Ädellöv?

Naturvårdande myndigheter och intresseorganisationer av allehanda slag vill gärna att vi ska odla mer ädellöv i våra skogar. Men det är en fälla som ingen borde gå i. För när man väl har en ädellövskog på sin mark, då är man fråntagen rådigheten över den. Ren och skär konfiskation, utan pardon, rim och reson. Hur många naturintresserade och välmenande ”svenssons” vet det?

Vad är en ädellövskog? Jo det finns, inte en utan två snarlika definitioner. Gemensamt är att de definierar gränsen för när konfiskationen inträder. Men vad är ädellöv? Jo, det finns en lista på vad som räknas dit. Men har den någon vetenskaplig förankring? Nej, inte ett dugg! Ur biologisk synvinkel kan man inte säga att en art är ädlare än en annan. Det hela är enbart en mänsklig konstruktion. Det vill säga tycke och smak, eller godtycke på ren svenska.

Det som inte är ädellöv kallas för triviallöv. De är vanligare och framför allt mer spridda över landet. Men det finns inget biologiskt mer ädelt över en ask än en asp. Fråga älgen eller haren vad de hellre betar ifrån, en nyfälld stor asp eller en ask?

Skogsägare är idag i praktiken förföljda av ”välmenande” personer som utövar påtryckningar eller rent av avsiktligt utövar makt för att tvinga fram skogar som de själva önskar se, utan eget ansvar ekonomiskt eller annorledes. Tillsammans med alla andra klåfingriga förbud och påbud som plågar skogsägarna, är ädellövsrestriktionerna ytterligare en onödig och skadlig inskräkning i såväl frihet som äganderätt.

I slutänden har resultatet blivit att skogsägare undviker att plantera eller släppa upp ”ädellöv”, även om de personligen skulle vilja det, för då mister de rådigheten över sin skog. Lagen är kontraproduktiv. Så staten lockar med bidrag, på skattebetalarnas bekostnad. Jag tror vi har fått ”ädelröta” i skogspolitiken. Det hotar att bli än värre med MP vid styret.

Det här inlägget postades i Äganderätt och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

17 svar på Ädellöv?

  1. Erik Andersson skriver:

    Det kan jag fullständigt hålla med om. Med MP vid skogs och jordbruksrodret blir det hårda tider för skogsägarna!

  2. Samuel af Ugglas skriver:

    Jag läser tidningen Skogen ”second hand”. Det finns läsvärda artiklar i den, helt klart.
    Men ett par saker slår mig. Hatet mot de stora skogsbolagen utom då förståss Sveaskog.
    Skogsstyrelsen dominans rörande regler och föreskrifter som i princip omyndigförklarat alla markägare utom återigen Sveaskog, och SLU som inte behöver följa några skötselregler alls.
    Och det eviga gnället på markägare som vill försvara sin egendom mot den skadegörelse som socialisterna så frikostigt tillåter med hjälp av ”allemansrätten” för att köpa och garantera att gemene man väljer rätt röstsedel! Och apropå Mats klargörande om ”ädellövskog”, vänta bara tills de av socialisterna utkommenderade arbetarbrigaderna invaderar din egendom med sin ”ädellövskog” som du garanterat får betala för, planterad och klart.

  3. Åke Sundström skriver:

    Självfallet är det skogsägaren som skall bestämma valet av trädslag på sina marker. Men det finns en och annan poäng med att göra reklam för mer ädelskog – i synnerhet om man inkluderar det mest värdefulla av våra trädslag: tall och i synnerhet sågtimmer av senvuxen furu. Bekymret är att makthavarna, skogsforskarna och politikerna i ett halvt sekel uppmuntrat dessa täta och förfärliga granplantager, avsedda för tidningspapper. Det har varit ett tragiskt misstag, som vi nu betalar för i form av låg avkastning, trist naturmiljö och felstrukturerad skogsindustri (för mycket pappersmassa och tidningspapper, för lite sågade och förädlade trävaror).

    Du glömde också att berätta, Mats, på vilket sätt ägaren av ädelskog utsätt för konfiskation, i högre grad än markägare i gemen? Det senare är förstås är illa nog, men texten ger intryck av det förekommer en negativ särbehandling av just ädelskogsägare, vilket gör mig lite nyfiken på vad du åsyftar.

    • mats skriver:

      Det är helt enkelt så att när din skog blir klassad som ädellövskog förlorar du rätten att bestämma över den. Du får inte avverka som du vill, inte bestämma vilka träd som ska bort eller vara kvar, inte ändra sortimentet så att det blir en annan klassning eller ens annan sammansättning på ädellövet.
      Du blir i princip statens förvaltare av en ädellövpark på din mark, utan ersättning naturligtvis. Någon kanske prostererar, för man kan få bidrag till ädellöv. Men det betyder ju att man godtagit att bli statens parkförvaltare, till i praktiken ingen vinst.

      Jag skulle gärna ha mycket ädellöv på min mark. Den är för liten för att ge regelbunden avkastning på barrved. Jag skulle gott kunna ha 100% löv. Vilket i mitt fall skulle innebära mycket björk och asp, men även al, fågelbär, ask och lönn, som alla självsår sig. Jag skulle också plantera ek, bok, lind och prova med någon valnöt i bra läge.
      Men så blir det inte. Varannan gran är nog det jag törs med.

      • Anders Rydén skriver:

        Visst är det en risk man tar om man vill ha lövskog, men de senaste decennierna har det blivit bättre.
        Nu inser till och med skogbolagen, i södra delen av landet åtminstone, att det knappast är lönsamt med gran skogsbruk i framtiden.

      • Erik Andersson skriver:

        Ett problem med att ha ädellöv på sin mark är att många sådana bestånd senare har blivit natureservat utan markägarens samtycke. Skötta bestånd har helt plötsligt fått en död hand över sig. Vem vill då satsa på ädellövskogsskötsel?

  4. Gunnar E skriver:

    De stora sjöarna i nordamerika är kallare, haven visar tecken till avkylning och solen håller på att gå till vila. Skogsägare luras att satsa på sorter som skall ge stor avkastning i det förmodat varmare väder som predikas komma. Det är något där som inte går ihop.

    • mats skriver:

      Har också noterat att de Stora Sjöarna är ovanligt kalla i år. Svensk rådgivning för både jord och skog är inte förenlig med ens normalår längre. Skulle vi gå mot en kallare period om några decenniers varaktighet skulle det kunna bli mycket tok i vissa skogar. Jordbruket ställer om sig snabbare.

  5. Anders Rydén skriver:

    Skälet till att lövskogarna har minskat kraftigt de senaste 100 åren är inte heller någon som diskuteras, statens fel det också.
    Finns det något som skulle kunna främja den biologiska mångfalden mer än några hundratusen egensinniga skogsägare?

  6. Niklas skriver:

    Nej, egensinniga markägare torde vara de som bidrar mest till den biologiska mångfalden. Se t.ex. på de markägare som vågade stå emot kap. 5 §3 i den gamla skogsvårdslagen, som tvingade många skogsägare att avverka och vid behov dika ut lågproduktiva med ofta biologiskt värdefulla skogsmarker.

    Vad har du egentligen för statistik på att lövskogarna har minskat under de senaste 100 åren? Mycket lågproducerande åker och ängsmark har ju snarare övergått till skog, låt vara barrskog. Så har t.ex. skett på stora delar av min egen skogsfastighet.

    Sedan kan jag förvisso bara beklaga att det satsades så hårt på att utrota lövet under efterkrigstiden med bl.a. hormoslyr. Rätt skött kan trivial-lövet blir en god affär för markägaren.

  7. Niklas skriver:

    På min egna fastighet har jag 4 biotopskyddade ekar, som jag inte får röra. Lockar det mig att plantera mer ek och röja fritt runt dessa 4 träd? Nej, sannerligen inte. Istället röjer jag aktivt bort de ekplantor jag ser, vilket f.ö. är en kulturhistorisk gärning. Så gjorde nämligen bönderna i smyg på den tiden då alla ekar per automatik tillhörde kronan…

  8. Stefan Eriksson skriver:

    Den torra sommaren gav upphov till många ”våta drömmar” om skogen.
    Knappt hade röken efter den omfattande skogsbranden i Västmanland lagt sig, då jag på radio hörde lätet från den först ankommande muppen till förödelsen.
    Lysande att skogen brändes upp enligt denne mupp.
    Med illa dold förtjusning över det inträffade klargjorde denna mupp att här måste vi få detta område reserverat till vår biologiska mångfald.
    Likt gamar cirklande över ett lik, ser muppen sin chans att få ett nytt reservat nära nog gratis.
    Inget ädelt i detta enligt min mening.

  9. Rutger skriver:

    Tillbaka till Mats påstående att vissa ädellövträd inte är finare än andra triviallövsväxter. Aspen och sälj är väldigt bra för att främja biologisk mångfald liksom eken. Aspens mjuka trä gör det lätt för hackspetten att hacka ut hål vilka senare blir bostad för andra fåglar. Säljen som blommar tidigt på våren är viktig för de humlor som överlevt vintern. De är vrålhungriga och tankar energi allra först hos säljen.

    Boken å sin sida är ett riktigt marodörträd. Det konkurrerar ut alla andra växtarter. Titta hur det ser ut i en bokskog, ingenting växer på marken. Bara bok så långt ögat kan nå. Hade människan fört med sig boken hade vi säkert fått höra att människan är hemsk som fört med sig sådana träd som helt och hållet konkurrerar ut alla andra växtater och gör att den biologiska mångfalden utarmas. Men som tur var kom boken hit själv. Människan har fört mig sig ett antal växtarter som har ökat den biologiska mångfalden och som har varit positivt för olika insekter. Dessutom har människan trängt tillbaka skogen så att andra svagare växter fått en bättre chans att föröka sig.

    • mats skriver:

      En bokskog är med andra ord lika mycket monokultur som en ”granåker”. Varför värnar inte mupparna granåkern lika mycket som bokskogen? Intrinsikalt och biologiskt har de ju samma värde.
      Aha! Kan det vara att muppens rekreationsvärde är högre i en bokskog om våren? Men det förklarar ändå inte varför muppen och dennes kamrater ska kunna ta sig rätten att bestämma över huvudet på bokskogens ägare, eller någon annan skogsägare heller för den delen.

  10. Thomas Gunnarson skriver:

    Intresset av skogsägare för denna blog är imponerande…
    Själv har jag sopat ner några hektar nu.. Mycket röta i granen…
    Troligen andra generationen gran sedan ljungen dominerade.
    Hur gör man?
    Det borde nog vara en generation löv för att mota bort rotrötan..?!
    Plantera gran glest och släppa fram självföryngrad löv?
    Detta är inte lätt, då man måste ta beslut senast till våren..

  11. Niklas skriver:

    Björken är ju granens moder, heter det. Det bästa vore nog att få upp en ordentlig lövskärm och sedan satsa på självföryngrad gran under. Kräver dock lite känsla den dan då björken ska avvecklas.

    Ett hett tips är annars att ställa frågan på skogsforum.

Kommentarer är stängda.