Om älgjaktens framtid

Älgjakten började igår. En stor del av dagen kunde jag lyssna till vår hund skälla ståndskall på ko och kalv. Några fick till och med se ekipaget. Men ingen kunde skjuta för att det var för långa avstånd eller för mycket ris. Hundföraren kunde inte heller skjuta, trots att han vid ett tillfälle enligt GPS-pejlen bara var 28 meter ifrån. Men älgarna var väl dolda i en grantätning med lövsly i utkanten. Sedan stack älgarna och lämnade den i sammanhanget långsamme hundföraren efter sig.

Jag kanske slumrade till, i vart fall fick jag för min inre syn en uppenbarelse om hur älgjakten kan komma att te sig om något decennium. Med naturvårdens bästa för ögonen har man slutat med tilldelning enligt dagens undermåliga och chansartade system. Istället flyger länsstyrelsens tjänstemän omkring i helikopter åtta av årets tolv månader och ”taggar” alla älgar med RFID-chips. Sedan hålls dragning och varje jaktlag får tilldelning av sina taggade älgar som man kan lokalisera via en speciell GPS samt myndighetens hemsida. Taggar kommer alltså betyda något helt annat än hur stor krona älgtjurarna bär på.

I mitt filosoferande över framtida älgjakt kom jag att tänka på ett möjligt samtal med myndigheten. Riiing!

Tjänstemannen (TJ): Avdelning ä.

MJ (det skulle kunna vara jag eller en helt anonym Magnus Johansson vilken som helst): Hej, det måste ha blivit något fel på vår tilldening av älg.

TJ: Otänkbart, vi gör inte fel.

MJ: Nej, men förutom det så är det något som är konstigt. Vi har fått några djur som finns i vårt närområde. Men så är det djur nr 13482, hon finns i Pajala.

TJ: Jaha?

MJ: Men vi jagar ju i Skaraborg!

TJ: Jaha?

MJ: Vi får inte jaga i Pajala, vi får bara jaga här hemma på vår egen mark.

TJ: Om ni inte har nödvändiga tillstånd så får ni naturligtvis inte skjuta det aktuella djuret.

MJ: Som jag ser det så har vi de nödvändiga tillstånden, vi har bara inte den fysiska möjligheten att skjuta kon eftersom hon inte är på vår mark.

TJ: Så ser inte jag det.

MJ: Kan det möjligen vara så att det skett en förväxling, så att vi skulle ha haft en annan ko på licensen, en som befinner sig i vårt närområde?

TJ: Nej, det är otänkbart. Vi följer strikta regler och allt hanteras via dator, så det kan inte bli fel.

MJ: Det låter ju bra. Men den där kon har en kalv och enligt er hemsida befinner sig den på Gotland.

TJ: Gotland är och ska förbli älgfritt. Det är ett grovt faunabrott att föra främmande arter till en ö på det viset.

MJ: Ja, inte vet jag om kalven finns på Gotland. Men jag är helt säker på att ingen av oss skjutsat dit den. Det kan inte vara myndigheten som flyttat den, kanske rent av planterat in den. Av god vilja och omtänksamhet om naturvården så att säga?

TJ: Verkligen inte! Skulle aldrig komma på fråga. Sådant sysslar inte mynigheten med, har aldrig gjort! Vi får nog lov att utreda ert jaktlag för faunabrott, låter det som.

MJ: Ja, gör gärna det. Vi har inget emot att sanningen kommer fram.

TJ: Jag ser dessutom att den tilldelade och för ändamålet märkta ammunitionen befinner sig på Gotland, hur kommer det sig?

MJ: Jo min syster har ju en mark på Gotland, så jag tänkte att det kanske var bäst att se till att den för kalven avsedda kulan också befann sig där. Om det skulle bära sta, så att säga.

TJ: Men det är ju din kalv inte deras.

MJ: Just det, därför är jag också här. Men någon älgkalv har varken jag eller någon annan sett till. Så det kanske inte finns någon älg på Gotland när allt kommer omkring? Förresten, är det inte din bror som har patentet på den där RFID med tillhörande GPS-program?

TJ: Eftersom all vår personal ständigt är utsatt för mycket allvarliga hot från personer som inte förstår och uppskattar den miljönytta vårt naturvårdsarbete tillför så är all sådan information sekretessbelagd.

MJ: Jaha, men din svägerska har berättat för hårfrisörskan som min fru går till, hur mycket pengar de tjänat på det patentet. Så det är ingen hemlighet.

TJ: Jag är förhindrad att kommentera saken. Men jag ska se vad vi kan göra för att hitta en lämplig ko i ert område istället för den som för närvarande så oturligt befinner sig i Pajala. De kanske inte hunnit skjuta hela tilldelningen och är beredda att byta. Vi kommer att meddela vårt beslut via sedvanliga kanaler. Jag kommer inte att svara mer på detta nummer. Adjö!

Kommen så långt i mina funderingar meddelade jaktledaren patron ur och återsamling imorgon, samma tid och plats. Vi får väl se hur det blir med framtidens jakt.

Det här inlägget postades i Aktuella övriga ämnen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

5 svar på Om älgjaktens framtid

  1. Samuel af Ugglas skriver:

    Jakten i Sverige kommer att skötas av skattefinansierade oavsättliga så kallade tjänstemän med privata agendor. Markägarna kommer att få ställa upp som drevfolk och servera patrasket vid lunchbordet. Fördelen med oss lite äldre servitörer är att vi kan lära dem hur man använder kniv och gaffel och ev servett i stället för rockärmen!

    • mats skriver:

      Det låter som något profetiskt ur Bibeln. På den yttersta dagen skola de sista bliva de första.
      Markägareadeln blir tjänare åt den nya roffaradeln med miljöjuristerna på sin sida. Slutet är nära.

  2. Niklas skriver:

    Tänk om myndigheterna kunde slopa hela det ineffektiva systemet med älgtilldelning och bara ha en 3-4 månader lång jakttid på älg – precis som det idag är på annat vilt som t.ex. rådjur, hare…

  3. Niklas skriver:

    Måhända, men bevisligen så klarar inte dagens ineffektiva system att hålla älgarna i schack, så att det går att få upp en vettig tallungskog utan stängsel. Jägarna hemma brukar skjuta fullt på några dagar och ändå är det gott om betningsskador på tallungskogen.

Kommentarer är stängda.