Klimatbusiness i Helsingborg

Sture Åström bevistade Klimatdagen i Helsingborg (som jag förvarnade om här). Här är en sammanfattning av hans anteckningar, som jag fått ta del av. Utifrån dem har jag gjort vissa förtydliganden.

 

Näringslivsdagarna omfattade en hel vecka med torsdagen avsatt för klimatet. Arenan erbjöd en mycket proffsig miljö med tre jättestora skärmar ovanför talarna, en videokamera som följde talarna även då de vandrade omkring på scenen och visade dem i närbild på de två ytterskärmarna. På mittskärmen visades talarnas bilder. Mikrofoner och högtalare fungerade prickfritt. På förmiddagen var antalet åhörare kanske 120 och på eftermiddagen c:a 50.

Upprepade gånger konstaterades att ”alla”, d.v.s. alla politiker, näringslivets representanter och vanligt folk ville att ”klimatomställningen” skulle gå fortare, men det finns en propp av ”klegg” i systemet, som gör att inte mycket händer. Flera avsnitt var förvånande förnuftiga avseende effektivare användning av energi och ekonomisering av materialanvändning.

Svante Axelsson förklarade stolt att politikerna bett honom att fixa opinionen, så att de skulle våga agera. Mycket livfullt förklarade han att ”Vår tid är nu”. Hans 206 tusen medlemmar ( i naturskyddsföreningen) visade stigande otålighet. Det är lätt att skapa ett bättre samhälle bara politikerna vågar ge rätt förutsättningar. Han ser sitt uppdrag som att mobilisera folket. Sen är ”saken klar”.

Axelsson är onekligen en mycket engagerad och engagerande talare, utmärkt i rollen som predikant. Politiker liknade han vid segelbåtar utan köl. De driver dit vinden blåser. Flera andra talare hänvisade också till politikers feghet. Dessa är rädda för medias potentiella kritik.

Bara utvecklingen kommer igång kan det gå mycket fort. Politiken måste ge förutsättningarna. EU visade handlingskraft med förbudet mot glödlampor. Priset på solceller har minskat med 80 % på få år. Allmänhetens mentalitet kan också ändras snabbt och totalt. Tydliga exempel är barnaga och homosexualitet. Bilbälten var löjliga i början men är nu naturliga och har givit oss ett världsföretag: Autoliv.

Svante Axelsson använde också uppgiften att subventionerna till fossil energi är 500 miljarder dollar om året globalt, medan förnyelsebar energi endast får 100 miljarder. Han nämnde inte att jämförelsen är falsk, eftersom de förra i huvudsak utgörs av oljeländernas stöd till sin fattiga befolkning, medan de senare avser de rika ländernas stöd till olönsam produktion. Inte heller nämnde han att den så kallade subventionen till fossilt bränsle är både långsökt definierad och frikostigt uppskattad. Omsorgsfullt glömde han de 900 miljarder i skatter, avgifter och andra bidrag som hela klimatcirkusen erhåller.

Han menade att en allt större del av konsumtionen går till status. ”Vi måste göra det till status att rädda klotet.” Och med skatter bestraffa skadliga vanor. Då kan folk köpa även dyra alternativ. Vi skall inte tala om ”problem”. Vi skall locka folk med visionen av ett bättre samhälle. Nu har folk ångest, så vi måste göra något fort. Men det sitter någon sorts ”klegg” som en propp i systemet och stoppar utvecklingen.

Mats Villiander annonserade inledningsvis att vi just passerat ”Earth Overshoot Day”, vilket betyder att vi under året fram till den dagen konsumerat naturresurser i en takt som motsvarar vad ett jordklot kan ge för hela året. Med utvecklingen mot högre levnadsstandard för flera och större befolkningar kommer 3,7 jordklot att krävas. Påståendet hävdar något som inte är fysiskt möjligt. Slut är slut. Vi kan sålunda inte ha konsumerat jordklotets alla tillgångar och forftarande vara vid liv utan att ens märka att det är slut.

Vi måste gå över från dagens ”linjära ekonomi” till ”cirkulär ekonomi” (beskrivet här). I den förra utvinner man råvaror, använder dem för tillverkning av prylar, som man använder tills de kastas och då utgör ett avfallsproblem. I den cirkulära ekonomin konstruerar man produkterna så att de kan återanvändas endera som delsystem i nya produkter eller som råvaror i ny produktion.

Detta kan uppnås med nya affärsmodeller (hit kan även räknas Global Compact), där ägandet spelar en central roll. När vi äger bilarna, tjänar den tillverkare bättre som producerar billigt och gör produkterna attraktiva. Sedan de är sålda, vill han att de skall skrotas snabbt, så att fler kan säljas. GM utvecklade detta på 30-talet med årliga modellbyten.

Om tillverkaren istället äger produkten och får betalt för dess funktion, blir han intresserad att konstruera den så att den håller länge och kräver lite underhåll. Sådana exempel är redan framgångsrika. Sedan 50 år har Rolls Royce inte sålt sina reamotorer, men tagit betalt per drifttimme. Nu har Philips börjat sälja belysning som lux-timmar. När de ansvarar för både produkten och dess elförbrukning, har de ett incitament att driva utvecklingen mot effektivare och mer hållbara konstruktioner.

Det man säljer är inte prylar utan funktioner. Detta är en utveckling som pågått en längre tid, alldeles oberoende av klimathot och annat. Det är helt enkelt en lönsam affärsidé att erbjuda kunden bekvämlighet. Kan man dessutom ta extra betalt för ett gott klimatsamvete är det bara att debitera så mycket man orkar och marknaden tål. När sedan staten äger all produktion har vi en fulländad funktionssocialism.

Temat cirkulär ekonomi utvecklades vidare av Søren Lyngsgaard, grundare och partner i konsultföretaget ”Vugge til Vugge”, vagga till vagga. Det är motsatsen till den vanliga processen: Från vaggan till graven.

Hagainitiativets (beskrivet här) företag har åtagit sig att minska sina utsläpp med 40 % till år 2020. Nina Ekelund refererade till ”The New Climate Economy Report 2014” som Lena Ek medverkat i och som presenterades inför Ban Ki-Moons klimatmöte den 23 september. Enligt rapporten är klimatomställningen jobbskapande och det är profitabelt för företagen att ”göra något”. Hon berörde inte något av den mördande kritik som yttrats, bl.a. här:

Ekelund återkom flera gånger till det ”klegg” som hindrade utvecklingen, till synes omedveten om den kritik som finns dels mot subventioner av olönsam verksamhet och dels mot föreställningen att koldioxid påverkar klimatet.

Avslutningen utgjordes av ”Debatt”, en paneldebatt med de tidigare talarna som deltagare. Det blev förstås ingen debatt, eftersom alla tyckte lika och bara upprepade vad de redan sagt tidigare under dagen.

 

En notis om Axelssons och SNF del i spektaklet

Dagen kan inte helt betraktas som ett bönemöte i Klimatkyrkan. Baktill i salongen satt ett antal studenter som upprepade gånger försökte få igång en allmän applåd, särskilt under Axelssons framträdande, men det misslyckades vanligen. Företagarna i salongen var kanske mer kunniga än väntat. Detta förtog dock inte Axelsson hans entusiasm. Han avslutade med att folk ”lider av ångest”, varför det är viktigt med snabba åtgärder. Följande satser är särskilt anmärkningsvärda:

Politiker hade bett Naturskyddsföreningen att skapa den opinion, som de behöver för att våga agera. Jag ser inget problem med det, ifall föreningen arbetar utan bidrag av skattepengar. Såvitt jag minns svarar skattepengar för storleksordningen hälften av dess omsättning (beskrivet här). Då uppstår ett synnerligen allvarligt demokratiskt problem:

Bland demokratins grundvillkor ingår att ingen väljare skall behöva bidra till propaganda, som går emot hans egna åsikter. Politiker skall inte få använda allmänna medel för att främja sina egna åsikter.

Här har alltså hälften av Axelssons lön varit skattepengar. Arrangemanget bekostas till stor del av kommunen Helsingborg, vilket torde inkludera arvode och expenser till talarna. Vi som bedriver upplysning om fakta får inga bidrag från något håll och har därför inte resurser att balansera de felaktiga föreställningar, som hela miljöpolitiken nu bygger på.

Naturskyddsföreningen uppträder som NGO, Non Government Organization, men är istället ett typexempel på en GONGO, (bl.a. beskrivet här) Government Operated Non Government Organization, d.v.s. en som till stor del drivs med skattepengar och därför inordnar sig i det politiska systemet.

Axelsson hävdar att en allt större del av konsumtionen avser att stärka brukarens status på ett eller annat sätt. Han menar alltså att de viktiga argumenten för kampen mot utsläppen skall vara prestigen med och självbelåtenheten för det egna egot i att ”Rädda Världen”. Då behöver man förstås inte bekymra sig så mycket om de fysiska fakta som skulle hota världen, men inte behagat visa sig.

Som en riktig väckelsepredikant förklarade Axelsson att vi skall inte tala om problem utan om det bättre samhälle vi vill skapa, som folk kan se fram emot: Det utopiska paradis som väntar.

Historien visar att de värsta olyckorna ofta orsakats av rörelser som velat ”rädda världen” eller skapa ”idealsamhället”. Dessa höga mål motiverade sedan totalitär makt, som måste eliminera hindren på vägen mot paradiset. Därmed blev förtyck och folkmord ursäktade. Axelsson förstår kanske inte att han själv medverkar i en vandring mot fascism i och med att ”klimatlobbyn” stryper yttrandefriheten, så att ingen fick tala om att ”klegget” består av ”sanningen”: Koldioxiden påverkar inte klimatet!

This entry was posted in Gästlistan, Klimatbluffen and tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

5 Responses to Klimatbusiness i Helsingborg

  1. Rutger says:

    Det är mycket aktivitet när det gäller klimat men även “Hållbar Utveckling”. Var på en kurs anordnad av den “Globala Skolan”. Se gärna http://lagmansnatursida.se/dbarkiv/2014/vecka43/db14okt23.htm
    http://rutgerstaaf.blogg.se/2014/october/kursen-i-gbg-2014-10-23.html
    Fick lyssna på klimatetikern David Kronlid som utvecklar nya ord som hjälper oss att formulera klimatproblematiken, och på så vis kan bli en del av lösningen enligt SR. Han sa att det finns inga enkla problem och konsekvenserna av lösningarna är inte alltid bra. Temat var “Lärande för hållbar utveckling på vetenskaplig grund”. Fast man blev inte så mycket klokare. Att vi ska spara på resurserna och återanvända har jag alltid predikat som gammal naturkunskpalärare. Kula att jag fick ha ett bokbord där.

    • mats says:

      Heja Rutger, påpassligt gjort!
      När någon kallar sig klimatetiker, då blir jag extra skeptisk. Det känns lite som att vara i samma bransch som Kolonisationsetiker för universum eller Andeetiker för spirituell rådgivning.

  2. Samuel af Ugglas says:

    Det var synd att vi inte fick en avskrift (transcript) av Axelssons framförande i Helsingborgs Arena.
    Den liknade mest en teaterföreställning med ett visst komikerinslag dock otroligt svår att sammanfatta och budskapet var in till tröstlöshet rent politiskt. Det var väl det motsatta till av vad man kunde förvänta sig av ett vetenskapligt resonemang.
    Imponerad av Sture Åströms engagemang i att referera det otroliga ordflödet.

    • mats says:

      Oavsett vad vi tänker om religion tror jag vi är överens om att väckelsepredikningar är en vulgärvariant av det filosofiska religiösa samtalet. Axelsson är en väckelsepredikant och det är den enda position han har kvar nu när vetenskapen bakom klimathotet avslöjats. Återstår alltså att visa upp väckelsepredikanten i all sin erbarmlighet.

  3. JIMMY says:

    Tack Mats för en av fåtal läsvärda Svenska informativa bloggar som avslöjar den bank svindel ofarliga spårgasen co2 gröna religiösa lämna över beskattningsrätten till ej folkvalda FN IPCC monopol fascism kommunismen- under en grön genomskinlig täckmantel!!

Comments are closed.