När makt missbrukas, är det då bättre att det är den enda makten, eller skulle det vara en fördel om den kan ifrågasättas av någon annan makt? Vi brukar erfarenhetsmässigt upprepa att all makt korrumperar och att absolut makt korrumperar absolut.
Värt att komma ihåg, Kina är fortfarande en kommunistisk enpartidiktatur. Senast demonstrerat i Hong Kong, när folket ville ha rätten att själva nominera sina kandidater till allmänna val. Och då är Hong Kong ändå det liberala undantaget i kinesisk politik, enligt internationell överenskommelse med Storbritannien.
Det muslimska IS har proklamerat att den enda styresform de inte kan tolerera är demokrati. För demokrati är det enda som i grunden inte kan förenas med diktatur och ändå behålla sin karaktär.
I Sverige försöker socialdemokraterna och alliansen (fyra så kallat borgerliga partier i samverkan) enas om hur de ska kunna bedra svenska folket så att det räcker med att erhålla den största minoriteten för att få regera landet i lugn och ro en hel mandatperiod. Vad en majoritet av svenska folket röstat för, ska inte spela någon roll enligt enligt de bulletiner som nått ut via riksmedia.
Är det någon läsare av Frihetsportalen som kan se att folkets vilja respekteras i något av ovan nämnda exempel? Vilket som är mest skadligt för folkets frihet och mänskliga rättigheter kan man förmodligen göra olika bedömningar av. Min bedömning är i vart fall att inget av systemen uppfyller minimikraven för ett frihetligt statsskick.
En stark centralmakt under vilken som helst av ovanstående förutsättningar innebär tveklöst en svag individuell frihet för medborgaren.
RSS – inlägg