Svagt (vikande) stöd för oppositionen redovisas som överraskande starkt stöd för regeringen. SR har gjort en undersökning som visar att 48% av folket har stort eller mycket stort förtroende för regeringen. Vad man inte framhåller är att endast 21% har större förtroende för oppositionen! Hela 31% är osäkra. Valet är alltså långt ifrån avgjort enligt dessa siffror.
Ska vi gissa att en del av de 31% osäkra döljer säkra sverigedemokrater som av mobbingskäl inte vill avslöja hur de tänker rösta, eller att undersökningen helt enkelt är utformad så att dessa åsikter inte kommer fram? När svaren är uppdelade på intresseområden framgår det inte om det är frågaren som gett alternativen, eller om de kommer svarspersonerna. För man kan inte jämföra vad man tycker bra om hos regeringen och dåligt om hos oppositionen (och vice versa), för det finns inte samma kategorier redovisade. En miss eller avsiktligt?
SD är det enda riksdagsparti där en ledande företrädare, Josef Fransson, klivit fram och sågat klimathotet. Han har gjort det i riksdagsdebatter och det gjorde han i en debattartikel i Nyheter 24 nyligen. Svaret från MP var ett goddag-yxskaft svar. Hur mycket påverkar ett sådant utspel och medias likgiltighet inför Franssons hållning väljarnas sympatier?
Vänsterlutande Euractive förklarar för europeiska läsare att Sveriges regering är dömd att falla och nästa statsminister kommer att heta Stefan Löfvén. Kan man lita på det?
Enligt SFO/Demoskop några dagar tidigare backar hela vänstersidan. Framåt går SD, M och C. I denna undersökning får MP 9,8% och SD 12,2%. Men SVT väljer i sändning att redovisa de gamla siffrorna med 10,3 för MP och 10,1 för SD från en Sifomätning. Vilket blir på valdagen Sveriges tredje största parti?
Fy faen… Hur skall jag rösta för att centern skall åka ur? (Äntligen!)
Hur det än kommer att gå den 14 September 2014, beslutet som genomtvingades om ATP med folkpartisten Hr.Ture Königsons nedlagda röst blir svårslaget rekord i total förnedring av det svenska folket. Jag påminner mina ungdomar så ofta jag kan hur svensk ”demokrati” fungerar.
Svensk konsensus när den är som bäst? Hua,hua!
Välkommet att en enda (!) riksdagsman, typiskt nog från outsiderpartiet SD, har tagit ett stort kliv mot insikt om den dårskap som styr världens och Sveriges klimatpolitik.
Men att tala om en ”sågning” var att väl en liten överdrift, Mats, eftersom Josef Fransson fegar ur genom att (pliktskyldigast?) skriva: ”Jag säger på intet vis att vi inte ska eftersträva minskade utsläpp av växthusgaser”.
Fast å andra sidan hör ju du, Gösta Walin och jag till den pyttelilla minoritet som inser att inte ens detta lilla är eftersträvansvärt. Behöver vi i detta forum upprepa varför? Knappast.
Som det hette i en gammal sketch med, kan det ha varit Roffe Bengtsson? ”Man får vara glad för det lilla!”
Förvisso, det skamliga är förstås att ingen enda sosse, vänsterpartist, miljöpartist, folkpartist, centerpartist, nymoderat eller feministpartist förstått eller vågar prata om de elementära fakta som SD-Fransson tagit till sig.
Om jag inte missminner mig har dock det lilla och nästan helt okända liberala partiet uttryckt tvivel på klimatdoktrinens giltighet. Dessa två små frön kan växa till något stort. För när vinden väl vänder går det ofta överraskande fort att förvandla en knäsatt sanning till ett dåligt skämt, som i Moskva. En tanke att glädjas åt, fast vi får räkna med att vårt eget mini-Moskva blir en svårare nöt att knäcka än den f d världsmakten.
Jo, liberala partiet skulle kunna vara ett alternativ. Jag förordade dem inför EU-valet, där de verkade göra en rejäl satsning, utifrån sina begränsade förutsättningar.
Men jag är besviken på deras hemsida inför riksdagsvalet. En hemsida som de gjort om rejält. Den säger väldigt lite och i klimatfrågan ingenting. De verkar inte satsa lika mycket i detta val. Kanske har de behov av att hämta andan och ladda om.
Sorgligt att liberala partiet inte längre, av hemsidan att döma, tycks förtjäna ditt beröm. Även där har kanske ängsliga och PK-influerade krafter tagit kommandot – ungefär som när MP inflitrerades av SKP-medlemmar som sopade bort blockneutraliteten till förmån för en ren vänsterprofil och en i realiteten miljöfientlig politik.
Jag har sagt det förr: Sverige skulle verkligen behöva ett sant liberalt parti som tar strid mot dagens dagens extrema funktionssocialism, den som t o m moderaterna numera svalt med hull och hår. Och vem vore mer lämpad att leda den frihetskampen än du själv, Mats, när nu de mer etablerade systemkritikerna som Norberg, Hakelius, Gür m fl föredrar ett i och för sig viktigt pennfäkteri framför konkret engagemang?
PS. Ögnade själ igenom liberala partiets hemsida. Som du noterade står där ingenting om klimatet, trots deras positiva (dvs kritiska) svar på din enkät inför EU-valet. Men där finns andra, överlägset mer liberala ståndpunkter än de som major Björklund behagar inta – fången som han är av sin halvmarxistiska vänsterflank. Så därmed kan man nog ändå gissa, att de håller fast vid klimatkritiken, även om den inte bedömts vara någon röstmagnet inför detta val. Kanske läge att upprepa din fråga?
Jag har fått besked från Liberala partiet att de ska komma med ett klargörande i klimatfrågan de närmaste dagarna.
Det är nog bäst det, om det ska kunna påverka väljarna.
Jag har hört att det finns närmare 200 lokala partier i Sverige.
Föreställ er om flertalet av dessa skulle starta en gemensam politiskplattform på riksnivå.
Det hade vitaliserat demokratin och ökat det kommunala självstyret.
Alla 200 blir nog svårt att få in i en organisation. En del har ju klart motstridiga filosofier. Andra är så lokalt enfrågeinriktade att det verkar svårt att med de i en mer övergripande organisation.
Men säg att man kunde pussla ihop hälften av dem till ett riksparti, det skulle kunna ändå bli en kraft att räkna med. Det skulle också finnas utvecklingspotential.
Nu har jag inte gått igenom alla partierna och deras mål, men jag gissar att de flesta vill ha ett större kommunalt självstyre och pratar hellre om förnuft än ideologi.
Bara dessa två saker borde räcka för en gemensam plattform.