla, den demokratiska krisen är allvarlig nog ändå.

  4. Gunnar Littmarck skriver:

    Bra Mats, men om du verkligen viiL nå ut krävs det en ”fin” slipning.
    Du måste veta och känna att du har högre intellektuellförmåga ÄN ALLA ANDRA TILL DET STÖRRE KUNSKAP OCH SLUTLEDNINGSEFFEKTIVARE HJÄRNA.
    Så det svåraste om du anser du uppfyllt kraven ovan.
    Gör dig ödmjuk och inse att alla människor är världsmästare på minst et område.

    Vill du så kan jag lägga upp en spontan video på ett godtyckligt område med en av dig bestämd uppfattning, så du ser vad jag försöker förmedla.

  5. JIMMY skriver:

    Tack Mats för dessa frihetliga sanna inlägg och andra välinformerade läsvärda kommentarer.

Kommentarer är stängda.