När man utnyttjar någon annans egendom för egen nytta eller nöje vill man naturligt nog inte väcka den rättmätige ägarens berättigade krav på ersättning eller möjlighet att säga stopp. De vars levebröd och affärsidé går ut på detta nyttjande vill självklart befästa sin ”rätt” och befrämja allmänhetens intresse för sin ”produkt”. Affärsverksamhetens tillskyndare är staten, halvstatliga organisationer, statsstödda frivilligorganisationer samt privata företag.
När man ska hålla en konferens om verksamheten bör man således hålla den där så få ägare som möjligt kan komma och störa mötet samtidigt som man når mesta möjliga kunder. I det här fallet torde Skansen i Stockholm vara en oöverträffat väl vald plats.
Som jag beskrivit tidigare var jag med på en workshop om allemansrätten arrangerad av Naturvårdsverekt för något år sedan. Via adresslistan på deltagarna har nu halvstatliga organisationen Håll Sverige Rent fått min adress och bjudit in till den konferens de håller på Skansen. Jag har inte möjlighet att närvara i två dagar.
Temat för övningen är att nyttjarna av andras egendom har lite dåligt samvete för det men vill skyla över det att framställa sig själva som de främsta vårdarna av den arena de utnyttjar. Jo, de kallar andras egendom som de använder gratis för sin arena. För att visa på sin godhet och hur väl sköter denna arena trycker de extra hårt på hur dukitga de är på att städa och hålla rent efter sig.
Jag är inte imponerad. Jag ser det fortfarande som ett intrång och i synnerhet när lagstiftningen eller dess tillämpning ändras så ägaren förlorar förfoganderätt. Kanske någon av Frihetsportalens läsare har mölighet att närvara och vill skriva ner vad som tilldragit sig på konferensen? Jag publicerar det mer än gärna!
Mer information finns på http://www.hsr.se/sites/default/files/program_hsrkonferens2014.pdf
1700 kr + moms för två dagars konferens + middag.
Vi kanske inte ska klaga på den dåliga jämställdheten i kampanjorganisationen. Fyra av 26 anställda är män, alltså endast 15%.
Skulle vara intressant med en studie hur det påverkar problemformuleringar och annat på den arbetsplatsen.
Länsstyrelsen i Skåne låter genom tidningen Helsingborgs Dagblad meddela att man kring Vegeå stakat ut ett nytt naturreservat om 1.500 hektar. Ett stycke in i artikeln går man direkt på tjänstemännens privata direktiv, ”TILLTRÄDESFÖRBUD”! Något skall skyddas?
Markägarens synpunkter nämns överhuvudtaget inte och vem som äger marken är tydligen helt irrelevant, det nämns numera inte. Var tog den så kallade ”allemansrätten” vägen?
Allemansrätten är inget annat än ett otroligt bekvämt sätt för makthavarna att konfiskera egendomsägarnas rättigheter! Egendomsägarna, socialisternas hatobjekt per preferance!
Undrar när godsägaren, Hans Majestäts f.d. försteminister Göran Persson till Torp kommer att drabbas av konfiskationen i form av ett naturreservat. Han blidkade klimatister och andra miljögalningar genom att skänka 80.000 hektar av Sveaskogs skogsmarker till NATURVÅRDSVERKETS lekstuga för inte så länge sedan!
Frihet och rättmätig ägare kan fungera i vissa sammanhang men är svårare att ha som ledstjärna i andra sammanhang. Exempelvis är luften runt omkring oss svårt att juridiskt och fysikaliskt avgränsa och hävda att en individ eller sammanslutning av individer äger.
Om en rökande individ vill optimera sin frihet att röka var helst denna befinner sig kan denna individs frihet att vilja röka påverka en annans individs frihet att inte vilja få rök i lungorna. Nyligen har forskare diskuterat ett förslag som missgynnar den första individens frihet, samtidigt som den gynnar den andra individens frihet. Förslaget är att förbjuda rökning på ”allmän plats”.
Förmyndarastat kan det tyckas – ”ska staten lägga sig i detta också”.
Men om vi tar bort staten, det får individerna själva bestämma över. Hur gör vi då?
Rent sociologiskt handlar det om hur människor kan komma överens om samordning av sina handlingar. Exempelvis, för att en marknad ska fungera (rationellt) behövs en samordning av producent och konsument och andra begrepp/egenskaper som utmärker en marknad.
Samhällsvetenskaper har bl.a. utvecklat ”rational choice-teorier” för att individer ska kunna agera rationellt i en marknad eller i andra sociala möten. Grunden i rational-choice-perspektivet är att mitt eget handlande sätts i relation till vad jag kan förvänta mig av andra individers handlande. Oftast leder detta till fyra möjliga (teorietiska) utfall av ett handlande.
Av ovanstående drar jag slutsatsen att en individs frihet i många fall blir betydelselöst om den inte sätts i relation till andra individers frihet.
Sedan gammalt vet vi att om individer går samman i grupper, professioner, politiska organisationer, företag, etc. minskas deltagarnas individuella frihet på ett plan, samtidigt som det som de har gemensamt har större möjlighet att bevaras eller öka i omfång i relation till andra grupper, professioner, politiska organisationer, företag etc.
Men då har vi problemet med det som Castells benämner som nätverksamhälle. Individer försöker optimera sin frihet genom olika globala nätverk, tvärs över företags- och politiska gränser. Dock skiljer sig den nätverkande friheten åt beroende på var individerna befinner sig i företaget, den politiska organisationen, etc.
Denna nätverkande frihet skiljer sig kvalitativt från den frihet som gäller för människor som går på Skansen och försöker optimera sin frihet att få röka eller att inte få rök i lungorna.
Du förutsätter väldigt mycket, Pär. Men tänk om det du förutsätter är fel, inte stämmer, har andra perspektiv eller paradigm?
Den samordning av marknaden du efterlyser, brukar kallas fri prissättning och frivilliga avtal. Smiths osynliga hand. Jag har skrivit en del om James Buchanan och hans beskrivning av public choice och har fortfarande lite jag vill skriva om det.
Jag är ingen anhängare av nätverkssamhället, för det kan bli lika uteslutande, diktatoriskt och monopolistiskt som något annat. Därigenom kan detta kollektiv utgöra ett stort hot mot inte bara utanförstående individer, men i än högre grad mot de individer som ingår i nätverket.
När det gäller luften och andra gemensamma nyttigheter som inte kan styckas av eller mutas in, får man ha ett öppet juridiskt system där den som anser sig förfördelad kan kräva sin rätt genom att bevisa sin skada och rätt till kompensation.
Spelteori ska det vara, inte rational choice. (Många teorier finns det.)
Och spelteori har använts i forskning för att förstå förhandlingar av olika slag, t.ex. politiska klimatmöten.