Hur farligt är klimathotet?

Inte ens för en icke klimathotstroende person är det en enkel fråga att svara på. Eftersom jag inte tror på klimathotet i sig, så måste det bli andra saker som är farliga eller skadliga med klimathotet. En uppenbar risk och som redan börjat visa sig i samhällets vardag. Politiker som tror på klimathotet fattar illa underbyggda beslut som inte visar respekt för individerna i samhället. Ofta handlar det om att åsidosätta de lagar och även grundlagar som är skapade för att skydda individen från godtyckliga ingripanden. Klimathotet utgör således såväl ett demokratiskt som ett rättsligt hot.

Vidare finns det i samhället många grupper som ser chansen att med politikernas hjälp sko sig på skattebetalarnas bekostnad. Här kan nämnas börsnoterade företag inom sådana branscher som energi (i synnerhet så kallat förnyelsebart som vind- och bioenergi), transporter (gäller både väg och järnväg), bygg- och anläggning, turism, mfl.

Till detta kommer all forskning och utbildning som för sina offentliga anslag är beroende av att bekräfta politikernas bild av klimathotet. Jo, det är så det fungerar nu när klimathotet är etablerat som en offentlig sanning. Då går kunskapsprocessen baklänges och ny forskning bekräftar en vrångbild istället för att söka bättre sanningar. Skolan premierar anpassning och måluppfyllelse istället för inlärning, analys och förståelse.

Därutöver finns det all offentlig verksamhet som vill ha mer pengar och levererar orsak för politikerna att ge dem det. De svenska kommunala klimatrådgivarna är ett tydligt exempel. I dagarna har vi fått tydliga bevis för storskaliga pengakrav i offentlig sektor från Amerika. Tillsammans med militär från chile, Colombia, El Salvador samt Trinidad och Tobago har USAs militär varit på konferens och kommit fram till klimathotet är det största säkerhetshotet som för närvarande finns mot USA.

Med ebola på fri fot i Texas och IS i full jihadistisk sving i mellanöstern hävdar amerikansk militär att klimatet är det största hotet! Så hur tänker de möta det hotet? De behöver helt nya vapen och nya anläggningar, särskilt vid kusterna, exempelvis hamnar. Gissa om det är skattebetalarna som får betala den notan.

 

Det här inlägget postades i Klimatbluffen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till Hur farligt är klimathotet?

  1. Mike skriver:

    Regeringar runt världen har mördat över 400 miljoner människor sedan 1900-talet. Det största hotet mot mänskligheten är staten.

  2. Rutger skriver:

    Det är kanske dags att damma av den gamla klimatdikten som alla i min ålder fick lära sig i skolan.

    ”Högt bland Saarijärvis moar bodde
    bonden Paavo på ett frostigt hemman,
    skötande dess jord med trägna armar;
    men av Herren väntade han växten.
    Och han bodde där med barn och maka,
    åt i svett sitt knappa bröd med dessa,
    grävde diken, plöjde opp och sådde.
    Våren kom, och drivan smalt av tegen,
    och med den flöt hälften bort av brodden;
    sommarn kom, och fram bröt hagelskuren,
    och av den slogs hälften ned av axen;
    hösten kom, och kölden tog vad övrigt.”

    Sen frost på våren, tidig frost på hösten, hagelskurar och smältvattenflöde, jo jag tackar jag.
    När vi jämför denna temperaturuppgång vi haft med slutet på 1800-talet då vi hade en köldkris, trädgränserna kröp stadigt nedåt och man var rädd för att det skulle fortsätta och det var den kallaste perioden på de senaste 8000 åren då tycker jag att vi ska vara tacksamma för att vi fått det lite varmare. Jorden har dessutom blivit grönare.
    IPCC skriver att växthuseffekten är redan störst runt ekvatorn och där gör lite extra koldioxid knappast inget pga all vattenångan. Vi som redan är tacksamma för att vi får lite växthusgasvärme via golfströmmen vi vill gärna ha lite till av samma slag.

    Medeltiden var varm sägs det och forskning från fjällvärlden tyder på detta. Se och begrunda bilden från fjällvärlden http://lagmansnatursida.se/dbarkiv/2014/vecka42/db14okt17.htm
    Är inte resterna av medeltidens skog imponerande?

  3. Stefan Eriksson skriver:

    Det förefaller vara ”pyspunka” på den kommande budgetproppen. Idag meddelades den förväntade
    vägslitageskatten som en nyhet.
    Transporter beläggs med ytterligare en skatt (kärt barn har många namn) märkt MP.
    I Sveriges avlånga land är skatt på transporter ett effektivt sätt att släppa luften ur näringen som fortfarande verkar på landsbygden.
    På detta viset avvecklas stor del av vår omgivning oavsett vilket klimat vi lever i.

    • mats skriver:

      Enligt SVT vill Romson införa kilometerskatten (eller avståndstariffen, vägslitageskatten eller vad de väljer att kalla den för att slippa en svekdebatt), för att kunna ge mer pengar (500 miljoner) till kollektivtrafiken i storstäderna.
      Här kan vi tala om MP som veritabla landsvägsrövare! Att det innebär överföring av resurser från land till stad är det ingen tvekan om.

  4. Niklas skriver:

    Masts! Är du säker på att pengarna inte går till nya reservat istället http://skogsforum.se/viewtopic.php?f=15&t=20643

  5. Niklas skriver:

    Mats! Är du säker på att pengarna inte går till nya reservat istället http://skogsforum.se/viewtopic.php?f=15&t=20643

  6. Pär Engström skriver:

    Det största hotet är väl att vi har en global marknad som förutsätter global frihet för kapital och samtidigt har nationella demokratier som förutsätter/lever kvar i tron på nationell autonomi för medborgare. Ett totalt ologiskt system som inte går att förena, men som kan bli intressanta hybrider.

    Ett hot vad gäller det globala ekonomiska systemet är att få kunskap om hur pengar skapas och var pengar finns. Om jag går till en bank och vill låna 1 miljon kronor för att bygga ut en villa så kan man tro att pengarna finns på banken. Om jag ställer frågan: Var finns pengarna, den miljonen jag vill låna, innan jag går till banken till ledande (national)ekonomer får jag olika svar. Och där har vi huvudproblemet och huvudhotet för ekonomin.

    Om en global marknad ska fungera behövs någon form av global samsyn om vad pengar är. Det finns inte nu.

    Ekonomer har tagit på sig rollen att förutsäga framtida (ekonomiska) händelser, göra ekonomiska prognoser, men det är osäkra prognoser som ständigt måste revideras.

    Osäkerhet, riskkalkyler etc. är vad människor har att ekonomiskt hantera. Sedan guldmyntfotet avvecklades den 15 augusti 1971 är pengars värde flytande samtidigt som pengar förutsätts ha en fast punkt i vår tillvaro.

    • mats skriver:

      Likadant här. Du förutsätter väldigt mycket, utan att kunna visa varför det skulle vara så.
      Varför skulle en global marknad vara av ondo?
      Varför skulle nationalstater stå i motsats till en global marknad? De får väl agera som en fri individ på en fri marknad.
      Varför måste man central bestämma vad som är pengar? Värdet av det man byter bestäms väl av parterna? När båda anser sig göra en vinst blir bytet av.
      En guldmyntfot är i princip inte bättre än något annat. Vem ska bestämma värdet på guld?
      Problemet med fractional reserve banking, som du beskriver, är dock mer reellt. Där är det ju så att det värde på pengarna ni enas om när du tecknar lånet ändras ensidigt av banken när de ”skapar” nya pengar.

      • Per-Olof Persson skriver:

        Guldmyntfot med 100%-ig reserv för bankerna har aldrig existerat. Guldmyntfot där bankerna har haft viss en möjlighet att skapa nya pengar vid sin utlåning har existerat, framförallt under 1800-talet.

        Det först i England under slutet av 1700-talet som snabba uppgångar och nedgångar i ekonomin uppstod. Systemet med fraktionella reserver för bankerna leder till att företagens ekonomiska kalkylering ger felaktig information.

        Ekonomisk kalkylering innebär att företag försöker beräkna de framtida intäkterna och kostnaderna, framförallt vid investeringar. Men ett system med fraktionella reserver leder till att bankerna kan sänka räntan om de vill öka efterfrågan på att ta lån (räntekostnaderna sjunker).

        Men kostnaderna i investeringskalkylerna sjunker artificiellt och endast på kort sikt. På längre sikt kan detta leda till kraftiga felinvesteringar. När företagen upptäcker att investeringarna är olönsamma måste dessa avvecklas och en ekonomisk kris uppkommer. I modern tid har systemet också lett till spekulationsbubblor och överskuldsättningar (framförallt av stater/politiker).

        Men grunden till problemen är att ekonomer har glömt bort den urgamla regeln – att det reala sparandet i ekonomin (att inte använda pengarna/resurserna till konsumtion) måste vara lika stort som investeringarna (den produktion som kommer innan produktionen av konsumentprodukter).

        Ett system med fraktionella reserver leder med tiden till avindustrialisering, om inte politikerna medvetet försöker att gynna investeringarna/näringslivet (exempelvis genom en ständig sänkning av valutans värde jämfört med andra valutor). En ständig ökning av penningmängden leder till högre konsumtion, men då kommer det inte att finnas lediga resurser i ekonomin för investeringar.

        Ekonomer har också glömt bort att ”Lagen om de komparativa fördelarna” (att alla länder tjänar på frihandel) bygger på guldmyntfot. Guldmyntfot innebär att varje land har sin egen valuta, samtidigt som alla länder har samma valuta.

        Guldmyntfot leder till att ländernas handelsunderskott och handelsöverskott utjämnas automatiskt. Penningmängden sjunker i länder med underskott (guld överförs till exportländerna), vilket leder till sjunkande priser inom landet och att importen minskar (den inhemska produktionen blir billigare jämfört den utländska). Tvärtom vid handelsöverskott.

        I annat fall kan det uppkomma ”överinvesteringar” i vissa länder och ”underinvesteringar” i andra länder.

        • mats skriver:

          En bra redovisning, Per-Olof. Vad många som önskar guldmyntfot men ogillar exempelvis euron glömmer, är att båda är exempel på gemensam valuta. Men att guldmyntfoten möjligen är en stabilare stabilitetspakt än den euron har. Med guldmyntfot straffas de som missköter sig av sina egna gärningar och aktuell växelkurs, inte av något råd som sitter och gör bedömningar.

Kommentarer inaktiverade.